Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Läser minns hur det var. Det jag tror att jag tyckte var jobbigast var det där spelet som alltid ska pågå.

När kan man ringa?
Vill han verkligen träffas igen?
Träffar han någon annan samtidigt?
Kan jag träffa någon annan samtidigt?
När tar jag bort min sida på sajten?
Hur intresserad är han egentligen?
Varför var han så intresserad förut och nu hör han inte av sig alls?
Varför bokar man en dejt som man sen ställer in en timme innan?  
Varför svarar han så konstigt på sms:en?

Jag har varit tillsammans med mitt "nätfynd" i en månad nu och det bästa har varit att det aldrig var ett sånt här spel. Det kändes helt rätt från första dejten och vi har hela tiden varit ärliga med var vi står. Inga spel, inga konstiga omvägar eller kryptiska formuleringar. 

För fem veckor sen så trodde jag att det var omöjligt för mig att  hitta någon alls och än mindre någon som det skulle kännas så bra med. Det inte bara känns som att det kommer att hålla i sig utan vi har också redan pratat om att vi vill att det ska bli den där evigheten tillsammans som man alltid hoppas på.
Jag önskar verkligen att ni hittar samma känsla som jag gjorde. Jag tror inte på kompromisser när det gäller kärlek och jag är glad för att jag höll fast vid det.

Lättare sagt än gjort ibland...

På riktigt jag mår tvärilla, finns det piller att köpa mot illamåendet? Typ sjösjuk känner jag mig, det blir så ibland under fel förutsättningar men alla andra tillfällen har jag lkunnat ligga ner. Nu är jag ju på jobbet! ....och ska köra sen jue. *gnäller*

Inga problem, jag känner några såna. Samtliga gifta eller sambos, men du skrev inte att de var tvungna att vara singlar så.. Jag kan nita dem, paketera och leverera. i nödfall kan jag ta mig själv, men det var ju det där problemet med "Och som samtidigt vill ha MIG!".. hur skall man veta det?!

Sorry, kandidaterna tog slut, etanol la beslag på dem allihop.

Tror det var du som gick hela kvällen och nynnade på En man i byrån..? Var det inte där du la dem? Jag kan iofs ha missförstått..

Jag är alltid grov. De män i byrålådor jag luktat på har luktat något helt annat än gamla strumpor, men eftersom du har större erfarenhet än jag på det området så litar jag på ditt ord.

Män i byrålådor, är det där man hittar dem  

Okej kan alla bara liksom hålla tummarna för att inte typ stormen Gudrun 2 drar dram nu när jag ska hem. Bitte? de 55 milen känns så mycket kortare utan storm    
 

Men för helvete.. passa dig, annars avslöjar jag för alla att du gillar choklad.

Bah.. försök. Först måste du fånga mig, och eftersom det i "Därbortistan" där du bor inte finns vettiga karlar att jaga är du ur form.

*sjunger för full hals* ETANOOOOOL GILLAR MÖÖRK CHOOKLAAAAAAAAD