Juni-barn

Va bra... Tycker det är skönt att ha lärt känna er en liten del iaf....

Här är det jobbigt som fan i relationen igen så vet varken in eller ut igen!!!!

Vilket fall så gick ultra bra o den lille fisken var en suris som inte ville flytta på sig ordentligt... Moderkaka i framvägg som jag misstänkte eftersom jag inte känner speciellt mitt på... Mest i sidor o ner vid blygdbenet...

Även sett att magen darrat till av sparkarna...

Hmm vad mer... Han kliade sig i huvudet o på näsan, låg med armar o händer under huvudet, sparkade, sträckte sig rak lång på tvären o var otroligt lik sin far på näsa, ansiktsform o profil...

Nä man känner o ser senare mitt på magen... Men i sidor osv känner o ser man

Tack alla... Blev nog bestämt igår iaf att vi ska separera nu... Han kommer inte ändra sig o sitt beteende...

Ja det är så fruktansvärt tråkigt o hemskt så det finns inte ord... Har sovit knappt tre timmar o är helt tom, slut o matt...

Ja men beslut ändras så fort fram o tillbaka hela tiden..

Älskar ju den där idioten.... O vet att han älskar mig men en massa dravel o skit som är emellan

Ja lider hör viabsolut... Men tar han inte ansvar för vad han gjort, gör o säger är det inte mycket jag kan göra

Ja för nu räcker det på Velighet osv... Har sagt till honom att antingen satsar han fullt ut eller så får det vara o då står väskan på
Trappen istället...

Satsa fullt ut innebär inte att man bara försöker...

Utan det är verkligen fullt ut... Inget mer vet inte vad jag vill, vet inte vad jag känner för dig, vill inte ha detta barnet osv...

Utan det är fullt ut med att ha bestämt sig att satsa, prata om känslor, planera framtid, berätta iaf för sin mamma o syster om graviditeten... Stötta mig när jag är ledsen, stå upp för oss, mig o bebisen som kommer. tt inte ljuga mer o att vara totalt ärlig med saker o ting... Att inte svika mig mer.

Ja listan blev lång men det är det som krävs från min sida annars får det vara...

Annars hjälper jag honom att packa väskan o ställa på trappen för då vill jag inte se honom mer just nu...

O han ska inte följa med på sista ultraljudet eller förlossning heller för den delen... Har jag varit själv i allt detta än så länge klarar jag det sen oxå...

Nu vill jag njuta av den sista tiden med graviditeten o att få njuta av bebistiden...

Min sista ju :)

O han vet att det är en pojke o att det är superlik honom i profil, näsa o ansiktsform...

Sp. Jag kanske är hård men det räcker nu med mer trams

Chans o chans jag tar tillbaka kontrollen nu bara...

Han kan glömma att han får fortsätta såhär iaf...

Back in business så att säga