Juni-barn

Gammelmamma: förstår att de känns tufft för dig idag då:(
Ja jag hoppas att vi får reda på det. Men med den oturen vi har så ska man aldrig ropa hej!

Dancia: vi ska dit nästa fredag 13.30, ska bli så spännande.

Mycketsaft:
Jag har också svårt med andningen. Särskilt på kvällarna, som du säger så jagar man ju upp sig själv när man fattar att man inte får nån luft. Vet ioförsig inte om detta beror på att jag är förkyld just nu. Hoppa detta.

Vill också säga grattis till de första bebisars! Hoppas att de växer och att tiden på sjukhuset går snabbt.

Idag ska jag till Mvc , och nu ska jag verkligen säga ifrån ordentligt (brukar inte göra de) för bu orkar jag inte mer, detta är 3 sömnlösa natten men sammandragningar. Igår fick jag till och med vara hemma för att sd var så starka, satt i soffan med rispåse hela dagen och de avtog inte då heller ( har tänkt om de berott på att jag stressar omkring förmycket). Så till slut kl 16 så tog ja en sån där hemsk bricanyl ja blir skit dålig av dem. Då släppte de så att dom inte gjorde ont men de kom fortfarande regelbundet. Och magen är hela tiden hård som om att jag går och spänner den hela tiden. Mådde bättre vid 18 så jag och sambon tog en kort promenad till graven. Men de skulle vi inte ha gjort.
Smärtan kom tillbaka ggr 100 med typ kramper skulle kunna tänka mig att tarmvred känns så. Plus att de gjorde skitont i underlivet till och från. Fegis som man är så ringer man ju inte in, jag är så rädd att de ska dömda mig utifrån de vi vart med om innan. Mycket babbel här nu, men igår va första gången som jag påridit blev rädd.

Har vart på Mvc nu, fick inte min ordinarie barnmorska men det gick bra ändå. Sitter nu och väntar på att få ta prover.
Hon tyckte att jag skulle in på kontroll igen så imorgon bitti kl 10 ska jag vara på antemot. Och blir de värre under dagen/kvällen så får jag ringa Till förlossningen.
Alla mått såg bra ut vi ligger precis på mittlinjen, hjärtljuden slog så fint 150 slag:) sf måttet va 24 helt normalt. Hon sa att denna bebis låg väldigt långt ner vilket är helt normalt när man är omföderska så pass tätt som jag är. Så de va skönt att veta att de med var normal. Nu får vi bara vänta och se vad som sägs på ante imorgon.
Tycker att de är skönt att de finns ett ställe där man faktiskt får tillåtelse till att gnälla och att man kan förstå och trösta varandra! De är inte lätt att vara gravid och jag är verkligen inte skapt för det här, och jag har i vanliga fall väldigt hög smärtgräns. Vilket barnmorskan också nämnde, att jag ska verkligen åka in när jag var så ont och inte tänka, "de kunde gjort mycket ondare" .

Nu har jag inte känt bebis sparka på hela morgonen och senaste timmen så har jag aktivt gått in för att känna den/få den att sparka, utan respons. Jag har druckit kallt vatten, buffat på den, men jag känner bara att magen är hård och typ att rumpan?! Ligger uppåt. När bör man ringa, de tar ju en stund för oss att åka, plus att då börjar den säkert sparka lagom tills jag har ringt och är påväg in:/

Vi är påväg in till förlossningen nu. Har fortfarande inte känt något. Men de är säkert som du säger att man jagar upp sig så och då känner bebis de. Både jag och sambon har hjärtat i halsgropen nu, detta kan inte hända oss två gånger!

Nu är vi hemma igen och bebis levde , tack gode Gud! Men de va inte så konstigt att jag inte känt nånting för den sov. Och de sa att den förmodligen ändrat sina sovrutiner men de förstod vår oro till 100% och de gjorde alla möjliga sorters tester och vi fick även träffa läkare. Även hon försökte väcka bebis , till slut satte hon på så att man hörde hjärtljuden för hon sa att en del bebisar vaknar utav de och då började de röra sig lite där inne. Otroligt skönt, men ändå konstigt då har den alltså sovit från kl 07-11 länge tycker vi. Men skönt att ha fått de uppkollat. De är ju hemskt vänliga på förlossning , och påpeka flera ggr att vi var välkomna hur många ggr på dygnet vi ville. Ja sa att de va pinsamt att, men hon tyckte inte att jag alls skulle ursäkta mig.
Påvägen ut så var rummet till änglarna öppet och vi såg den lilla änglasängen som vår dotter låg i, många tankar. Sängen är otroligt fin men jag vill inte behöva lägga ett barn till i den..

Jösses man blir trött av att vara en orolig mamma, somnade när vi kom hem ifrån förlossningen och vakande nu.
Bumman79: ne jag brukar inte känna min så mycket på dagarna utan då den är som mest aktiv är på morgonen och kvällarna. Plus att vaknar jag så brukar den vakna, därför son jag blev så orolig denna gång. Men vi får väl se om de är som sköterskan sa att den förmodligen bara ändrat dygnsrytm!
Tack för allt fint stöd ifrån er!

Jag har vart sjukskriven sen olyckan 2010-04-30 (fast jag arbetstränar ju) och vissa dagar så klättrar jag på väggarna plus att man blir en jävel på att boa sig när man är hemma, pysslar hela tiden, flyttar runt dukar, krukor, prydnadsaker, allt!
Fast just nu så känner jag verkligen att kroppen tackat mig varje gång som jag stannar i soffan ist för att gå en långpromenad . Men vissa dagar blir man galen..

Gammelmamma: hoppas att de går bra med din pappa, många kramar

Gammelmamma:
Jag svimmade till och från(överallt, när som) till och med vecka 23, sjukt jobbigt. Va låg i blodtryck men nu är de mycket bättre..
Doktorn på Mvc sa att detta bara va mitt sätt att vara gravid på, precis som vissa spyr. Men sen beror de mycket på hur man mår psykiskt. Men de är bra att få de uppkollat, kan ju vara något.