"Jag borde ha sagt det här tidigare men har försökt ge mig själv lite tid att tänka och reda ut vad som är vad i allt jag känner och nu är det ju som det är men... jag är kär i dig. Kan inte hjälpa det (har försökt att ignorera det, belive me). Tänker på dig varje dag o saknar dig. Vet inte om du känner detsamma längre men det spelar ju egentligen ingen roll för mina känslor finns där oavsett..."
Oj, du bara måste höra av dig till den personen. Och som jag förstår har denne känt något för dig också, oavsett om det var längesen eller inte.
Lycka till!
Jag tänker på dig oftare än vad jag vill erkänna.
Jag saknar dig men vet inte på vilket sätt.
Den tiden vi hade tillsammans var fantastisk och jag har aldrig träffat någon som jag har känt mig så avslappnad med förut.
Du tyckte om mina knasigheter.
Jag tänker tillbaka på när jag sprang naken i mörkret på gräsmattan och du stod med ett stort leende och tittade på. Den gången jag hoppade ner i sjön och badade fast det snöade. Du var så snäll och mötte mig där för att jag inte ville bada ensam. Jag skrattar fortfarande när jag tänker på hur du stod i din vinterjacka och huttrade när jag klädde av mig naken och hoppade i.
Det betydde mycket för mig.
Jag saknar det så otroligt mycket.
Alla stunder vi låg i sängen och pratade. Sexet som var helt underbart.
Det är flera år sen nu och jag vet inget om dig längre. Jag vill bara att du ska veta att jag saknar dig.
Hur länge har du saknat personen och vad fick er att separera?
Men jag förstår inte riktigt, har ni någon kontakt i dag? Eller ansåg ni att det var enklast att skiljas åt helt och hållet? Jag menar, "if you're on good terms", så är det ju bara att smyga in lite ökad kommunikation och börja utforska lite vart den andre står i frågan.
Det var perfekt i tisdags men nu är jag rädd att du kommer att dra dig undan sådär som du gör. Om du ändå kunde berätta hur du tänker. Jag vill få möjligheten att förstå dig.
Det här smset kan väl inte bli fel om du faktiskt skickar?