• Anonym (at your service!)

    Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

    Ibland vill man säga ett par sanningens ord till någon fast av olika anledningar låter man bli.
    Man vill men vågar inte. Man både vill och vågar men vet att det får (eller kan få) konsekvenser som man inte är beredd att ta. Eller som i mitt fall-man saknar personens kontaktuppgifter och vet inte riktigt vart man ska göra av alla tankar och känslor. Någonstans måste det ut!  

    Så, vill du som jag skicka ett sms eller mail till någon som du kanske är hemligt förälskad i, till någon du saknar, någon du är arg på, en avlägsen vän, din sambo, din kusin, Fredrik Reinfeldt eller vem som men utan att outa dig till personen ifråga och utan att behöva ta konsekvenserna av ditt handlande, skriv ditt sms/mail i denna tråd och jag kan nästan garantera dig att det kommer att kännas bättre efteråt. Självklart får man vara anonym och man väljer själv om man vill berätta här i tråden till vem meddelandet är.  

    Jag börjar.

    Sms till mitt ex vars telefonnummer jag inte längre har: 

    "Undrar hur du mår och vad du gör. Kan inte sluta tänka på dig. Saknar dig så det gör ont och vill ha dig tillbaka. Tror jag. Åtminstone just nu. /Ditt ex "

    Din tur. Kör hårt! Skrattande    

  • Svar på tråden Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!
  • Anonym (Galet förälskad)
    Monsoon skrev 2022-08-26 23:27:42 följande:
    Vad skulle han behöva skriva? Är det ett komplicerat läge?
    Det är en hon och ja, det är nog lite komplicerat. 
  • Monsoon
    Anonym (Galet förälskad) skrev 2022-08-27 06:55:56 följande:
    Det är en hon och ja, det är nog lite komplicerat. 
    Sånt kan vara eländigt. Hur länge har du känt så för henne? Vad gör henne så speciell? (Utan att outa för mycket såklart)
  • Anonym (Kaffedraken)

    Du ä så hot babby! Om du ba visste va ja avgudar din rumpa!

  • Anonym (Försöker mitt bästa också)

    Jag har verkligen försökt kastat ankare hos dig. Sett om det ska bottna och hålla sig fast. Men det är som kvicksand, som mest tycks dra ankaret neråt. Som om du ville dra ner hela båten. Båten som är jag.


    Men det är jag som kastar i ankaret. Bara jag och ingen annan. 
    Så den här båten måste hitta fast sjöbotten. Och det finns lite varstans. 
    Så det är dags att hiva upp ankaret nu. Mest för att sista gången kastade jag verkligen i det med all min kraft, med hopp om fäste. Och där tog orken slut, med hänsyn till den uppoffring jag gjorde och hur lite jag fick tillbaka. Ekvationen är ett faktum.
    Så nu tackar jag för mig. Med pust och stön. Kan inte klandra mig själv för att jag inte försökte.
  • Anonym (Okänd)

    Person 1: Bra att vi kan prata som normala människor nu. Synd bara att du verkar hålla på att hjärntvätta dig själv, känns nästan smått religiöst när du sätter igång att prata om din nya livsstil och om hur alla andra lever fel, att läkare och media ljuger för oss osv. Hoppas du kommer ur det där sen, men bra att du försöker ta hand om dig.

    Person 2: Ok, vi ska ses igen men det är bara halvhjärtat från min sida så du förstår det. Ser ingen framtid, både pga praktiska omständigheter och tyvärr, du attraherar mig inte.

    Person 3: Ser fram emot att snart få träffa dig igen :) Som jag har längtat...

  • Anonym (Ei)

    Vet att det är olämpligt att ens skriva. Men jag vill på något sätt att du ska veta att jag tycker att du är speciell. Ska försöka släppa tanken på dig. Jag hoppas att det jag känner inte är ömsesidig för det blir så mycket svårare då.

  • Anonym (Galet förälskad)
    Monsoon skrev 2022-08-27 12:10:46 följande:
    Sånt kan vara eländigt. Hur länge har du känt så för henne? Vad gör henne så speciell? (Utan att outa för mycket såklart)
    jag har alltid tyckt om henne som person, sen första gången jag träffade henne. Men efter sommaren, när vi sågs så hände något i mig. Hon har en speciell personlighet som tilltalar mig. Hon försöker vara väldigt hård, eller inte hård kanske men hon har kanske svårt för att öppna upp, typ. Men när hon gör det visar hon en väldigt mjuk och lite sensuell ton. Hennes ögon är så fina och hennes långa blickar gör mig nervös. 
  • Monsoon

    Jag sitter på köksgolvet och tänker på dig. Äntligen har fjärilarna lagt sig lite och jag känner mig mindre darrig. Jag har hållit mig själv upptagen men ändå svävat iväg ibland. Tänker på hur omöjligt allt är. Åldersskillnaden, våra olika lägen i livet för att nämna några hinder.... men ändå är jag så glad att dela den här omöjliga fantasi med dig. Att ha träffat dig som är så underbar. Fast jag inte kommer att få vara med dig 

  • Anonym (Bubbla)

    Vi har träffats de senaste 7 söndagarna. Nu är dagen snart slut och jag har inte hört från dig. Är det över nu?
    Så nervös.... 

  • Anonym (tänk)
    Hej. 
     
    Igår var jag tillbaks på den platsen där jag såg dig sist och i det  sammanhang vi ses i. 
     
    Det var någon annan än du där. Jag ger fortfarande järnet, det gör jag alltid, men energin var inte samma. 
     
    Det jag inte väntade mig var att det plötsligt skulle göra lite ont i mig. Jag saknade dig. Ett av  rummen  påminde extra om samtalet vi hade en gång. 
     
    Jag undrar om allt det förtroliga du då sa. Fick du  ångest efteråt av att ha öppnat dig? och sen stängde både dig själv och mig ute? 
     
    Jag vet inte varför du sa att jag blivit en bättre person när du ändå bara ville ha distans till mig. Jag var väldigt nyfiken på dig. 
     
    Önskar att du visste att till mig kunde du vara förtrolig. Jag är en van lyssnare och skulle aldrig döma dig. Jag skulle heller aldrig någonsin föra något vidare. 
     
     Var det en egokick du ville få av mig? Bekräftelse från första parkett? Att jag skulle fylla rummet bara? 
     
    Eller blev du  rädd? För dig själv och känslor som kan uppstå? Eller kände du inget, men kände att jag kände attraktion för dig?  Jag vet inte och kommer aldrig att veta. Men en sak vet jag och det är att jag blir  ledsen om du undvek mig av din egen rädsla och avsaknad av något slags mod? Att du därför inte gav någonting en chans. Det var synd för jag tror att vi hade mycket gemensamt och kunde därmed lärt  oss något av varandra. 
     
    Livet är ibland komplicerat. Vi kommer inte att ses mer. Jag måste ta mig samman och tänka på mig och på vad jag behöver och att lära mig att inte göra om samma misstag. (Om det nånsin kan bli eller vara ett misstag att vilja lära känna en annan människa och försöka skapa kontakt?) 
     
    Jag vet inte vad jag försöker säga egentligen. Mer än att jag faktiskt saknar dig. 
     
    Jag önskar dig allt gott och hoppas att du är lycklig. Du har en härlig utstrålning och jag tycker om dina ögon och ditt skratt. Du  är bra på många sätt, och det hoppas jag att du själv vet om och värdesätter. Du är speciell för mig. 
     
    Ta väl hand om dig och jag hoppas att du lever livet. Det liv du vill leva.  ❤️
Svar på tråden Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!