Juli bebis 2012

FruSandra: Ojdå. Trodde inte det var förrän ännu senare.

Nu har jag pratat med läkaren. Han ska skicka en remiss så att Matteo får tagit blodprov för att kolla allergi mot mjölkprotein och soja. Vi ska också få en rekvisition för att kunna hämta ut althéra. Sen ska vi höras igen om ca 4 veckor. Skönt att något görs. Hoppas nu vi får rätt med hans sömn också.

Matteo har inte blåmärke överallt men han har ett stort efter att han dunkade huvudet i en hylla. Gissar på fler snart då han alldeles nyss blivit så rörlig.

Har fått mens två gånger och de kan man ställa klockan efter. Bra att den är regelbunden ifall man skulle hoppa på tåget en gång till. Fattar inte att jag ens överväger det med de nätter vi har!:-O Men nån gång ska det väl bli bättre.

Jag vågar knappt skriva det här men de tre senaste nätterna har Matteo sovit bra. Vi uteslöt mjölk men då blev han sämre. Då uteslöt vi soja och det blev lite bättre men fortfarande mååååånga uppvak dock utan skrik. Tog bort gluten och nu verkar det bra. Vi får se vad blodprovet visar och sen ska vi ju provocera. Man vet ju inte om han är allergisk mot något eller om han skulle ha börjat sova bättre nu ändå. Han har ju inga tydliga allergisymptom. Inatt vaknade han bara kl 2. Annars sov han från 20-08. Håller tummarna att det inte blir som vanligt igen.

Anjiali: Å att du orkar med träning. Strongt! Extra jobbigt att nätterna är jobbiga när du börjat jobba också. Jag kan ju gå här i min egen värld och vara sunkig och deppig om jag vill. Styrkekramar!❤

Nu har Matteo sovit bra i nästan en vecka. Det är det längsta sen han föddes. Allt är visserligen relativt. Han vaknar en till tre gånger men när man jämför det med varje timme eller var 20:e minut som det var länge så är detta sjukt bra. Även inatt när han tog en timme att somna om mellan 4 och 5 kändes det bra för det var första gången han vaknade om man inte räknar att han bökade runt och gnällde vid 1. Jag räknar inte det eftersom han somnade om själv.

På onsdag har jag telefontid med en läkare på barnmottagningen. Äntligen ska vi få svar på allergitestet. Jag hoppas det visar något även om jag hört att det ofta inte visar något utslag på så små. Något måste det vara eftersom han sover på nätterna nu. Vi har uteslutit både mjölk, soja och vete men jag tror inte det är allt det. Vi får väl se vid provocering annars.

Var på självvägning idag nu när han är 9 månader och han hade gått ner 70 gram. Det är inte så mycket men om man lägger till det han skulle gått upp den senaste månaden så blir det lite mer. Det beror helt klart på kosten och jag är irriterad på mig själv att jag inte tänkte på att tillsätta fett i hans mat. Eftersom vi uteslutit så mycket ur hans kost så har jag gett havregrynsgröt till frukost och kvällsmat istället för köpegrötarna och där är inte så mycket kalorier i. Nu blir det olja i maten och så hoppas jag att vikten korrigerat sig till vi ska på vägning/läkarbesök vid 10 månader.

Matteo har nog haft en utvecklingsfas sen han föddes. Haha.

Matteo är heller inte så förtjust i ris. Tror att det är för att riskornen är mycket hårdare än pastan.

Imorse gjorde jag ett gravtest. (Bim+1). Det var negativt kanske jag ska tillägga innan någon sätter frukostkaffet i halsen. Som bakgrund kan jag säga att jag och mannen slarvade med kondom vid ett tillfälle under ägglossningen nu sist och jag har verkligen mått jättekonstigt sista veckan. Det har dragit och stuckit i livmodern och det har det aldrig gjort innan mens och den som alltid brukar komma på dagen har inte börjat än. Jag började inte tänka graviditet förrän igår men oj vad jag hann tänka. Jag skulle vilja ha ett barn till men inte förrän till vår/sommar när Matteo är runt året men jag vet inte om jag lyckas få med mannen på det. Hade jag varit gravid nu så hade han accepterat och välkomnat det så jag kanske såg lite att det var sista chansen. Samtidigt vet jag inte hur jag skulle orka. Alla mina graviditeter har varit hemska och jag vet inte hur jag skulle orka ta hand om Matteo under sådana omständigheter. Dessutom sover han som en kratta fortfarande och jag har knappt sovit på nio månader. Han kanske hade sovit bra om nio månader men då hade nästa tagit vid. Inget av mina barn har sovit bra första året.
Usch vad jag babblar på men var tvungen att berätta för någon. Tårarna bränner bakom ögonlocken och jag känner mig skitlöjlig. Jag ville ju inte egentligen och det var ju inget planerat men ändå känns det som när man gjorde allt för att bli gravid och så dök menshelvetet upp.