• Anonym (hans mamma)

    Min son slog min sambo

    Jag har en son med lindrigt förståndshandikapp, som yngre hade han utåtagerande beteende, dock varit rätt lugn de senaste 3 åren, men häromdan sa min sambo ifrån då min son var väldigt otrevlig, min son flög på sambon och slog och drog honom i håret. Sambon har bara bott med oss i ett år är en otroligt lugn snäll man och han blev helt chockad över min sons beteende, eftersom sonen är starkare än mig och jag tror han är starkare än min sambo också vi var tre stycken som till sist lyckades få bort honom från sambon. Sonen hotade om att mörda min sambo. Efteråt har min sambo sagt att antingen flyttar jag eller han. Jag har i 17 år tagit hand om min son och de senaste två åren har mina krafter tynat, funderat på att han borde få bo i stödboende men beslutet är så svårt och ta. Han är min son min älskade lilla unge, men jag vet inte vad han är kapabel till, han får som black out när han blir sådär arg och de skrämmer mig. Vi har anmält de som hänt till socialen och de har påbörjats en utredning. Jag bara gråter och känner mig så klyven. Förstår helt min sambo. Men de gör så ont och anmäla sitt eget barn. Skulle  gärna höra om  någon förälder varit med om liknande? När han var liten kunde jag hålla om honom tills han lugnade sig nu rår jag inte på honom längre. nu är de lov och massa röda dagar, de har sagt om något händer igen så ska vi inte tveka utan ringa polisen. De gör så ont i mig! Rädd och orolig! Också rädd att min sambo inte ska orka och lämna mig, jag älskar honom och behöver honom. Allt gör så ont!

  • Svar på tråden Min son slog min sambo
  • Anonym (hans mamma)

    Hej Kerstin sidan du länkade till kom jag inte fram till, varit borta ett tag härifrån, såg att du svarade i mitten av januari

  • Christine 753

    hej
    kolla på marie christine olsson adhdkunskap o roman hoppas du hittar den och kapitel 1
    jag fick ändra om lite  kramiz 

  • Anonym (Pappa)
    Anonym (hans mamma) skrev 2011-12-16 14:59:11 följande:
    Varit på möte med sonen i dag, då han fick berätta sin upplevelse vad som hände, de gick bra.. han sa att de bara blixtrade till, han hann inte tänka.
    DUMT var att den ena av socialarbetaren säger att vi vill ju att ni ska kunna bo under samma tak tillsammans tills du går ut skolan. han ska gå 3,5 till i skolan! Min son svarar att jag kanske flyttar innan dess, hon svarar neeej de ska du ju inte behöva göra.

    Hallååå jag har innan berättat för dem att vi funderar på boende för sonen. Jag sa något om att vi får se hur de blir men vi kan ju nu rikta in oss på den allra närmaste framtiden och de som hänt så får vi se sen.
    kände mig jättedum!

     På mötet så visar de sig att de fått in papper från polisen om att hans pappa kommer sitta i fängelse i 1 år pga att han misshandlat mamman och ett av barnen, eftersom min son EJ vuxit upp med pappan vilket utredarna inte visste så kommer de ju enligt mig inte därifrån, jag lämnade honom under graviditeten då han gick på mig. På vägen hem säger min son att tänk om de ligger i blodet att jag blir sån :(
     Jag sa att jag tror verkligen inte att man ärver sånt och att han kommer få hjälp nu och de skulle nog hans pappa också behövt.

    Hans pappa är ett otroligt känsligt kapitel för min son, hoppas de inte leder till fler utbrott i helgen :(

    Jätteskönt att jag fick honom med på mötet idag iallafall
    Soc vill såklart att han ska bo hemma så länge som möjligt då de inte vill betala för honom, men är han så gammal som han är kan de vara bra om han fluttar hemifrån om 1-2 år.

    Din man får ha förståelse för situationen är han en riktig man så ska han klara detta. Kanske är familjerådgivning något att tänka på för er alla tre. Ni verkar alla tre ha förmågan att tänka och begrunda hur ni agerar så ja tror de skulle funka bra.

    Din man måste få bestämma han med och sonen får acceptera detta, han verkar ju vara en bra grabb annars.

    Polisen är en väg men bara om ni inte hanterar situationen på andra vis ex om ni tillsammans kommer överens om vad som skall gälla även sonen bör få vara med och berätta hur han upplever saker så kan ni alla bli sedda och få förklara hur nu känner.

    En bra regel kan ju vara att om någon använder våld så får denna stå för konsekvenserna vilket är en polisanmälan om ni alla tre kommer överens om detta så är det kanske bra men betänk att reglerna bör vara fler och inte bara riktade mot just sonen det är viktigt att han får förklara och bli hörd så även hans uppfattningar leder till något positivt för honom.
  • Christine 753

    hej
    Jag jag valde att bli särbo för att det barn ska få uppnärksamheten när de har ett
    funktionshinder kramiz 

  • Anonym (hans mamma)

    Vi fortsätter att kämpa på, i helgen hade vi ett möte här hemma. Sonen kan inte ta till sig de som sägs utan slår bakut, och blir tvärtomig. Jag och min sambo har bråkat så mycket om de här, de tär på vårat förhållande som bara den. En sak som stör min sambo så mycket är att när min son kommer in i rummet säger han Hej Mamma, trots att vi båda är där, eller igår bjöd han mig på en godis men inte min sambo. Min sambo känner sig mobbad av de, men min sambo glider in i bakrunden, håller sig tyst när min son är i närheten..så de är liksom bådas del. behövde bara få skriva av mig om de lite..känns som jag spricker snart!

  • Anonym (A)
    Anonym (hans mamma) skrev 2012-05-14 13:49:42 följande:
    Vi fortsätter att kämpa på, i helgen hade vi ett möte här hemma. Sonen kan inte ta till sig de som sägs utan slår bakut, och blir tvärtomig. Jag och min sambo har bråkat så mycket om de här, de tär på vårat förhållande som bara den. En sak som stör min sambo så mycket är att när min son kommer in i rummet säger han Hej Mamma, trots att vi båda är där, eller igår bjöd han mig på en godis men inte min sambo. Min sambo känner sig mobbad av de, men min sambo glider in i bakrunden, håller sig tyst när min son är i närheten..så de är liksom bådas del. behövde bara få skriva av mig om de lite..känns som jag spricker snart!
    Jag tycker att du ska kämpa för att ditt barn får flytta in på särskilt boende. Tänk om han skadar din sambo allvarligt, hur skulle ni må då?

    Han är ju inte mindre farlig för att han inte kan rå för det.
  • Anonym (hans mamma)

    Sant A, förjävligt ont gör de men de är sant. Hade kommunen varit lite mera kvick och ta tag i saken hade de aldrig behövt gå så här långt. Vi ville de, men de är 5 månader sen de hände och de enda som hänt är att vi får samtal. Jag brottas med känsla och furnuft, inte så konstigt. De är min son. Men när de frågade vad vi trodde var bäst sa både jag och min sambo att min son flyttar. Men de ser ju helst att de bor hemma tills de slutar gymnasiet. Jag har inte så mycket kraft att kämpa med. Blir så less

  • Anonym (A)
    Anonym (hans mamma) skrev 2012-05-14 14:16:21 följande:
    Sant A, förjävligt ont gör de men de är sant. Hade kommunen varit lite mera kvick och ta tag i saken hade de aldrig behövt gå så här långt. Vi ville de, men de är 5 månader sen de hände och de enda som hänt är att vi får samtal. Jag brottas med känsla och furnuft, inte så konstigt. De är min son. Men när de frågade vad vi trodde var bäst sa både jag och min sambo att min son flyttar. Men de ser ju helst att de bor hemma tills de slutar gymnasiet. Jag har inte så mycket kraft att kämpa med. Blir så less
    Gör en formell ansökan om särskilt boende enligt LSS till kommunen. Då måste de bevilja eller avslå. Om ni får avslag kan ni överklaga.
  • Anonym
    Anonym (A) skrev 2012-05-14 14:08:47 följande:
    Jag tycker att du ska kämpa för att ditt barn får flytta in på särskilt boende. Tänk om han skadar din sambo allvarligt, hur skulle ni må då?

    Han är ju inte mindre farlig för att han inte kan rå för det.
    Jag kan håll med till viss del. Jag arbetar på ett gruppboende med den målgrupp som din son tillhör och är utsatt för hot och våld varje dag jag arbetar i princip. De boende är mellan 20 och 30 år med måttlig och lindrig utvecklingsstörning och har stora svårigheter med den sociala kontakten. Vi byter av varandra mycket, arbetar aldrig ensamma i risksituationer, har direktlarm till polis och skriver ofta tillbud och arbetsskadeanmälan. Var har din sambo sitt skydd? Din sambo är rädd och har troligtvis ett adrenalinpåslag i kroppen efter att ha blivit attackerad av din son. Själv tror jag att jag skulle tagit mina väskor samma dag och ställt samma ultimatum som din sambo gjorde. Under svåra perioder, speciellt under nov-mars gick jag ned i vikt, har sömnproblem och svårt med aptiten pga adrenalinpåslaget och det spelar ingen roll hur mycket man eller hur stark man känner sig. Din man blev attackerad och ni var tvungna att vara tre personer för att få bort honom. Vad händer den dagen din son får en till black out och de är ensamma?

    Jag förstår att det är din son, men han är i stort behov av professionell hjälp snabbt där människor kan vara säkra medan de är stöd i din sons boende.
  • Anonym (hans mamma)

    Jag var på lss för att ansöka om de, först hade hon ett möte med mig där jag beskrev vår situation sedan ett möte där sonen var med. Hon frågade honom om han vill flytta han svarade nej, då sa hon att de kommer knappast gå och få igenom en ansökan om han inte vill flytta :(

  • Anonym (A)
    Anonym (hans mamma) skrev 2012-05-14 14:24:46 följande:
    Jag var på lss för att ansöka om de, först hade hon ett möte med mig där jag beskrev vår situation sedan ett möte där sonen var med. Hon frågade honom om han vill flytta han svarade nej, då sa hon att de kommer knappast gå och få igenom en ansökan om han inte vill flytta :(
    Ni får göra ett försök att skicka in formell ansökan och vid avslag överklaga. Går det  så går det.

    Skriv en ansökan om att ni mår jättedåligt, familjen håller på att gå sönder, ni är rädda i ert eget hem, ni är rädda att han ska skada någon i familjen allvarligt, vilket ju även skulle innebära negativa konsekvenser för din son. Han behöver mycket mer stöttning och uppstyrning än vad ni kan ge honom. Så det är ju för hans bästa. Ni är desperata och det känns akut.
  • Anonym (hans mamma)
    Anonym skrev 2012-05-14 14:24:37 följande:
    Jag kan håll med till viss del. Jag arbetar på ett gruppboende med den målgrupp som din son tillhör och är utsatt för hot och våld varje dag jag arbetar i princip. De boende är mellan 20 och 30 år med måttlig och lindrig utvecklingsstörning och har stora svårigheter med den sociala kontakten. Vi byter av varandra mycket, arbetar aldrig ensamma i risksituationer, har direktlarm till polis och skriver ofta tillbud och arbetsskadeanmälan. Var har din sambo sitt skydd? Din sambo är rädd och har troligtvis ett adrenalinpåslag i kroppen efter att ha blivit attackerad av din son. Själv tror jag att jag skulle tagit mina väskor samma dag och ställt samma ultimatum som din sambo gjorde. Under svåra perioder, speciellt under nov-mars gick jag ned i vikt, har sömnproblem och svårt med aptiten pga adrenalinpåslaget och det spelar ingen roll hur mycket man eller hur stark man känner sig. Din man blev attackerad och ni var tvungna att vara tre personer för att få bort honom. Vad händer den dagen din son får en till black out och de är ensamma?

    Jag förstår att det är din son, men han är i stort behov av professionell hjälp snabbt där människor kan vara säkra medan de är stöd i din sons boende.
    Tack för ditt svar. De du jobbar med är de endast lindrig utvecklingsstörning? Jag har själv jobbat med människor i autismspektrat som varit utåtagerande. Men de på mitt jobb som var utvecklingsstörda endast var ofta lugna filbunkar. Men min son har alltid varit utåtagerande. Tänder på två röda ibland. Försökte hitta något och läsa om det någonstans, för även om sonen flyttar så behöver min sambo hjälp med att förstå och bearbeta de som hänt.
  • Anonym
    Anonym (hans mamma) skrev 2012-05-14 14:57:43 följande:
    Tack för ditt svar. De du jobbar med är de endast lindrig utvecklingsstörning? Jag har själv jobbat med människor i autismspektrat som varit utåtagerande. Men de på mitt jobb som var utvecklingsstörda endast var ofta lugna filbunkar. Men min son har alltid varit utåtagerande. Tänder på två röda ibland. Försökte hitta något och läsa om det någonstans, för även om sonen flyttar så behöver min sambo hjälp med att förstå och bearbeta de som hänt.
    Alldeles riktigt, många personer med diagnoser inom autismspektrat har problem med utåtagerande beteende men även personer med enbart utvecklingsstörning kan ha problem med liknande beteende. Jag tror ändå att din son har ett väldigt stort stöd i dig, även om föräldrar inte alla gånger är de bästa personer att hantera personer med den här problematiken i ett boende. Det låter som om du är fullt medveten om vad din son är kapabel till ändå och vad han kräver. Jag önskar dig all lycka i framtiden.

    Ja, din sambo har blivit utsatt för ett brott så han behöver hjälp av professionella för att hantera detta. Kanske i anhörigstöd tillsammans med dig?
Svar på tråden Min son slog min sambo