• Johan 978

    Lurad till att bli pappa

    Jag har varit ihop med min sambo i flera år och vi har alltid haft det bra tillsammans. Min sambo har velat skaffa barn under ett par års tid men jag har inte velat, och det har hon respekterat. Jag har inte sagt att jag aldrig vill skaffa barn, men att jag inte vill ha det nu. Har för övrigt aldrig känt att barn är min grej.

    I helgen berättade min sambo att hon var gravid då hon slutade äta sina p-piller i höstas utan att meddela mig. Då detta är planerat från hennes sida så vill hon ju inte göra abort och det finns ju inte jag kan göra åt saken. Jag känner mig sviken och lurad av min sambo då hon tvingat mig in i denna situation mot min vilja. Är det någon här på forumet som har liknande erfarenheter?

    Jag avstår gärna kommentarer av typen "om man stoppar in snoppen så får man skylla sig själv om det kommer ut ett barn". Det är inte det saken handlar om utan om att jag lurats av min sambo och nu tvingas bli förälder mot min vilja.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-29 08:59
    Nu är jag tillbaka efter en lång natt med mycket tårar.

    Jag vill börja med att tacka er alla för era kommentarer och ert stöd. När man sitter själv med sina tankar så blir man ju tokig till slut om man inte får dela sina tankar med andra.

    Jag och min sambo har pratat igenom detta nu igen hela natten. Jag har hela tiden sagt att jag inte velat ha barn, åtminstone inte nu. Kanske ändrar jag mig i framtiden, kanske inte. Min anledning är att jag har haft svårt att se mig själv i papparollen och jag egentligen aldrig längtat efter barn som jag förstår att andra kan göra, och jag har den fullaste respekt för dem. Jag har förstått på många vänner att barn är det bästa som kan hända en i livet och att det är något man kommer att älska när man väl får det. Men jag tycker att man ska få bestämma själv när man är redo och inte tvingas in i det. Förhoppningsvis kommer jag att kunna ta mitt framtida barn till mig och vara en bra pappa.

    Som många skrivit här så är det viktigt att mitt framtida barn växer upp och känner sig älskad och inte oönskad. Så självklart ska jag göra vad jag kan för att barnet ska få det bästa jag kan ge henom (trodde aldrig att jag skulle använda det ordet).

    Problemet är som sagt att min sambo svikit mitt förtroende och jag svårt att se att vi kommer att komma tillbaka till varandra på det sättet som vi var tidigare. Jag har alltid känt att hon är den rätte för mig i mitt liv så det känns oerhört svårt om det skulle sluta så här. Som någon sa så borde vi kanske tillsammans gå till någon form av familjeterapi och se om vi har någon framtid tillsammans med vårt gemensamma barn. Just nu känns det som om att jag behöver åka iväg själv ett par dagar och försöka få lite distans till vad som hänt.

  • Svar på tråden Lurad till att bli pappa
  • Who

    Oj, nu är jag visserligen kvinna så jag kan aldrig råka ut för något sådant ... men jag tror inte att jag hade kunnat fortsätta i en relation med någon som lurat mig så. På sambons plussida (och enligt mig det enda förmildrande) finns att hon erkänner sveket. Med tanke på att p-piller inte är 100% säkra hade hon inte behövt göra det.  

    Men oavsett om ni fortsätter tillsammans eller inte (om ni gör det föreslår jag en jäkla massa rådgivning, om inte för er skull så för barnets)  så finns det ju ett barn, det är viktigt att komma ihåg att även om barnet är en produkt av mammans svek så är det en egen individ som inte har bett om att födas in i det här. 

  • viseversa
    Elsa 075 skrev 2012-03-29 04:58:14 följande:
    TS kan du inte anmäla henne någonstans?
    Så kanske du slipper underhåll med mera om du verkligen inte vill ha barnet med mera

    eller?

    För hon har ju lurat dig. Hon visst ju vad hon gjorde, du visst ju inget och hon erkänner?
    Ha ha vad ska han anmäla henne för menar du?
  • Elsa 075
    viseversa skrev 2012-03-29 07:17:17 följande:
    Ha ha vad ska han anmäla henne för menar du?
    vet inte finns det inget om hon erkänner? konsigt

    ja då finns det ju inget mer att göra typ

    men jag hade nog lämnat henne
  • Krambjörn

    Ja men ts du får skylla dig själv faktist.
    Ni har lurat varandra och VARFÖR ska ALLTID tjejen använda skydd?
    Gravid kan man bli trots skydd, jag har blivit gravid trots p-piller.
    Du hade ju kanske kunnat få för dig att använda kådis med eller du kanske är en saådan som inte gillar kådis och skyller på att det inte blir lika skönt då?!?

       

  • viseversa
    Elsa 075 skrev 2012-03-29 07:27:58 följande:
    vet inte finns det inget om hon erkänner? konsigt

    ja då finns det ju inget mer att göra typ

    men jag hade nog lämnat henne
    Tja ja det är en annan sak. men som sagt han kunde tagit ansvar för sitt skydd och han hade frivilligt sex och att bli med barn är inte olagligt så nej han kommer ingen stans med en anmälan. Och varför ska han slippa undan underhållet? Det är ett BARN vi snackar om och barnet har inte gjort något fel varför ska det straffas? För det är just det som blir straffat om ts inte tar sitt ansvar som pappa. 
  • maaammaaa
    RockaTot skrev 2012-03-29 00:44:33 följande:
    Har bara läst ts första inlägg.

    Är det svåraste att du har blivit lurad eller att du skall bli pappa?

    Sveket hon gjort med att inte meddela dig om att hon slutat med ppiller kan du förhoppningsvis komma över med tid och hjälp om det är det värsta. Nu verkar det som att det är det värsta och inte faktumet att du skall bli pappa. Det kan trots allt hända att du tycker detta sveket blir det bästa som har hänt dig, försök att inte vara för säker på vad du kommer att känna i framtiden redan nu angående den biten. Det kan också bli bara avsky och hemskt men jag tror faktiskt man kan påverka sitt förhållningssätt till sina känslor till en viss gräns i alla fall.

    Jag gissar att det behövs familjeterapi om ni inte reder ut det tillsammans.

    Sedan kan ingen tvinga dig att älska ditt barn, men du kan göra ditt bästa försöka engagera dig, följa med till barnmorskan, kolla på ultraljud (och berätta om vad du känner med för barnmorskan och hur ni blev gravida). Antingen "växer du in i det" fast det lär bli läskigt (det kan det ju vara fast man vill och planerat) eller så får du bara panik och vill fly och känner dig rädd och arg. Då behöver du troligt vis professionell hjälp för att hantera dina känslor så att det inte drar i väg för långt åt det destruktiva/fly och panikiga. Men prata öppet om det, då blir det mindre jobbigt. Min erfarenhet av svåraste saker.
    Bra tankar, du blir väl ändå pappa förr eller senare. Sveket kan du inte göra något åt men använd kondom framledes.
  • findusen

    Jävligt taskigt av din tjej - både mot dig och barnet. Jag tycker du har varit tydlig i vad du velat, du har sagt ''inte nu''. Det skulle jag tolka som att, okej, han vill inte ha barn nu, men tiden kanske kommer. Men bara för det ska man ju inte fuska med piller! 

    Jag säger precis som du - jag vill inte ha barn nu! MEN, när eller OM tiden kommer, då tar jag väl fan upp det själv?

    Jag står på din sida iallafall... prata med henne. Vissa tjejer fejkar också graviditeter för att se hur killen reagerar.. om han blir glad/ledsen/arg eller liknande. Be att hon gör ett test som du sen får titta på, eller gå till gyn? 

    Det hade ju varit en helt annan grej om ppillrena kanske inte funkat..  men nu är det inte så.. 
    Min mamma gjorde samma sak innan jag föddes.. fuskade med ppillrena utan att meddela. 

  • Mumriken

    Inte okej gjort av din sambo.

    MEN för att leka djävulens advokat lite och försöka se det hela från hennes sida - du Johan har inte sagt rakt ut att du aldrig vill ha barn utan lämnat en liten lucka öppen för möjligheten att kanske få barn tillsammans (Nån gång men inte just nu).
    Din sambo är över trettio, och vare sig vi kvinnor vill erkänna det eller inte så fallerar kroppen och fertiliteten rätt så snabbt efter denna ålder. Det som gick lätt för några år sedan tar betydligt längre tid idag när man närmar sig 35 år. Kanske såg hon detta som sin enda chans att faktiskt bli gravid med dig över huvud taget? Eftersom hon ser en framtid med dig och vill att ni ska ha ett gemensamt barn?
    Hade det bara varit barnet hon var ute efter så hade hon kunnat dumpa dig och skaffat en ny spermadonator, men det har hon inte gjort, därför tror jag att hon faktiskt vill ha detta barn just med dig.

    Tala med varandra? Diskutera hur ni vill göra? Ett förhållande utan tillit och förtroende är inget förhållande. Barnet kan fortfarande födas och du kan bli en (ofrivillig) pappa, vilket barnet inte har förtjänat, men sambon kan du lämna om du vill. Det beror helt och hållet på dina känslor för henne efter detta. Kan du förlåta ett sådant svinigt beteende? Eller är det dags att lämna skeppet (men inte barnet)?

  • Spartacus
    Läs vad som står och inget annat skrev 2012-03-28 20:10:17 följande:
    Förstår verkligen hur du känner men tyvärr är det bara att bita i det sura äpplet nu. Om hon är kapabel att svika någon på det där viset så hade jag brötit upp för vem säger att hon inte döljer andra grejer.. ?? de går inte lita på en sån människa men dock tycker jag du måste ta ditt ansvar för ert barn när det anländer, henne kan du be fara dit mörkret finns.

    ja det låter ju fantastiskt moget och genomtänkt!

    så barnet får det toppen med föräldrar som vare sig kommunicerar eller gillar varandra alls?

    är så trött på ego-vuxna...

    håller fast vid att ni ska söka parterapi så ni kan kommunicera och göra er hörda bägge två!
     INGET blir bättre av att man är arga på varandra men självklart har alla rätt att vara besvikna.

    det handlar ju inte om vem som får rätt utan vad ni faktiskt vill. ge er lite tid och utrymme!          
Svar på tråden Lurad till att bli pappa