• Neverendingme

    Genus!

    Någonting jag inte förstår mig på är föräldrar som gör sina barn till ett annat kön och bortförklarar det med genus! Vilket skämt!


    Mammor som klär sina söner i klännigar, sparar ut långt hår, gör flätor, tofsar, hårband, hårspännen.


    Något som har slagit mig är att det är ALLTID mammor till söner som kör på genus, det är alltid dom som vill köpa klänningar och rosa saker till sina barn, låta pojkarna har långt hår och få dom så lik en tjej som möjligt. Och om någon frågar varför så kör dom på genus. Varför försöker inte mammor göra sina döttrar till pojkar?


     


    Genus handlar om att ett barn ska ha rätt att bestämma sin egen identitet. Pojkar ska kunna ha rosa och leka med dockor. och flicka blått och bilar. En viss färg och en viss sak ska inte vara könsrelaterat. Barnen ska själv få välja vad dom tycker om, inte för att samhället säger att det ska vara så.


     


    Jag förstår absolut det argumentet. mina tjejer får blå tandborstar, dom får köpa "pojk" leksaker och ha på sig vilka färger dom vill på kläder. Jag tvingar inte på dom klänningar om dom inte själv vill.


    Men föräldrar som börjar köpa dockor åt en 1årig pojke, klär denne i en klänning, sätter på pojkstackarn hårband. Det är förjävligt!


    Tror dom verkligen att denna lilla pojke har en egen vilja när han är ett eller två år??


    Då är det föräldern som tvingar sitt barn att vara något den inte är!


    Och om någon påpekar detta så skylls det på genus!


     


    Väx upp, erkänn att du hade velat ha en dotter i stället! Jag tycker sånt är lika med barnmisshandel!

  • Svar på tråden Genus!
  • Veladis
    Neverendingme skrev 2012-04-21 22:31:45 följande:

    mina tjejer är mellan 0-6 år. Jag förstår helt klart vad du menar.
    Men ingen verkar förstå vad jag säger.

    Det finns mammor, i min närhet som "tvingar" på sina 4åriga söner klänningar och tofsar och nagellack.
    Pojkarna vet knappt att dom är en pojke!
    Hur kan det vara ok?     

    Det är inte OK. Men det är heller inget som förekommer. Tvång, alltså. Försök få ett par tofsar att sitta kvar, om barnetinte vill. Oavsett kön.Och tror du verkligen att föräldrarna band fast barnet och tvångsmålade det med nagellack?
  • Neverendingme
    Moflo skrev 2012-04-21 22:34:43 följande:
    Jag är både pojk- och flickmamma och tycker att det här med genus är otroligt viktigt! 

    Samhället stoppar in våra barn i mallar, så här ska en kille eller tjej vara och hela samhället är fullt av fördomar om hur det är att vara av ett visst kön.
    När det gäller just det materiella så får mina barn välja fritt bland kläder och leksaker, men eftersom barnen påverkas så mycket av samhället runt omkring så behöver man som förälder öppna lite dörrar ibland och visa att det finns så mycket mer än bara det där "pojk- eller flickaktiga".
    Men genus för mig handlar för det mesta om att stärka mina barn i sig själva, att de ska våga stå för vilka de är och vill vara.  

    helt rätt!
  • Minys
    Veladis skrev 2012-04-21 22:29:22 följande:

    För det första läser du själv på om genus och vad det innebär. "Det är genus" är liksom inte ett korrekt sätt att uttrycka sig. Ditt sätt att svänga sig med orden, begreppen och hur du beskriver hur runt omkring dig agerar får miug bara att tolka dig som en person med dålig koll på genus och som därmed lätt missförstår. 

    För det andra rannsakar du dig själv, varför du tolkar det som att barnet blir "utsatt" för något? Varför är det farligt för en pojke att ha tjejsaker? Hur vet du att han bara har tjejsaker och bara gör tjejgrejer, alltid? Och vad tolkar du som tjejgrejer och tjejsaker? Är du säker på att den familjen tolkar likadant? Du bör också fundera på varför det skulle vara så farligt för en tvååring att inte ha koll på biologiskta kön, det är det långtifrån alla tvååringar som har.

    Sedan kan du, utifrån vad du kommit fram till, ta en diskussion med föräldern, som du tycker uppfostrar fel.  

    Jag är ingen genus mamma, men jag försöker att mina barn ska ha lika värde oavsett vad som är och jag försöker att inte få dem att vara något annat än dom är. Dom är barn och behandlas lika och med ett värde. Inte färger och kön. Eller stämplar och förväntningar.

    Jag tolkar att barnet blir utsatt för något för att han får inte vara ett barn, hans dagar går ut på att vara genus åt sina föräldrar. Det är inget farligt att ha tjejsaker, men ska det bara vara tjejsaker? Ska dom inte vara pedagogiska och lärorika också?  Jag vet det för att jag spenderar tid med den familjen, det jag tolkar som tjejgrejer är det han äger, dockvagnar, dockor, rosa, lila. Inga pojkfärger alls. Han får bara göra ''tjejsaker'' baka, diska, städa, plantera blommor, bygga halsband (bara i tjejfärger). Mamman i familjen TILLÅTER INTE pojkfäger eller pojkaktiviteter (han får inte vara med sin pappa, och göra killsaker, bilar osv...) Han får inte visa pojkkänslor. Han får inte bli arg, men han får gärna gråta och visa känslor, men inte som en kille. Bara som en tjej.

    Tycker inte att det är farligt att inte ha koll på sitt kön, men när han ska byta om på badhuset med dagis, går han till tjejavdelningen och vill inte följa med pojkarna, säger inte det allt?     
  • Kid A
    Neverendingme skrev 2012-04-21 22:31:45 följande:
    Det finns mammor, i min närhet som "tvingar" på sina 4åriga söner klänningar och tofsar och nagellack.
    Pojkarna vet knappt att dom är en pojke!
    Hur kan det vara ok?     
    Hur menar du då, att de knappt vet att de är pojkar - vet de inte att de har en snopp mellan benen?! Det är vad jag har fått för mig att det innebär att vara pojke... Man blir knappast tjej bara för att man har en klänning på sig, man blir antagligen inte bög heller.

    Jag tror VERKLIGEN precis som Flickan och kråkan säger, att dessa pojkar själva har valt att se ut så. Heja deras föräldrar som ger dem den valfriheten!
  • Neverendingme
    Veladis skrev 2012-04-21 22:35:52 följande:

    Det är inte OK. Men det är heller inget som förekommer. Tvång, alltså. Försök få ett par tofsar att sitta kvar, om barnetinte vill. Oavsett kön.Och tror du verkligen att föräldrarna band fast barnet och tvångsmålade det med nagellack?

    men om detta barn har sedan den var väldigt liten, blivit "påtvingad" (ursäkta uttrycket) flickkläder.
    Alla pojkens "pojkiga" sidor har blivit ignorerade, allt som är kvinnligt och flickigt är ok för detta barn, men absolut inte att göra saker med sin pappa, även fast barnet velat.

    Ett barn anpassar sig väldigt väl, och om den är van och för den delen blivit uppfostrad på ett sätt... mammans sätt på vad "genus" är, du tror inte pojken har funnit sig i situationen då?
    pojken tror i princip att han är en tjej, för att mamman anser att det är så man ska lära sina barn vad genus är.!    
  • Neverendingme
    Kid A skrev 2012-04-21 22:38:27 följande:
    Hur menar du då, att de knappt vet att de är pojkar - vet de inte att de har en snopp mellan benen?! Det är vad jag har fått för mig att det innebär att vara pojke... Man blir knappast tjej bara för att man har en klänning på sig, man blir antagligen inte bög heller.

    Jag tror VERKLIGEN precis som Flickan och kråkan säger, att dessa pojkar själva har valt att se ut så. Heja deras föräldrar som ger dem den valfriheten!

    herre gud!
  • Klåpare

    Dem som klär sina söner i typiska "pojk"kläder, ger en ettårig pojke en leksaksbil,  osv tvingar ju isåfall också pojken om nu dem som ger sin ettårige pojke en docka och rosa kläder tvingar? Och varför skulle inte en pojke kunna leka med dockor? I vilken tid lever du i? Nu för tiden tar nämligen pappor också hand om sina barn, så finns ingen anledning att inte ge sin son en docka. Jag har två flickor och en pojke så nej jag ger inte min pojke rosa och dockor för att jag hellre velat ha en dotter. Jag ger honom lite av varje för att han skall få ett brett urval av möjligheter att välja mellan. Han har dockor, han har rosa kläder, han har en prinsessklänning som han älskar att klä ut sig i när han leker, han har leksakskök, han har leksaksbilar, han har verktygsbänk, han har lego.. jag tänker inte på vilket kön han har när jag köper kläder och leksaker till honom och har aldrig gjort. Han får prova på allting, ingenting förutom leksaksvapen är förbjudet hemma hos oss. Förövrigt så är han tre år och ÄLSKAR sin docka och han går ingenstans utan den. Han älskar glitter och hans favoritfärg är lila. Jag har gjort samma med mina döttrar, givit dem ett brett urval av kläder och leksaker sedan de föddes, för att de skall få chansen att välja helt själv. Har blandat hejvilt. Något som JAG inte förstår mig på är de föräldrar som enbart ger kläder som anses vara okej att bära av det könet barnet har (som t.om nekar när barnet själv vill ha något annat), som enbart köper leksaker som enligt normen "tillhör" det könet. Tycker att det är så tråkigt när man ser den blå och rosa massan av ungar överallt...

  • Veladis
    Minys skrev 2012-04-21 22:37:48 följande:

    Jag är ingen genus mamma, men jag försöker att mina barn ska ha lika värde oavsett vad som är och jag försöker att inte få dem att vara något annat än dom är. Dom är barn och behandlas lika och med ett värde. Inte färger och kön. Eller stämplar och förväntningar.

    Jag tolkar att barnet blir utsatt för något för att han får inte vara ett barn, hans dagar går ut på att vara genus åt sina föräldrar. Det är inget farligt att ha tjejsaker, men ska det bara vara tjejsaker? Ska dom inte vara pedagogiska och lärorika också?  Jag vet det för att jag spenderar tid med den familjen, det jag tolkar som tjejgrejer är det han äger, dockvagnar, dockor, rosa, lila. Inga pojkfärger alls. Han får bara göra ''tjejsaker'' baka, diska, städa, plantera blommor, bygga halsband (bara i tjejfärger). Mamman i familjen TILLÅTER INTE pojkfäger eller pojkaktiviteter (han får inte vara med sin pappa, och göra killsaker, bilar osv...) Han får inte visa pojkkänslor. Han får inte bli arg, men han får gärna gråta och visa känslor, men inte som en kille. Bara som en tjej.

    Tycker inte att det är farligt att inte ha koll på sitt kön, men när han ska byta om på badhuset med dagis, går han till tjejavdelningen och vill inte följa med pojkarna, säger inte det allt?     

    Jag tycker ditt användande av ordet genus samt begrepp som tjejggrejer, tjejsaker, tjejfärger etc säger allt.

    Dessutom märks det ju att det bara är hittepå när du säger att de går till badhuset med dagis, det finns inte en förskola i detta land som gör det med tvååringar pga försäkringar.
  • Klåpare
    Minys skrev 2012-04-21 20:34:44 följande:
    Håller med TS! Finns dom som köper rosa saker och typiskt tjejiga saker åt sina söner innan DOM ENS har viljan att välja själv.

    Sen tycker jag personligen att genus handlar inte om leksaker eller färger utan om att varje individ ska få vara som dom vill oavsett kön. Att man ska behandla barn som barn och inte som ett kön.

    Men att klä min ettåriga son i rosa kläder och toffsar för att jag tror på genus, nej då har det gått för LÅNGT!      
    Ja det finns dem som köper blå saker och typiskt pojkiga saker åt sina söner innan dem ens har viljan att välja själv också. Exakt samma sak. Och hur skall man kunna välja själv om man aldrig får möjligheten? Ja vad hemskt att klä sin ettårige son i rosa kläder, snoppen kan ju ramla av!! Herregud, det är en färg, SLAPPNA AV.
  • Veladis
    Neverendingme skrev 2012-04-21 22:39:55 följande:

    men om detta barn har sedan den var väldigt liten, blivit "påtvingad" (ursäkta uttrycket) flickkläder.
    Alla pojkens "pojkiga" sidor har blivit ignorerade, allt som är kvinnligt och flickigt är ok för detta barn, men absolut inte att göra saker med sin pappa, även fast barnet velat.

    Ett barn anpassar sig väldigt väl, och om den är van och för den delen blivit uppfostrad på ett sätt... mammans sätt på vad "genus" är, du tror inte pojken har funnit sig i situationen då?
    pojken tror i princip att han är en tjej, för att mamman anser att det är så man ska lära sina barn vad genus är.!    

    Genus är inte en synonym för jämställdhet.
     
    Och jag tror fortfarande inte sådana familjer eller scenarion som du beskriver existerar. I genusmedvetna familjer elelr familjer som önskar vara genusmedvetna brukar det  vara så att föräldrarna inte gör särskilt steroetypa saker utan att man delar på det mesta. Så, dina inlägg luktar fortfarandem ycket starkt av både fördomar, missförstånd och rent hittepå. 
Svar på tråden Genus!