Förvirrad.

Hej du är behöver inte oroa dig, det går över snart. det är inget fel med dig. 

Helt normalt.

Det som händer i tonåren är att man skapar sin identitet, när man gör det så är det fullkomligt normalt att ifrågasätta sin sexualitet. Jag skulle gissa att de flesta av oss, oavsett kön, har gjort det.

För att skapa oss en identitet så måste vi känna efter både vad vi tycker om, och vad vi inte tycker om. Det är ett sätt att skapa erfarenheter utan att man för den skull behöver testa på det man funderar över. Det är helt enkelt ett sätt att växa och befästa just sin egna identitet.

Så var inte orolig för känslorna och tankarna, de kommer gå över och du kommer fundera över något annat inom sin tid.

Det jag kan tycka, är att du ska fundera över din inställning till homo och bisexualitet.
Bara för att det inte är för dig så behöver du ju inte se det som äckligt. Det är lätt hänt att man gör sig själv lite intolerant i vuxen ålder om man tänker så som ung.

Njut av att ha funderingar kring livet, det kommer en dag då det bara blir svårare och svårare att hitta saker som utmanar ens sätt att tänka.
/F

Det har redan blivit lite bättre med tankarna. Jag vet ju själv att jag inte är kär i en tjej och tänder inte på det heller. Men det är så jobbigt med alla dessa tankar som man inte vill tänka.

Okej, jag ska försöka att inte tänka på det. Men jag tycker det är helt okej att andra är homo/bi. Men just jag, jag vill ju inte vara det, och mår jätte dåligt av att tänka på det, inget jag "njuter" av. Skulle aldrig tänka mig se mig med någon kvinna, vill ha någon man då jag anser att det är "normalt" för mig.

Kram!

Sådär har nog de flesta av oss funderat när vi var i din ålder. Jag provade att ha sex med andra män även om jag inte tände på det, dels för att det var enklare tillgängligt och dels för att jag ville testa vem jag var.

Som flera andra skriver är ju det jobbigaste att du ändå, för dig själv, gett det en värdering. Man kan få barn även om man som tjej gillar tjejer. När du blir lite äldre kommer du säkert ifrågasätta ännu mer av man-och-barn-kittet. Du märker hur det blir när du blir äldre. Det kommer förmodligen att bli bra oavsett om du oroar dig eller inte.

Så - go with the flow... 

Hörrni, vill skriva ner lite grejer här som kan ha med dessa jobbiga tankar att göra. Så skulle uppskatta väldigt mycket ifall du tog er tiden och läste, och kom gärna med förslag.

Jag har alltid tyckt att jag inte är "vacker, fin"osv... När jag var mindre blev jag ibland retad, och jag var inte den populäraste flickan i skolan. Jag vill så gärna vara det, och jag tyckte att jag var ful, jag var aldrig nöjd med mig själv. När jag var liten försökte jag vara som mina kompisar, vill vara som de och se ut som de, för att passa in och inte bli retad. Än idag är jag osäker på min själv, väldigt osäker. Jag tycker inte riktigt att jag är fin, och vill gärna se ut som någon annan. Jag skulle mer än gärna byta kropp med någon tjej från min skola osv, tycker andra tjejer är mycket finare än mig osv osv.. Jag har alltid gillat killar, jag var kär i en kille konstant i 3 år, är det dock inte längre. Det har försvunnit efter alla dessa år. Men ja, jag blir jätte jätte förvirrad. Fick tanken helt plötsligt, från ingenstans, och det har varit bättre, mycket bättre vissa dagar andra inte. Känner hur min kropp är full med "hormoner". Jag gillar ingen tjej på det viset, jag är inte kär i någon tjej. Visst kan man tycka att någon är fin, men that's it. Blir inte kåt när jag tänker på tjejer.. Men kan någon förklara för mig varför jag utsätter mig själv för det här. Tankarna bara matas på hela tiden och jag mår piss.

Hur konstigt du än kan tycka att det låter går alla igenom det där. Inte för att det på något sätt gör känslorna och tankarna lättare, men det kan vara skönt att veta att du i alla fall är normal.

När du blir lite äldre kommer du förmodligen inte bry dig om din sexuella läggning. I en gammal film sa Magnus Uggla som spelade bög att alla är väl några procent höger eller vänster och så tror jag att det är. Det är inte vattentäta skott och du väljer vad du vill vara baserat på vad du känner.

Blir du inte kåt på tjejer så är du i alla fall knappast bi-sexuell eller flata. Sedan kan det där ändras. När jag var i din ålder hade det varit en personlig katastrof om det visade sig att jag var bög och funderade jättemycket på det. Nu vet jag sedan massor med år att jag kan ha sex med en kille, men det blir en rolig grej snarare än att jag blir kåt på det, därför händer det sällan.

Skälet till varför du utsätter dig för det är helt enkelt att det är en process som vi behöver gå igenom, ett sätt att ta reda på vilka vi egentligen är. Och de som inte funderar på det förtränger det, då kommer det upp på ett annat sätt. Det enda du behöver göra är att se vad du tänker, fundera på varför det känns så jobbigt och slutligen acceptera att du är precis den du är och oavsett vilket kommer det bli bra. Du kommer att hitta någon som tycker du är finast. Och ju tryggare du blir i dig själv, ju mer du tänker igenom och accepterar om dig själv, desto fortare går det i processen att lära känna och tycka om dig själv.

Det kommer att bli bra, jag lovar. Du är i den överjävligaste perioden i livet just nu. Om några år kan du se tillbaka och känna att allt är bättre. Om många år kommer du se tillbaka och inse att det blir bara bättre och bättre, bara du tillåter dig själv att vara du, precis sådan som du är.

Kram! 

TS, jag känner såååå väl igen mig i dig.

Jag var rätt så retad för diverse saker genom många skolår. Jag har alltid varit mullig, jag höll på med hästar mm mm. Jag var oxå otroligt osäker vilket gjorde mig till ett väldigt lätt offer för de andra.

Jag var inte heller populär, däremot har jag alltid haft en eller två kompisar som jag var med på raster och efter skolan. Jag var inte utan kompisar, alltså. Dock inte populär och det är ju det man vill vara!!

Som flera redan sagt så är dina tankar högt normala och vanliga. Det händer fruktansvärt mycket i kropp och knopp under tonåren. Det är då mycket av det egna jaget grundläggs. Som P30 skrev så har alla dessa tankar, ÄVEN de som är populära och är snyggast/coolast.

Låt allt få ta tid. Tänk alla tankar hela vägen ut, även de mest konstiga och extrema tankar. Bara för att du tänker, behöver det inte betyda någonting. Måååånga experimenterar med sex, dvs med det egna könet. Det är en del av processen och inget skamligt, fult eller äckligt. Ibland måste man prova för att veta vad man INTE gillar.

Sen har vi tjejer en otrolig förmåga att nedvärdera oss själva. Vi har svårt att se att vi duger precis som vi är. Ofta när vi tittar oss i spegeln ser vi ingen helhet, utan bara det som är "fel". Så ser väldigt sällan andra på oss.

Hej igen anonym.

Efter P30:s inlägg så har jag inte mycket att tillägga, det enda som jag kan säga är att om du fokuserar på att se dig själv som annorlunda så kommer du att uppfattas som det.

Det funkar lite så här: Jag har en tanke kring mig själv, och ju mer jag tänker på den, på hur andra "antagligen" uppfattar mig, hur jag "borde" vara, ju mer fel blir det. Dels så anpassar man omedvetet sitt beteende efter sina tankar, och dels så förstärks tankarna ju mer man tänker dem.

Nu blir det både teoretiskt och tråkigt, men: Hjärnan är uppbyggd på ett finurligt och korkat sätt, den information som vi använder oss mest av får "företräde" framför andra tankar eftersom den signalvägen som de använder är mest använd. Andra tankar får därför svårare att höras.

En liknelse jag brukar dra är; föreställ dig en liten skogsstig, ju mer du vandrar på den, ju tillgängligare och lättare blir den att gå på. Till sist så kommer den lilla skogsstigen se ut som E4:an. Så blir det oberoende av bra eller dåliga tankar.
Det bästa är att när det kommer negativa tankar, försöka att medvetet avleda dem och gärna tänka på något som gör en glad. För min del så sitter jag gärna vid datorn och kollar på roliga bilder på nätet eller läser roliga historier.

Avsikten är att distrahera de dåliga tankarna, och att därefter tänka på bra saker om tex mig själv. På det sättet kan man "programmera om" sin egen hjärna.

Hoppas det hjälpte något, och du: Det kommer att bli mycket bättre.

/F 

Alltså jag blir helt tårögd, sitter här med en otrolig lättnad och ett leende på läppen. Efter att ha läst era svar blir jag bara glad. Jag vill bara krama om er alla. P30, vet riktigt inte hur jag ska förklara mig, ditt svar gjorde mig otroligt glad, tack verkligen, och alla ni andra! Ferdinand, tack verkligen. När tankarna är som värst ska jag kolla igenom alla era svar! Kloka människor! Kramar till er alla!

Kan säga att mitt självförtroende har blivit bättre nu under dom senaste veckorna. Har liksom inte låtit någon trycka ned mig på det viset dom gjorde förut. Kan med (glädje) säga att tankarna har blivit allt mer bättre efter era kommentarer.. har insett att tankar bara är tankar och man måste väl någon gång tänka på grejer man egentligen inte vill. Jag borde väl inte göra någon så stor grej utav det i början, vet ju själv vad jag gillar, vad jag tänder på och vad jag blir kär i. Så egentligen borde tankarna göra sitt och jag får väl ignorera dom.

Tack snälla! Ni får mig på gott humör!