Snart adoption. GRAVID!

Ni som inte tycker att ett adopterat barn är lika mycket värt och älskat som ett biologiskt, kolla här: 
">Gotcha Day, GZ China - YouTube

Eftersom både en bebis och ett adopterat barn kräver extremt mycket närhet de första åren så tycker jag att TS är galen om hon väljer att adoptera för TS kommer då inte kunna ge båda det de är värda.

Och soc kommer absolut att bli inkopplade, att beräkna en graviditet är inget problem och då ser de svart på vitt att ni kommit långt i er egna graviditet när ni valde att åka och hämta barnet så soc kommer förr eller senare att agera det är en sak som är säker.

Eftersom både en bebis och ett adopterat barn kräver extremt mycket närhet de första åren så tycker jag att TS är galen om hon väljer att adoptera för TS kommer då inte kunna ge båda det de är värda.

Och soc kommer absolut att bli inkopplade, att beräkna en graviditet är inget problem och då ser de svart på vitt att ni kommit långt i er egna graviditet när ni valde att åka och hämta barnet så soc kommer förr eller senare att agera det är en sak som är säker.

Jag tror att vi får acceptera att alla faktiskt inte vill ha adoptivbarn eller skulle se dem som "egna" barn. Och de människorna brukar ju inte adoptera heller, utan försöka få biobarn eller avstår. 

Under 2004 - 2008 försökte jag och min skaffa barn. Vi gick igenom ALLT. Med allt menar jag allt. Inget fungerade. Inte ett enda plus! Vi fick reda på att jag var infertil och skulle aldrig kunna bli gravid. En jävligt stor sorg.... Men, vi bestämde oss för adoption och har stått i kö sedan 2009.

För en månad sedan fick vi vårat samtal. En liten flicka på 13 månader finns i Thailand som vi har blivit matchade med. Resan ska bli av i augusti.

Jag är 38 år. Har inte haft mens på två år och faktiskt fått sagt till mig att jag är infertil. Därför har vi inte skyddat oss under dessa år (som man ska om man adopterar) Senaste veckorna har jag mått illa, kräkts och haft alla möjliga jobbiga symptom. Har inte haft EN enda tanke på att jag kunde vara gravid. Det har inte funnits i hjärnan liksom.

Igår gick jag till VC för att kolla upp vad det är med mig. Har alltid haft problem med väldigt lågt blodtryck och tänkte att det var det som spökade.

"Kan du vara gravid?" frågade sköterskan. Jag skrattade och sa att det inte var möjligt. Men hon övertalade mig att göra ett test. Och jag plussade. Kom i någon slags chock. Bröt ihop och gick hem till min man och berättade.

Och nu sitter vi här. Vad i helevete ska vi göra?

Det känns HELT uteslutet att inte åka och hämta vårat barn i Thailand. Och det känns HELT uteslutet att ta bort detta barn.

Jag vågar inte ringa ngn och berätta. HJÄLP!

Det tycker jag verkligen inte att du ens ska fundera över, inte med de åsikterna du har. Du skulle aldrig älska det barnet och överge det fort som fan.

Det tycker jag verkligen inte att du ens ska fundera över, inte med de åsikterna du har. Du skulle aldrig älska det barnet och överge det fort som fan.

Men naturligtvis ska du inte ens tänka på det, kan du inte bli gravid, så får du leva utan barn. Allt annat vore riktigt vidrigt mot ett eventuellt barn.

Men har du ingen förståelse för att det kan vara svårt för ett adopterat barn att inte ha en enda person som man delar gener med? Ingen som man är lik, beter sig som, inga drag som kommer från morfar?
Jag tycker inte att man ska ta så lätt på det här med internationell adoption. Många adopterade känner sig rotlösa eller har kanske funderingar kring att bli övergiven av sina biologiska föräldrar och för dem kan det vara jätteviktigt att få starta en egen familj med biologiska barn. 
Jag tycker inte att det är ett dugg konstigt och jag tycker inte alls att du ska antyda att de som känner så är sämre människor på något sätt. 

Jag gillar för övrigt inte den här flåshurtigheten som finns kring adoptioner och tron på att "bara det är kärlek runt barnet så ooooooooooordnar sig allt". Det är lite mer komplicerat än så att hantera att man blivit övergiven, fått komma till ett land där man alltid kommer att se annorlunda ut, fått byta land och kultur helt ofrivilligt och  inte har en enda människa på jorden, som man känner till, som liknar en själv.