Zora: Som andra har skrivit så behöver du inte ange vad det är för fel på dig. Det räcker att du säger att du inte mår bra. Han kan inte heller kräva sjukintyg den första tiden.
I Sverige räknas inte graviditet som en sjukdom (vilket jag egentligen inte tycker att det är heller), men har man jobbigt med illamående, huvudvärk eller andra saker som påverkar hur man mår, så brukar läkarna lyssna. Din chef verkar ju inte vara den skarpaste kniven i lådan direkt och inte speciellt sympatisk heller. Bara en sån sak kan göra att du känner dig stressad och mår dåligt psykiskt. Detta är inte bra i ditt tillstånd. När jag väntad mitt andra barn blev jag sjukskriven nästan hela graviditeten för jag mådde psykiskt dåligt både av jobb och andra saker. Fick hjälp av en strålande psykolog som var specialiserad på gravida. Nu säger jag inte att du är i samma sits, men känner du stress och press hela tiden så är det inte ovanligt att man börjar må jättedåligt av det.
Jag tycker du antingen ska gå till din BM och berätta hur du känner eller så tar du kontakt med en läkare och berättar hur din arbetssituation ser ut.
Jag håller tummarna att allt går bra!!
Jo den där "ischias foglossningen" har jag varit med om innan, skitjobbigt! Den jag har nu dock har jag inte haft känningar av vid tidigare graviditeter.
Förresten hörrni, hade ni mannen med på inskrivningen? Jag tänkte nog gå själv, men eftersom jag är så jäkla nervös inför det hela pga. min vikt ( fick fina gliringar om det när jag tog ut spiralen), så funderar jag på att ta med mannen som stöd. Men samtidigt vill jag veta hur BM behandlar mig. Fortsätter hon att hacka så bytet jag. Jag vet ju att jag är överviktig och känner att jag inte behöver få det i ansiktet varje gång. Har lite dålig erfarenhet av sjukvården just pga detta. Så fort jag söker läkarhjälp så ska min övervikt och BMI dras upp. Spelar ingen roll om jag söker för halsfluss så nog fan ska jag kliva upp på vågen.
Jaja, det visar sig.
SunnaLiv: Ja om inte annat så kommer jag säga ifrån om hon börjar tjata om det. Visst förstår jag att jag inte borde gå upp så mycket under denna graviditet. Men jag vill inte må dåligt så fort jag tänker på att jag ska till BM.
Fy fan vilken dag! Har varit mycket bättre från illamåendet ett tag nu. Men idag har eftermiddagen och kvällen varit hemsk. Började min praktik idag och hela eftermiddagen var hemsk. Nu ikväll är värsta kvällen på mycket länge. Inga spyor än så länge, men det har varit nära flera ggr. Kunde knappt borsta tänderna för kräkreflexerna är verkligen på hugget. Hoppas att det lagt sig till i morgon.
God morgon tjejer! Nu var det länge sedan jag kikade in här. Har haft fullt upp med praktik och hockeymatcher hit och dit.
Hur mår ni allihopa? Själv gick jag in i v.13 i går och illamåendet finns fortfarande där. Kanske inte lika mycket som innan, men det är där vilket är jobbigt i mellanåt. Har också börjat märka att det inte är lika lätt att hålla in magen som innan och alla byxor börjar bli trånga. Dock känner jag mig inte alls vacker utan enbart tjock och ful. Har problem med förstoppning ff också. Ingen drömstart på denna graviditet med andra ord. Mina tidigare har varit helt problemfria och jag har mått bra hela tiden. Är sen en aning orolig att bebisens hjärta inte kommer att slå på ultraljudet. Känns så långt dit och man är ju helt ovetande. Ska på inskrivning på fredag. Undra om BM kan höra hjärtljud då? Eller det kanske är lite tidigt?
Oj vad jag klagar, inte riktigt meningen.
Ha en mysig första advent allihopa!