• Anonym

    När får det vara nog?

    Jag börjar trötta.. Jag är gift med en man som nu inte längre känner behovet av att vilja ha sex med mig.
    Min lust har alltid varit stark och detta tär på mitt psyke rätt hårt. Vi har haft detta problem i ca 1 och ett halvt år nu och verkar inte komma någonstans. Vi har pratat om detta otaliga gånger och jag blir snart tokig. Varenda gång vi diskuterar ämnet så lovar han att göra det han kan för att det blir bättre. Händer det? Nej.. jag har nu föreslagit mediciner, läkare, terapi m.m. Ikväll föreslog jag någonting som fick honom att gå i taket.

    Om han nu inte vill/kan/känner att han vill ha sex med mig så kanske någon annan vill? Alltså jag börjar bli desperat nu..! Vill ha en man. En man med sin tyngd på mig.. Känslan och allt det där. Men en älskare var totalt utesluten för min del enligt honom. Jag ska alltså bara ta att han inte vill ha sex med mig och finna mig i det medan jag själv går sönder inifrån? Varför ska det vara så? Hur länge måste jag gå omkring och hoppas att det blir bättre?

    Någon som varit i samma sits? När är det nog? 

  • Svar på tråden När får det vara nog?
  • Anonym (Lönlöst?)
    Anonym (när?) skrev 2012-10-18 20:04:48 följande:
    Jag har varit otrogen och det var både stärkande för mitt ego och totalt deprimerande att älska med, skratta med och sova sked med någon annan man när jag i själva verket längtar efter att få göra det med min man. 
    Men det är väldigt befriande att få ha sex med en person man känner VERKLIGEN vill det. Och inte ser som något man bara skall få avklarat så snabbt som möjligt eller att man först måste övertala.
  • Anonym (när?)
    Anonym (Lönlöst?) skrev 2012-10-18 20:12:33 följande:
    Men det är väldigt befriande att få ha sex med en person man känner VERKLIGEN vill det. Och inte ser som något man bara skall få avklarat så snabbt som möjligt eller att man först måste övertala.
    Ja, det var väldigt uppiggande att få umgås med en vuxen, sexig man som inte snabbt nog kunde trycka upp mig mot en vägg och hångla upp mig. :)
  • Anonym (Lönlöst?)
    Anonym (när?) skrev 2012-10-18 20:18:07 följande:
    Ja, det var väldigt uppiggande att få umgås med en vuxen, sexig man som inte snabbt nog kunde trycka upp mig mot en vägg och hångla upp mig. :)

    Haha visst är det, fast tvärtom då altså. Att hångla upp en villig kvinna mot en vägg. Fast nu slår nog moralpoliserna till här snart
  • Anonym (när?)
    Anonym (Lönlöst?) skrev 2012-10-18 20:28:20 följande:

    Haha visst är det, fast tvärtom då altså. Att hångla upp en villig kvinna mot en vägg. Fast nu slår nog moralpoliserna till här snart
    Jag förstår dig. Jag ogillar starkt otrohet men min egen situation har fått mig att förstå varför det i vissa situationer kan bli så ändå. 
  • Anonym (jag med!)

    Jag vill också bli upphånglad mot en vägg..kan vi tre ställa oss i ett hörn kanske?

  • Anonym (när?)
    Anonym skrev 2012-10-18 21:28:44 följande:
    Jag och min flickvän har det lika fast det är jag som vill ha sex HEEEELA TIDEN, hon vill inte.. har vart så i 7månader snart, har skrivit här om hur det känns www.nattstad.se/eriklaksola   om du är sugen så kanske vi kan träffas i smyg? ;) 
    Sluta spamma med din blogg. 
  • Anonym (jag med!)

    Skulle ge mycket för att slippa ta initiativ och tjata jämt...tänk att det finns män som blir kåta alldeles av sej själva...som skulle bli glada om man kröp ner naken i sängen, och inte börja säja nej, för att sen låta sej övertalas. Herregud, nån som bara sa jaaa.

  • Anonym (när?)
    Anonym (jag med!) skrev 2012-10-18 21:31:24 följande:
    Skulle ge mycket för att slippa ta initiativ och tjata jämt...tänk att det finns män som blir kåta alldeles av sej själva...som skulle bli glada om man kröp ner naken i sängen, och inte börja säja nej, för att sen låta sej övertalas. Herregud, nån som bara sa jaaa.
    Kramgrop för alla som är ledsna i tråden? ;)

    Det verkar nästan overkligt att få den effekten på sin man. Jag ligger naken under täcket när han kryper ner i sängen, han blir så kåt att vi har sex. Hur skulle det gå till? Jag sover naken jämt, gör varken till eller från. Jag har het kropp tycker andra män så helt hopplös är jag väl inte. 
  • Anonym (Lönlöst?)
    Anonym (jag med!) skrev 2012-10-18 21:31:24 följande:
    Skulle ge mycket för att slippa ta initiativ och tjata jämt...tänk att det finns män som blir kåta alldeles av sej själva...som skulle bli glada om man kröp ner naken i sängen, och inte börja säja nej, för att sen låta sej övertalas. Herregud, nån som bara sa jaaa.

    Jag är mest förvånad över att det finns män som INTE blir glada av det. Eller nej förvånad blir jag inte för jag vet ju att det är så i en del fall. Men för mig obegripligt.

    Män som är sådan borde som straff få utsättas för att leva med en kvinna som alltid måste övertalas till att ha sex.

    Snacka om att kasta pärlor åt svin .
  • de Robespierre
    Anonym (när?) skrev 2012-10-18 17:09:30 följande:
    Jag måste i alla fall ha en plan färdig, om nu skiten skulle hitta fläkten snabbare än vad jag räknat med. Jag vill gärna kunna separera, om det nu blir det, utan att hamna i fritt fall. Om du förstår. Risken finns ju att om jag ställer ultimatum så kanske han berättar sin orsak till varför han inte har sex med mig, om det nu finns en sådan, eller bestämmer sig för att flytta på fläcken. 
    Det finns två planer i det här:

    1) Din egna plan, dvs att du nu själv menar allvar och inte viker dig igen. Kalla det att komma till insikt, acceptans eller se den krassa verkligheten. Vad det kokar ned till är att du har bestämt dig - nu får det vara nog - jag är värd något så mycket bättre. Du har gett honom så många chanser men han vill inte ta dem.

    2) När du har hamnat där så kan du få styrkan och orken att börja förbereda allt praktiskt runt omkring. Kolla nytt boende, få ett hum vilka chanser du har, hur lång tid det kan ta. Prata ned banken, fråga hur en bodelning kommer att påverka dig och din ekonomi. Få råd men även kanske ett lånelöfte. Osv..

    Sen är du redo att leverera The Final Call. När det kommer att ske är det du som bestämmer. Du är i alla fall redo. Om du istället väljer att ta med honom på FR så är det också ett alternativ. Men du kommer att känna dig mer säker i ditt beslut och om utfallet inte blir det du hoppas på.
Svar på tråden När får det vara nog?