Ung ensamstående?
Jag är 20 år och ensam med min son på 10 månader och nu söker jag flera personer som också är ensamma med barn som vill prata och sånt.
Så, finns de någon/några som är pratsugna? :)
-
-
Svar på tråden Ung ensamstående?
-
Jag klarar det galant , sedan är min lilla tjej så duktig och typ sover hela nätterna :)
Du kommer klara det hur bra som helst :) -
Man klarar det bättre än man tror. Jag trodde att jag skulle bli helt förstörd, men på något vis får man styrka inifrån, och det känns inte så ensamt. Se till att bjuda över familj och vänner, så känns det inte lika ensamt heller ;)Nicolew skrev 2013-03-26 12:11:58 följande:Jag är 25 år och har Bf idag för min lille son. Jag och pappan bestämde igår att vi skulle separera när bebisen kommit och vi har verkligen gjort slut på riktigt. Vi kommer inte att ha delad vårdnad eftersom han inte är svensk och kommer att flytta tillbaka till sitt land. Jag är förtvivlad och känner mig helt vilsen. Jag hoppas att det blir bättre när bebisen kommit och det blir lite mer stabilitet i vardagen, men hur klarar man alla nätter helt ensam i en tom och tyst lägenhet? Hur klarar ni vardagslivet? Är det väldigt ensamt? -
Nej, jag hoppas verkligen att jag kommer att hitta min inre styrka. Jag antar att när jag väl ser den lille bebisen kommer jag att vilja göra allt för honom. Det är svårt att känna samma sak när man inte riktigt fattat att man faktiskt väntar barn. Det är bara så himla mycket känslor nu. Dessutom har bebisen fortfarande inte kommit och det blir man ju också stressad över! Han kan ju verkligen komma när som helst.rosagubben skrev 2013-03-27 10:53:11 följande:Man klarar det bättre än man tror. Jag trodde att jag skulle bli helt förstörd, men på något vis får man styrka inifrån, och det känns inte så ensamt. Se till att bjuda över familj och vänner, så känns det inte lika ensamt heller ;)
Vad har varit det svåraste för er som redan fått era småttingar? -
Jag måste erkänna att set har inte varit något för mig eller jo med pappans släkt, det har varit det värsta och dessutom genom dopet men det får man ta :)
-
Det jag tycker har varit svårast är att Aleksi bara har mig. liksom jag kan inte gå på toa ifred, bajsa kan jag ju bara fetglömma så länge han är vaken(jävligt svårt o göra sitt på toa om man hör honom gallskrika ifrån sovrummet t.ex.), käka middag medan han är vaken uteslutet, Duscha/bada lika så.Nicolew skrev 2013-03-27 18:10:10 följande:Vad har varit det svåraste för er som redan fått era småttingar?
Det är det som är jobbigast tycker jag. Jag kan inte räcka över honom till någon och säga, här, håll honom jag måste skita. eller duscha eller äta min mat.
Visst, jag har gått ner mina graviditetskilon + lite till pga det, men alltså, det är påfrestande.
Påfrestande att veta att man inte har någon som kan ta över när man är helt slut och tålamodet tryter för man är trött, hungrig, bajsnödig och stinker gammal sur strumpa för man inte hunnit duscha på fem dagar.
Men jag har ju tur, min mamma ställer ju upp ibland om jag verkligen behöver gå på toa när han är kinkig, eller sådär... men ändå liksom.
Men som sagt, man lär sig skita på två minuter, duscha på fyra och äta medan man står och gungar Aleksi. hahah, multitasker ;) -
jag e 16 och har en dotter p 2 mnader
-
Är 20 år, bor utanför Stockholm och har BF 23aug :) ensam sen början, får jag va med här :D
-
klart du får ;)Twinisar skrev 2013-03-30 05:09:19 följande:Är 20 år, bor utanför Stockholm och har BF 23aug :) ensam sen början, får jag va med här :D
-
Liten uppdatering. Träffade exet(sonens pappa) i onsdags och det gick faktiskt riktigt bra, och han verkar vara intresserad av sonen. Hoppas dom två kan få en relation (: Fast allt hänger ju på exet och om han verkligen vill de eller inte.
-