Anonym (Förtvivlad far..) skrev 2012-12-11 20:35:34 följande:
Tack för svaren
Nej, jag kommer aldrig att sluta kämpa för min son....... han har all rätt att få träffa sin far.....
Nej, jag har inte hotat eller slagit henne, så det är knepigt hur hon kunnat vända så totalt mot mig.....
frågar jag henne så får jag inga svar.... senast sa hon "vi får ta det på familjerätten" ....... jag blir lite rädd faktiskt över vad hon kan ha sagt där.....
Konstigt också att hon portat mig från att få hälsa på sonen hemma hos henne.... så nu senast fick jag välja.... träffas på ett kafé eller hemma hos hennes föräldrar........ jag valde kaféet för där känner jag mig mindre övervakad......
Jag blir faktiskt helt mörkrädd när jag läser om att galna militanta feminister faktiskt lyckats inbilla män att de har rätten att slita spädbarn frän barnets mödrar bara för att det är politiskt korrekt ur statsfeminismens synvinkel. Inser du inte själv hur vansinnigt det är? Gud ske lov har inte så många andra militant feministiska ideer fått genomslag men just när det gäller barn så verkar det ha spårat ur helt i Sverige.
Barn har olika behov beroende på ålder. Det är verkligen inte barnets bästa att redan som spädbarn bollas mellan olika vuxna. Mamman har verkligen ingen skyldighet att släppa in dig i hennes hem. Hon mår dåligt av att träffa dig antagligen eftersom hon älskat dig och hoppats på en familj med dig. Självklart måste hon få sörja och ta sig igenom krisen att det inte blev så.
Alla borde veta att en graviditet och förlossning är väldigt krävande och att mammor ofta drabbas av depressioner i samband med det. Det är därför det är pappans uppgoift att i 1:a hand stätta sin fru under spädbarns åren. Inte konkurrera med henne eller kräva att hon ska anpassa sig efter honom. Samma hänsyn borde självklart gälla om föräldrarna är separerade.
Jag tycker det är hemskt att så många män verkar tycka att kvinnor bara är surrogat-mammor och att dom ska ha rätt till "sitt" barn utan att över huvudtaget behöva ta ansvar och hänsyn till mamman.
Du kommer säkert bli en viktig person i ditt barns liv när barnet blir lite äldre. Förr var praxis att pappor fick vänta tills barnet kunde prata dvs var ca 3 år innan man började med umgänge.