Hjälp mig! Delat barnbidrag!

Får ta? Kvinnor är fria att utbilda sej inom vilka yrken de vill.... Kvinnor väljer att vara hemma större del än vad männen är med barnen. Kvinnor väljer att deltidsarbeta.

"30 procent fler män än kvinnor yrkesarbetar heltid (enligt SCB-rapport för år 2012). Kvinnor i 25-39 års ålder har betydligt högre frånvaro än män. I vissa åldersgrupper tar kvinnorna ut (17 procent av arbetstiden) fyra gånger mer föräldraledighet än männen. Män får alltså mer arbetslivserfarenhet och tycks prioritera arbetet högre än kvinnor. Är det ur det perspektivet rimligt att kvinnor generellt ska ha samma lönenivå som män?" källa corren.se

Senaste anonym:
Med samma logik som sista stycket i ditt citat: kvinnor lägger betydligt mer tid på barnen och tycks prioritera barnen högre än män. Är det ur det perspektivet rimligt att män generellt ska ha lika mycket barnbidrag som kvinnor?

Förlåt, kunde inte låta bli att dra parallellen. Jag tänker inte diskutera mina personliga åsikter i bb-frågan. Men du kanske skulle vara lite försiktig med vilka argument du använder.

Gillar din poäng

Precis, tack för att du bevisar min teori.

Kvinnorna är tvungna att ta ett större ansvar för barnen eftersom männen inte gör det, och nån måste, ergo så blir kvinnorna tvungna att jobba i mindre omfattning, ta mer föräldraledighet, vabba mer etc, etc......då är det banne mig inte mer än rätt att det är kvinnorna som får barnbidraget också.
Det är ju kvinnorna som subventionerar männens möjligheter att göra karriär och tjäna mer än kvinnorna.
Sen har männen mage att gnälla om barnbidraget, ynkedom.    

Bs. Som ensamstående morsa har jag arbetat heltid och pluggat samtidigt, man behöver inte jobba deltid o käka chokladpraliner, man kan utbilda sig till läkare även om man är ensamstående o har barn. Att leka offer är inte smickrande. Kvinnor subventionerar inte männen. Kvinnor är lata och skyller på männen.

Så duktig du har varit. 
Men det betyder inte att andra kvinnor haft det så lätt.
Att du har mage att sitta och kalla andra kvinnor för lata för att du haft det lättare vittnar om att din empatiförmåga i det här fallet lämnar en hel del att önska.
Kvinnor leker inte offer, dom är offer, inte enbart, men delvis.
Det är ingen som säger att inte kvinnor kan lyckas, du har ju det, men det är förbaskat mycket svårare för en kvinna,  hon blir inte curlad som en man ofta blir, hon får inte samma uppmuntran, hon får inte samma stöd eller hjälp att nå sina mål.
Så kom inte och säg att det är på samma villkor, då visar du bara att du inte har en aning om vad en del kvinnor får leva med.
Alla är inte du.       

Så lätt? Tror du det var enkelt? Det kostar blod svett o tårar att få en vettig framtid. Man kan inte ligga på soffan framför laptopen o käka praliner o tro att det ska komma stekta sparvar i munnen. Det är inte mer än rätt att det äntligen kommer att bli en uppdaterad lag om barnbidrag.

Jag vägrar hålla med om att det är svårare för en kvinna. Kvinnor är inte dummare än män men kvinnor gör ofta dummare val o sen ser de ingen väg ut utan lever som offer,

Mja skulle jag säga här.

För det första saknar män bröst. Det är inte rimligt att begära att män ska vara föräldralediga lika mycket som kvinnor. Mer om den längre ner. 

Lika lön ska ge lika arbete. Eller om det var tvärtom. Kvinnodomnerade jobb är lägre avlönade och det är inte rätt. Detta är något som går tillbaka till 50- och 60-talet och kanske ännu mer till 70-talet. Hela bakgrunden kan jag inte rakt upp och ner, men fram till mitten av 50-talet var normen att kvinnor skulle sköta hemmet. Mannen var familjeförsörjare. I de flesta fall klarade man sig på en lön då. Ensamstående var något mycket ovanligt. Med stigande samhällsservice, och ännu mer ett utökat utbildningsväsen, behövdes mer skattepengar varför kvinnor skulle ut i arbetslivet. Den som drev utvecklingen väldigt mycket ditåt var Palme. Biografin om honom är riktigt inressant.

Idag är det ingen som höjer på ögonbrynen åt det faktum att man är ensamstående. Det är snarare att folk blir förvånade över dem som fixar att hålla samman ett förhållande väldigt länge och faktiskt verkar trivas ihop trots många år tillsammans.

Mitt intryck av vad feminister förespråkar är att man ska göra samma tabbar som redan är gjorda en gång till. Man ska bara vända på könsrollerna för att "ge igen". 

Jag tror att vi skulle må betydligt bättre om vi backade tillbaka bandet lite. Det är en grym - och framförallt konstgjord - press att man ska följa facit över hur man lever ett lyckligt liv. Både man och kvinna ska klara sin egen försörjning, det ska vara två bilar, tjock-TVn ska ersättas med senaste modellen liksom mobiltelefonen som båda barnen ska vara utrustade med, man ska ha drömmar att förverkliga och naturligvis ligger en resa med hela familjen i något exotiskt land och skvalpar i de planerna.

Det finns ingen som fixar att leva upp till allt det, och samtidigt ha tiden att sätta sig ner och tillåta sig att hitta sig själv med lite jämna mellanrum. För att få den här tråden att balla ur helt, vi har med god hjälp av media och reklam skapat ett samhälle som får oss att må dåligt.

Barnbidraget: Ska det vara rättvist ska det vara det åt två håll. 

Jag fick rätt och fick tillbaka båda barnbidragen :) Dock är det retroaktiva ärendet skickat till omprövningsenheten för vidare utredning..

Var vände du dig?