Varför saknar de flesta tjejer egna intressen?

Haha, men varför drar ni upp och svarar i en så pass gammal tråd?

Nej. Sådant kan säkert vara roligt eller intressant, men saknar jag det? Nej, jag kan inte sakna något jag inte haft. Jag tycker en hel radda saker kan vara roliga och intressanta. Men är jag duktig på något, kan jag säga något insiktsfullt om något? Nej. Har jag en ny synvinkel att se något från? Nej. Historia tycker jag tex. är väldigt intressant. Ser gärna historiska filmer, serier, dokumentärer, men är jag duktig på historia? Nej. Kan jag säga något intressant om historia? Nej.  

Jag är inte nöjd med att känna mig tråkig och begränsad, men jag ÄR väldigt, väldigt tråkig och begränsad. Jag skulle väldigt gärna vilja vara en intressant person som sa intressanta saker, vara smart och/eller rolig, kunna hålla monolog och underhålla någon eller få andra att skratta. Men kan jag det? Nej. Redan här har jag ältat och visat hur tråkig jag är och hur tom jag är, hur lite jag har att komma med att du förmodligen inte läst ända hit.

Jag har väldigt lite att erbjuda någon utöver att jag har en väldigt snygg figur (Om jag får säga det själv). Därför blir mina presentationstexter sådär. "Hej där! Jag gillar att träna. Såhär ser min u-ringning ut och titta vilken fin rumpa jag har i leggings. Det var allt. Snälla älska mig ändå" (Fast mindre needy skrivet)

Underbar humor! Det gav morgonens skratt!!!

Många tjejer har svårt att beskriva sig själva på dejtsidor. Jag träffade en sådan tjej. Om man bara gått efter hennes bilder så fick man intrycket att hon var ytlig och utseendefixerad. Tjejen jag träffade var mer nedtonad IRL, och en av de snällaste och gulligaste tjejer jag träffat. Rolig att prata med också 

Jag tycker ändå det säger något om hur olika mäns och kvinnors natur faktiskt är. Kvinnan är mer "lat" och föredrar intressen som stimulerar egot och mest är att se som rekreation. Män tänker mer på att tillföra andra något, att vara kreativa på ett sätt som syns och märks.

Tack! Alltid roligt att roa någon. Nu försökte jag inte ens vara rolig, underligt det där med humor. Jag kan för mitt liv aldrig säga något kul eller fyndigt när jag försöker men när jag är mitt torra tråkiga intetsägande jag så kan någon kanske lockas till skratt. Som du här.

Stort tack, det värmde!Om man inte har så mycket att beskriva då, utan det är vad som står ihop med bilder. Intetsägande personlighet utan något  intressant att erbjuda någon ihop med ett utseende. Det är vem man är.

De flesta är ju så mycket mer än sin dejtingpresentation, men till oss som är vår dejtingpresentation, att ja det där som står är faktiskt allt. Skall man då fejka en personlighet, hitta på saker att fylla ut med, låtsas vara någon man inte är?

Eller vara ärlig med: "Hej där! Jag gillar att träna. Såhär ser min u-ringning ut och titta vilken fin rumpa jag har i leggings. Det var allt. Snälla älska mig ändå"

  

Jag har RIKTIGA intressen. Intressen är sånt man är intresserad av, och lägger ner extra tid, tanke och kanske läser om/fördjupar sig i.

Mina RIKTIGA intressen är kost träning, shopping, friluftsliv och trädgård.

Jag spelar padel två gånger i veckan. Tittar på padelmatcher. Tar lektioner. Läser artiklar om det. Tränar styrketräning och på gym. Läser om hur jag kan bli snabbare och starkare. Lägger upp min kost kring min träning. Deltar i lopp. Alltså, ett intresse.

Jag älskar att shoppa. Jag spenderar mycket tid varje vecka, periodvis varje dag i att fördjupa mig i heminredning. Läser bloggar, kollar Pinterest för inspiration osv. Jag shoppar även kläder och skor med samma intresse.

Jag älskar odling. Jag läser om det, fördjupar mig i det, försöker lära mig, försöker inspireras osv. Alltså ett intresse.

Tycker du är smått dum i huvudet som tycker att det jakt och fiske och sånt skulle vara mer riktiga intressen än mina.

Ja det är ju bara för att någon bestämt det. Gissningsvis män mån tro?

Hade ju lika gärna kunnat vara en världssport att knyppla, leta loppisfynd eller hoppa twist än att spela fotboll.

Jag älskar att sticka och är galen i garn, samlar på garn. Räknas det?

Jag har dejtat män eftersom de hävdar att de har liknande intressen som jag - historia, politik, natur etc. och sedan visar det sig att de mest sa så för att smöra.

En bit in i relationen vill de bara prata känslor, blir needy och bekräftelsesökande. Jag vill inte tjöta om känslor hela tiden utan behöver intressanta samtal och intellektuell stimulans för att inte tappa intresset.

Jag är ointresserad av materialism och status, växte upp i rik familj och avskyr den miljön. Jag vill vara ute i naturen och bo enkelt, inte hänga på krogen, shoppa eller bo på lyxhotell. Det är också något som de män jag har träffat påstår att de gillar och sedan är det ändå en massa status- och pryljakt.

Jag kanske drar till mig fel typ av män men att de flesta män skulle ha intressen med substans är en sanning med modifikation, eller så vill de inte dela dem med en kvinna och då borde de dejta kvinnor som TS beskriver, inte mig.

Det verkar som om många män säger vad som helst för att få en på kroken och sedan visar sig vara ytliga skittrista typer. Jag har lag ner dejtandet, det är falsk marknadsföring rakt av.