Hej!
Om ungefär en månad är det dags för mig att föda mitt första barn och det ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning 
Längtar massor!
Nu efterlyser jag lite bra förlossningstips från er som har fött tidigare; allt från vad man absolut måste ta med sig till förlossningen till bra avslappninstips, ös på bara!
Som sagt; väldigt bra tips som trillar in här
Jo, jag tänkte på några saker till;
Jag håller på att så smått packa BB-väskan och jag har köpt små förpackningar med schampo, balsam och duschkräm att ta med mig.
De grejerna som jag har köpt är inte doftfria; borde de vara det? Och vad bör man ta med sig (om man nu behöver ta med det själv eller om de har det på förlossningen) för att tvätta de ädlare delarna med efter förlossningen?
Sen så funderade jag på en till grej; hur många ombyten ska man ta med sig till bebisen och vad för slags kläder är bra att ta med till sig själv?
Mina heta tips:
1) en förlossning, särskilt första, ksn bli lång och utdragen. Ha med tidsfördriv. Typ en bok som din partner får läsa högt, kortlek eller något sånt. Korsord funkade utmärkt för mig!
2) ha med godis och typ dextrosol, för man kan bli himlans trött och behöva få upp blodsockret.
3) lyssna på barnmorskorna. Man ska följa sin kropp, ja, men ibland är det bättre att göra som bm säger, även om det känns konstigt. Ex.vis när huvudet är halvvägs ute så skriker kroppen åt en att trycka på för att få ut ongen - men det ska man inte göra.
4) tänk igenom hur du vill ha det med smärtlindring osv men var öppen för att du kan komma att ändra dig när du väl är där. Och det är helt ok!
5) ta det lugnt! Det gör piss-skit-helvetes-ont MEN DET GÅR ÖVER!! Man tror inte det när man ligger där, men smärtan varar inte för evigt. Och när du känner att "nä vet du? Jag skiter i det här, jag åker hem, jag tänker inte föda nåt jävla barn", då är det oftast inte så långt kvar :)
För effektiva krystningar, hakan i bröstet o stäng munnen o håll in skriket, omvandlas till mkt bättre kraft än om du skriker rakt ut!
Såg att någon tipsade om att inte glömma bort att kissa ofta under förlossningen. jag glömde oxå av att kissa och fick kateter pga detta.
men är det någon som vet hur det kan bli så? jag är lite rädd för att det ska bli så denna gången med, och att jag inte kommer kunna kissa även om jag nu kommer att tänka på att göra det..
Mitt bästa förlossningstips (efter måndagens händelse): Vänta INTE för länge med att åka in.
Jag åkte in med värkar men blev strax därefter hemskickad då jag bara var öppen 2 cm. Barnmorskan var inte ens säker på om det var på gång.
Åkte hem, värkarna blev bara starkare och starkare men jag vägrade åka in för att bli hemskickad igen! Efter cirka 5 timmar började jag gråta och kräkas av smärta, då orkade jag verkligen inte mer. Ringde taxi, tog på mig och var påväg ut men vattnet gick precis utanför hissen, så jag sprang hem igen och vevade in mig i ett påslakan, sprang ut till taxin och blev körd till sjukhuset. När jag äntligen var framme på förlossningen var jag helt öppen och började krysta. Cirka 5 krystvärkar, sen var han ute. Hade jag stannat hemma en kvart extra så hade jag nog fött i taxin. Så jag tackar GUD över att jag hann till förlossningen i tid!
Locura: Oj...det låter som en minst sagt dramatisk förlossning, vilken tur att du hann in i tid ändå. Var det din första förlossning?
Nu börjar BF-dagen närma sig med stormsteg. Än så länge så känner jag mig väldigt lugn. Jag tror det beror på att jag känner att jag faktiskt inte kan påverka det här förloppet på något sätt, jag kan bara haka på och försöka använda mig av de verktyg för att hantera smärtan som jag lärt mig, lita på min kropp, mig själv, min man och på att personalen på BB är duktiga och kan sitt jobb :)
Det som jag tycker är lite småtråkigt just nu är hur jag ska fördriva tiden. Har inte varit i någon bra fysisk form de senaste dagarna och har mest varit hemma och vilat. Jag är för trött för att hitta på något speciellt och åka iväg någonstans. Bara att ta en liten promenad bär emot, det är inte skönt att röra på sig längre.
Frågan är ju om jag enbart är slapp eller om det är min kropp som säger till mig att ta det lugnt. Känner mig onödigt slö bara och funderar på om det är så bra.
För även om BF-dagen är nära så kan det ju ändå dröja ca 3 veckor innan vår bebis bestämmer sig för att dyka upp....inte kan jag gå hemma såhär och slappa tills dess.....eller? 
MelaB2: jag skulle lika gärna vara den som har skrivit ditt inlägg, jag har BF den 7/7 och orkar inte ens gå ut och promenera. Har samma inställning angående förlossningen också, det är bara att haka på 
MelaB82:
Ja förlossningen var dramatisk Jag undrar hur jag såg ut när jag sprang in på förlossningen i påslakanet. Skrattar åt det nu hehe. Nej det var min andra förlossning
Du har helt rätt inställning tycker jag. Som du säger själv, lita på din kropp! Du fixar det
Väldigt lärorika bra tips! Tack alla och keep em' comming