Inlägg från: smålandsjänta |Visa alla inlägg
  • smålandsjänta

    Bf Juni 2014

    Hejsan!

    Jag hänger gärna med på denna tråden, hur skriver man in sig? Jag är gravid med första barnet, 22 år gammal och är i v6 (5+4)! :) Både jag och sambo längtar sååå mycket efter detta lille knytte trots att det är så tidigt ännu. Förresten, finns det någon mer relativt ung i denna tråd tro?:)

  • smålandsjänta

    Dayslikethis, vilken vecka är du i? Min aptit är med näst intill försvunnen. Dessutom är inget riktigt gott. Så trist. Däremot väldigt sugen på att äta typ broccoli, blomkål, morötter och grönsakssoppa. Haha! Det är jag aldrig annars. Så ska försöka laga det och se om aptiten ökar :)

  • smålandsjänta
    dayslikethis skrev 2013-10-24 09:53:59 följande:

    Är jag relativt ung om jag är 23? ;) detta är även mitt och sambons första kotte, är så exalterad trots att jag nästan kan kissa på mig av rädsla :p
    Haha ja det tycker jag allt att du räknas som! Jag kommer vara nääästan 23 när den lille kommer :) Ja jag är såklart livrädd till och från. Undrar ofta vad tusan jag gett mig in på! Men tror att med sambo och bra stöd från BM osv kommer det bli kanon :) Var er graviditet planerad?
  • smålandsjänta
    MissMf skrev 2013-10-24 09:59:32 följande:

    Jag e oxå sugen på grönsaker. Morötter o broccoli o ärtor!! Mmmmm :p
    Haha det är märkligt att man blir sånhär :D vi får höra storkok på det! Skönt att det är såpass nyttiga grejer vi är sugna på iallafall :)
  • smålandsjänta
    dayslikethis skrev 2013-10-24 10:11:17 följande:

    Åh, det var ju tur, man vet ju aldrig var gränsen går ;) ja, herregud. Jag har ingen aning om vad jag har gett mig in på, det är ju säkert och min sambo är det lugnaste som har vandrat på denna jorden. Skällde på han igår för att han inte kunde flippa ut lite, svaret blev " men det gör ju du för oss båda" haha! Nej, verkligen inte. Jag har alltid trott att jag inte kunde bli gravid så är helt överraskad över detta. Jag skulle byta p-piller så slutade med dom och väntade på mensen som aldrig kom och sen kom illamåendet och poff så fick jag reda på att jag var gravid :p. Men det är lika välkommet ändå :D var ert planerat? Jobbar ni båda två?
    Haha min sambo är likadan. Totallugn. Men jag tror att det är större och läskigare för oss tjejer i början eftersom vi känner förändringen i kroppen så tydligt, det gör ju inte killarna! Vad märkligt, jag trodde inte heller jag kunde bli gravid, haha! Jag och sambon har alltid kört med avbrutet sex men aldrig blivit gravida så det kändes konstigt att det aldrig hänt en olycka - tills det gjorde det och jag nu är gravid! Haha! Men det var en helt underbar överraskning och det fanns ingen tanke på att inte behålla. Vi båda studerar så det är väl det vi har "emot oss". Men däremot extrajobbar båda lite så det blir väldigt mycket spara nu innan bebben kikar ut. Just den ekonomiska biten är väldigt läskig för oss tycker jag :/ jobbar ni eller hur ser er situation ut? Har ni vart tillsammans länge?
  • smålandsjänta
    dayslikethis skrev 2013-10-24 11:16:48 följande:

    Haha, är det en mans grej eller? :p oj, det var lite märkligt ändå :p okej, ja jag studerar men min sambo jobbar heltid som tur är. Har en trea med så det finns redan plats för en liten så slipper tänka på flytt iallafall :) men det ekonomiska skrämmer mig ändå, är så rädd att vi ska leva på vatten och bröd och att barnet aldrig kommer att få göra något, har världens skräckscenarion i huvudet :/ i 1 1/2 ca, 2 år i januari och har bott ihop sen förra sommaren så där känner jag mig säker. Är mest rädd för vad omgivningen ska säga... Hur har ni det? Bor ni hemma eller lägenhet? :)
    Vad skönt att ni redan har en trea och att den ena iallafall jobbar. Vi har vart "tillsammans" i snart ett år, så inte alls länge. Men vi har bott tillsammans sedan åtta månader ungefär så vi känner oss rätt säkra ändå. Vi bor i en två och en halva så vi ska bo kvar ett och ett halvt år iallafall är det tänkt! Detdär med det ekonomiska tror jag skrämmer de flesta. Men vi har rätt mycket över varje månad trots att vi bara studerar och extrajobbar litegrann, så det ska nog gå! Man får planera väl:) sedan är vi klara om två år (jag om tre år iom graviditeten nu då) och är rätt säkrade arbete som lärare så det känns tryggt att veta att om absolut senast tre år har vi två bra löner :) Är så glad för denna graviditet men samtidigt sjukt orolig över MF. Sjukt jobbigt. Men man får ha is i magen till första ultraljudet!
  • smålandsjänta
    Muvo84 skrev 2013-10-24 12:05:45 följande:

    Idag har det varit lugnare med värken för min del, inte känt av ljumskarna alls. 
    Fick ett infall och åkte till apoteket imorse och köpte ett digitalt gravtest :)
    Resultatet blev precis som väntat :) Borde vara mer mot 3+, det kan vara precis på gränsen nu eftersom jag precis gått in i v 6 (5+0).
    Köpte även Apotekets kosttillskott för gravida. Har tagit MittVal kvinna tidigare, men det var rätt hög A-vitamin halt i den, vilket det inte är i Apotekets kosttillskott. Är det nån annan som tar den, Apotekets kosttillskott? Jag märker iaf stor skillnad på tröttheten när jag tar kosttillskott och inte. Det kan räcka med att hoppa över en dag bara. Har ni som tar kosttillskott märkt nån sån skillnad?


     



    När jag testade senast var jag i v 5+3 men det stod fortfarande att jag var i v 2-3 som det gjorde första gången jag tog testet fem dagar tidigare. Blev så nojig , speciellt eftersom jag haft blodblandad/ljusbruna flytningar i snart en vecka (verkar som dom slutat nu idag "ta i trä). Men min BM sa att ljusbruna flytningar nog inte är någon fara! Men sa aldrig att testet visat 2-3 ist för 3+...vad tror ni, borde det inte stå 3+?:/ jag ska ta ännu ett digitalt om några dagar.

    (Förlåt om jag kapar tråden litegrann)
  • smålandsjänta
    maahliin skrev 2013-10-24 21:38:41 följande:
    Jag är 23 :)
    Vad roligt med ännu en ung person :) känns däremot inte som 22-23 år är ungt för att få barn som jag trott , haha. Vanligare än jag trodde! Har du barn sen innan? :)
  • smålandsjänta

    Hejsan! Sist jag skrev här hade jag precis plussat. Nu är jag i vecka 7 (6+4), och jag är nästan helt förskonad ifrån illamående (spytt en gång bara, annars bara lätt illamående som "legat på lur") men mitt humör är så fruktansvärt dåligt. Det började redan några dagar efter plusset. Jag känner mig periodvis så himla tom, ensam, ledsen och jag blir arg för minsta lilla. Orimligt arg! Min stackars sambo har fått stå ut med många otrevligheter och det gör mig förkrossad! Ska det vara såhär? Kan det bli såhär så tidigt i graviditeten? Är så ledsen över att jag inte kan njuta av dedär rosa molnen alla verkar gå på nu när de fått reda på att de är gravida. Allt känns hopplöst när mitt humör spökar. Usch. Känner mig plötsligt så himla vilsen!

    Vad långt det blev! Behövde nog skriva av mig:/

    Kram på er alla andra junimammor!

Svar på tråden Bf Juni 2014