Känner precis likadant! Får dra djupa andetag hela tiden när jag ligger eller sitter för får inte tillräckligt med luft annars, haha. Usch låt tiden gå fort! Vaknade dessutom upp med kramp i benet inatt, antar att det bara är att vänja sig (hört att det ska ha med graviditet att göra?)
Åh! Igår var vi och lyssnade på vår lillas hjärtljud och inatt drömde jag att hon var född. Gick runt med henne på bröstet hela tiden, hon var såå liten. Guud vad jag längtar nu. Vill ha henne här hemma nuuu. Fler som känner att det är en evighet till juni?
Ja fort går det! Men jag har börjat bli lite orolig. Senaste dagarna har jag haft typ lätt mensvärk både i magen och i ryggen, har tänkt att det är "växtvärk" men igårkväll var det rätt kraftigt i ryggen och här jag än låg lindrades det ingenting. Fick ställa mig på alla fyra och "vagga" höfterna för att det kändes som det hjälpte lite. Hela natten har jag haft ont i magen till och från (vaknat av att det gör ont och fått massera magen) men det har också vart mycket gaser så jag tänkte att det kanske var därför? Nu sitter jag här i sängen och har ont i ryggen fortfarande, som lätt mensvärk. Och i magen. Sista dagarna har jag, ursäkta att jag är så specifik, haft rikliga flytningar som jag trott men börjar nu undra om detta är sipprande fostervatten då det hela tiden är så blött där nere. Alltså som vatten. Bör jag ringa någon? Eller är detta "normalt"? Jag hatar att överdriva...men är lite orolig nu !
Jag ringde och fick komma in men det var tydligen en Urinvägsinfektion i samband med en svampinfektion. Skönt att det inte var nåt "värre"!
Men fy fan för dessa undersökningar säger jag bara :(
Nu är jag inne i försäkringskassedjungeln och förstår inte hur jag skabära mig åt för att skicka in moderskapsintyget via internet. Finns det någon av er som gjort det? Jag har nämligen hört att om man skickar in i pappersform så är handläggninstiden mycket längre. . .
Har det likadant, "mensvärk" till och från men absolut mer och mer för varje vecka. Hon är helt tossig i magen, har hittat in under revbenen vilket verkar vara en favvis.
Har en annan fråga som kanske är lite märklig, men reagerar er kropp något efter sex? Så fort jag haft sex får jag regelbundna sammandragningar som man kan klocka (!?) men som sedan avtar efter någon timma. Nu vågar jag inte ha sex längre pga detta.
En sak till, någon mer av er som fått höra av BM att bebis vänt sig neråt med huvudet? Vår lilla har gjort det sedan några veckor tillbaka och jag tyckte det lät skumt så tidigt, men BM sa att hon inte skulle vända sig tillbaka nu! Kanske är så med första barnet?
Ja de håller väl i cirka en halv minut och sedan släpper det, var fjärde minut ganska exakt. Det gör inte så ont, men det är definitivt kraftigare än en "vanlig" sammandragning som man får ibland då och då. Men det är väl normalt kanske...får se, ska försöka få någon rätsida på hur det är med sammandragningar egentligen.
Jag tycker, att om du känner dig så osäker, ska be om ett till ultraljud för att stila din oro. Om inte de vill ge dig det skulle jag faktiskt betalat för ett själv om jag var du. Inte för att jag tror att det är någon fara men jag funkar så att jag måste känna mig övertygad för att lita på det de säger, och känner jag mig inte övertygad går jag runt och oroar mig något sjukligt. Hoppas det löser sig!
Nu börjar det närma sig på riktigt! Är tung och trött konstant. Har BF 22 Juni, men ska på snittsamtal på torsdag så får förhoppningsvis snitt beviljat och då lär det ju bli tidigare än 22 Juni. Herregud, det är ju ingenting! Hur känner ni inför förlossningen? Är det någon annan här som begärt planerat kejsarsnitt eller någon som gjort det tidigare?
Hoppas ni mår bra och står ut! ;)
Jag tror en vecka tidigare ungefär. Ja det är väldigt sent för snittsamtal enligt mig med, men här där jag bor får man inte komma och prata om snitt förrän i v 29/30 för man ska ge tanken på vaginalt en chans att sjunka in eller något. Jag fick min första tid där jag fick prata med en speciell BM som är inriktad på förlossningsrädda i v 32. Där fick jag veta att jag var tvungen att gå på MINST tre möten med henne innan hon ens skulle skicka mig till en läkare som beslutar om snitt. Hon hade bara tid att ta emot mig på tider som det var glest emellan. Hon sa att man dessutom måste räkna med att få vänta närmare två veckor innan man får en tid hos läkaren efter det att hon ansökt om att jag ska träffa läkaren. Det skulle innebära att jag skulle vara i v 38 när jag fick träffa läkaren - alltså skulle det i princip vara för sent för snitt då samt att förlossningen skulle kunnat dra igång av sig självt innan jag ens hunnit träffa läkaren!! Snacka om att jag fick tidspress på mig då. FY! Jag blev helt förstörd men som tur är har jag lite skinn på näsan (hur sjukt är det inte att man ska behöva ha det i den utsatta situationen??) och sa rakt på sak att då tvingar ni ju mer eller mindre att genomgå en vaginal förlossning. Att först inte få gå till en specialisbarnmorska förrän v 29 för att dra ut på tiden, sedan inte få en tid förrän v 32, sedan inte få en tid hos läkare förrän v 38...! Jag blir så arg att jag vet inte vart jag ska ta vägen när jag skriver om detta. Hur som helst vägrade jag helt sonika gå därifrån förrän hon lovat mig att ge mig en tid hos läkare innan det var försent. Så nu är jag här i v 36 och ska på snittsamtal på Torsdag.
Det känns fullkomligt vedervärdigt att inte veta hur mitt barn kommer att födas och nu går jag in i vecka 36 idag. På Torsdag får jag veta om jag får snitt beviljat. Får jag snitt beviljat kommer även det vara jobbigt för mig och det känns väldigt tråkigt att inte riktigt ha chansen att verkligen ha tid till att förbereda mig inför det... Men nu är det som det är. Jag räknar med att jag, OM jag får snitt, kommer ha ca en och en halv vecka på mig att förbereda mig ordentligt. Det känns trist.
14/6 föddes vår SON! På ultraljudet sa de ju att det var en tjej men det var han sannerligen inte. Så vår lille Isac har många klänningar i garderoben ;) haha. Hade planerat snitt 16:e och hade egentligen bf 22/6 men han hade lite bråttom. Perfekt tyckte jag som fick åka in till förlossningen "på riktigt" med lite värkar och sådär men slippa den allra "värsta" biten. Helt fantastiskt att han är här, ofattbart. Håller tummarna för er andra ??