7
de Robespierre skrev 2014-09-10 10:24:19 följande:
SD är just nu mest ett missnöjesparti bland väljarna. Folk röstar på dem för de är trötta på de gamla partierna och att de är samma valfläsk som det alltid har varit. Här kommer nu ett parti som lovar förändring och spelar på populistiska saker. Vi har sett det tidigare med Ny Demokrati och liknande partier i andra länder.
Problemet för SD med "stollar" inom partiet är inte unikt i sig. SD är ett ungt parti som har skapats ur en brokig samling medlemmar. Att SD bildades ur något mycket tveksamt och där folk fanns som hade åsikter åt extremhögern är det nog ingen som ifrågasätter idag. Nu över 20 år senare så har partiet snyggat till sig. Man har lärt sig att föra sig i media och den stora förtjänsten kan tillskrivas Jimmie Åkesson. För utan honom hade det blivit svårt.
Frågan är hur mycket som har rensats ut inom partiet under åren. Har de lyckats rensa bort de med extrema åsikter och det vi ser idag är bara knegare som vill skapa en förändring men blir ställda mot väggen gång på gång av media pga deras "rättframma" åsikter om invandringspolitiken? Eller är det så att partiet fortfarande består av många (ultra)nationalistiska medlemmar med blåsvarta åsikter som försöker flyga in under radarn och därför har lärt sig att stå framför kameror och mikrofoner tills valet är över (med undantag för de som redan har straffat ut sig)? Finns det en dold agenda hos SD eller är det The Real Deal och inget annat?
Ingen rök utan eld brukar man säga. Men å andra sidan så är medias makt stor och kan användas för att vinkla saker. Det har varit mycket klavertramp från SD:s kandidater den senaste tiden och jag kan inte förstå att inte SD har gått ut med ett dekret till alla sina kandiderande att de måste tänka både en och två gånger innan de skriver i social medier. Vi har ju även sett politiker och kandidater från andra partier få förklara sig i media den senaste tiden. Två fel gör inte ett rätt och SD verkar spela i en helt egen division.
Jag tror SD kommer att växa ytterligare en bit till. Det är alltid kul att hålla på The Underdog eller utmanaren. Men för varje år som går och ju mer man växer desto mer ökar kraven på att man skall åstadkomma det man lovar. Man förlorar även bilden av att vara utmanaren och blir till sist ett parti som alla de andra.
De har dock blivit väldigt tråkiga och urvattnade. Vart är den Jimmie Åkesson som syns i valfilmen? I de senaste debatterna så har han mest rebellat mot ordningen och kommit med attityd - saker som han gör bra och kan ses som ett signum men BARA detta lockar inte, jag kräver passion för politik och inte bara imageupphållning. Utöver det så serveras samma politik som 2010 ut fast som loj skåpsmat. Inovation, framåtanda och utveckling - något att önska utav ett av Sveriges största partier i mätningarna.
Jag gillar Jimmie Åkesson som politiker, i allmänhet - vass som en pianotråd, klarar av att bära en "bad boy"-image och bryr sig föga om pk-popularitet. Med en bättre engelska så vore det coolt att sätta honom på en utrikesministerpost, med betoning på coolt (kanske inte nyttigt eller bra, men coolt), för han hade ju fått svensken att se bra mycket mindre timid ut för omvärlden. Aja, flum, flum..
Hans metoder för att skapa opinion kan jag dock inte ställa upp på, alls, inte ens i minsta utsträckning ska man propagera genom att förställa människor. På den punkten är han kort och gott röten.
Partiet som parti har problem med att fylla stolar med vettigt folk som följer partilinjen (1/3 sympatiserar med tveksamheter och säkerligen fler i dunklet) och med att ens fylla stolar (1/5 av stolarna står tomma) och den uppgiften blir knappast lättare ellet får ett grannare resultat med dubbelt så många stolar att fylla. Det söker sig för många av denna sort till partiet och det finns varken tid eller fullgoda metoder för att beivra det problemet effektivt.
Det är ingen vinnande båt, det är bara en båt som har blivit precis så tråkig som det låter. Sverige ligger i den världsledande gruppen för inovation, framåtanda och utveckling, det får gärna återspeglas i våra större partier - för annars så matttas vårt finaste skimmer ner.
Jag älskar statsministerns visioner när han jämför oss med Tyskland, Storbrittanien, Kanada, Frankrike och USA - vi har verkligen den potentialen på flera områden, exempelvis forskning och inovation! Ett stoltserande bygge, någonting att ta på och manifestera detta med.. hade varit grymt coolt och säkert stoltmässigt enande för folket. Något som "Europas största forskning- och inovationsanläggning" eller något i stil med CERN men på ett annat område, eller dylikt, vore verkligen körsbäret på toppen av Sverigebygget (i framtiden och när pengar finns, bygget planeras ändå till 2020 och då ska vi allt ha klarat kommande finanskris med bravur med Alliansens politik, precis som vid finanskrisen 2008)! En utveckling av vapenindustrin och med fokus på högteknologiska "icke-skadliga/dödliga"-vapen som gemene både kunde ha insyn i och känna stolthet för (utan att behöva ifrågasätta sin etisk) vore också ettt grymt coolt alternativ och som inte riktigt skulle kosta lika astronomiska summor som tidigare proportionsbyggen.
Vi borde ta för oss mer, vi är verkligen grymma människor i detta landet! Även om jag inte vill leva särskilt länge i en blå politik (knappt mer än nödvändigt) så är Fredrik Reinfeldt likväl den partiledaren som är spännande, visar ett sådant här driv och lyfter upp en känsla av stolthet när få lyckas (iallafall när han sitter i regering och inte i opotion lyckas han med detta, haha..). Han brukar få höra att han är "för nöjd", jag tycker att han borde reda ut missförståndet och meddela att han är stolt, för det är han säkerligen och det har han - utifrån sina egna visioner och utifrån hur de har uppfyllts idag - faktiskt rätt att vara.
Och nej, har inte röstat på Moderaterna, har inte gjort det i något val överhuvudtaget. Jag uppskattar bara vår statsminister, faktiskt en av de bästa som vi har haft och kanske den bästa av de blå. Jag är ärligt nyfiken på vad han kan tänkas göra för oss och om Alliansens politik får nå full slagkraft i Sverige - för det är inga halvdana cylindrar som vi talar om här.
Tycka vad man vill om blå politik, ibland behövs den på både gott och ont, men det är en finansmotor att räkna med. Gänget som sitter i regeringen är även några av de absolut finaste politikerna i hela Europa av blå färg, det ska man inte glömma. Behövs det blå politik just nu så är det här helt rätt gäng och skulle de mindre partierna i Alliansen få ett större stöd så hade den politiken även gjort Sverige lite mer mjukt och varmt där det skulle behövas.
Vi har en finansvarg som statsminister.
Vi har en utbildningsminister som gör mer än vad någon annan har gjort på flera decennier för skolan.
Vi har en näringsminister som både ser och hör.
Vi har en socialminister som inte skulle kunna dra en vals om så livet hängde på det och som kan stå upp för sunda värderingar i vilket väder som helst.
Kan man i dessa tider, med en finanskris runt hörnet, verkligen begära fantastiskt mycket mer? Och vad skulle en omfattande omställning till röd politik innebära för Sverige, när det samtidigt står en finanskris och väntar på oss?
Oj, nu blev det väldigt lite om Sverigedemokraterna men de är som sagt mest tråkiga nu för tiden.
. Inte heller de som har dömts för misshandel, grov misshandel, mordhot, gjort Hitlerhälsningar osv. Så du får gärna länka eftersom mitt Googlande tydligen är dåligt. 
