Inlägg från: Insanejane77 |Visa alla inlägg
  • Insanejane77

    Gravidtråd för oss som är över 35

    mallan74 skrev 2014-02-08 14:19:06 följande:
    Var på RUL i veckan. Hon upprepade flera ggr hur fint allt såg ut. Men mot slutet av undersökningen kollade hon extra på ryggraden. Samtidigt som hon gjorde det började hon ställa lite frågor om hur jag jobbade osv, kändes lite som att hon ville distrahera mig. Sen när jag skulle få bilderna så sa hon att dom brukar spara en bild fr undersökningen o att hon råkade trycka ut en bild på just ryggraden o det va den bilden hon klippte bort o behöll. Sen sa hon att så långt som jag kan se just nu så ser allt bra ut. Men varför har jag med mig en dålig känsla? Kanske inbillning men att hon kollade så mkt på ryggraden o dessutom behöll en bild av den. Varför gjorde hon det? Jag går med en oro över detta. Min sambo skulle varit med men våran dotter va sjuk så han var tvungen o va hemma med henne o jag har inte berättat detta för honom. Vad säger ni? Överreagerar jag? Om nåt såg avvikande ut så är det väl hennes skyldighet att berätta. Vad hade ni gjort i detta fall? Låtit det va elr?

    Jag tror att hon kan ha kollat extra på ryggraden för att den är så viktig! Min sonograf gjorde också det och mätte noga och ibland koncentrerade hon sig lite extra och var lite tystare. För oss är det ju en chans att se bebis men för sonografen är det ju viktigt att allting blir rätt och att dom ser precis allting ordentligt och kan föra protokoll. Dom har sparat bilder från oss också från RUL så jag tror inte att du behöver vara orolig.
    Hon kanske sa "så långt jag kan se ser allting bra ut" just för att UL aldrig är 100% tillförlitliga?Jag tror inte hon hade skickat hem dig om något såg galet ut, för då hade hon hämtat en annan kollega som hade fått kolla efter och om dom såg samma hade dom hämtat en läkare. 
    Sitt lugnt i båten  :)


    {#emotions_dlg.flower}

  • Insanejane77
    Scarlett01 skrev 2014-02-14 11:13:14 följande:
    Nyss hemkommen från RUL Allt såg jättefint ut och datumet stämde nästan, blev framflyttad 2 dagar till 14/7. Moderkakan låg fint i bakvägen så det är därför jag kan känna så mkt sparkar redan. Känner mig oerhört lättad och glad att allt såg så fint ut!
    Vi ska få en liten tjej

    Vad roligt! Grattis :D


    Vi väntar också en liten tjej men är beräknade till den 21 juni :)

  • Insanejane77

    Stretchiga plagg har jag på mig :) Då jag var stor från början och magen mest har ändrat form så passar alla mina vanliga kläder fortfarande fast jag anser att min mage nu är gigantisk. Jag använder gärna klänningar och dom är ju lite lösare kring magen ofta och så kjolar och strumpbyxor som går över magen. 

  • Insanejane77
    plopp76 skrev 2014-02-18 10:07:52 följande:
    Det gick bra idag :) Den lilla for runt och levde om där inne. Dom gjorde undersökning och konstaterade att moderkakan ligger vid mynningen till livmodern och därav blödningen. Hon såg att det låg klumpar i livmoderhalsen, dom kommer att komma ut under ett par dagar troligtvis så jag ska inte bli rädd. Hon sa att allat annat såg fint ut. Hjärtat slog och det viftades på som sjutton :) Klumparna är rester av en blödning så det kommer att komma ut så småningom.

    Har ett återbesök om två veckor, läkaren ville se så klumparna försvinner och att moderkakan växer med livmodern uppåt som den ska. Hon sa att jag inte ska vara orolig utan ta det lugnt ett par dagar och bara prioritera mig själv.

    SÅ lättad! Och ändå har jag ju läst om just detta... men man stressar ju igång ändå. Usch vilken pärs nu senaste dygnen. Men nu ska jag bara kolla OS, lyssna ljudbok och njuta av att ha sett den lilla plutten där inne!
    Skönt att höra! Ta det nu riktigt lugnt och låt pyret växa vidare medan Mamma göttar till det lite :) Det är du värd, det är vi alla värda!
  • Insanejane77

    Vi höll också på att kämpa med ÄL-test och clearbluemonitor, salvor, kosttillskott och allsköns grejer. Vi hade sex varje dag (varesig vi ville eller inte :S) och det tog sig 3 ggr men slutade i missfall. Sen gav jag upp och vi köpte hus istället och jag tänkte strunta i precis allting vad barnaavlande hette.
    Men, dagen innan vi skrev på pappren så fick jag plötsligt plus på stickan. Mest besvärligt tyckte jag då, för vårt hus hade massiva renoveringsbehov och vi skulle ha massa hantverkare springa där osv. Jag var så inställd på att det nu skulle bli ännu ett missfall förstås och undrade för mig själv hur jag skulle finna mig en egen plats att få vila på när det väl skedde. Under tiden renoverade vi på här hemma och missfallet som jag nästan räknat med, kom aldrig... Jag vet inte om det var för att jag hade annat att tänka på som gjorde att det stannade kvar, eller om det var att jag hade fått tjata till mig progesteron att ta från plus tills första trimesterns ände, men hur som helst är jag just nu i v 23 :) Jag som skulle kontakta en specialist och be om hjälp när vi hade renoverat klart det värsta känner istället hur mitt lilla gryn sparkar och lever om i magen :) SKÖNT att slippa be om hjälp!

  • Insanejane77

    BF-lista {#emotions_dlg.flower}


    21 Juni, InsaneJane
    26 juni, Maramina
    1 augusti, Sessan78
    10 september, Leppardette
    14 september, Lina 7710
    14 september, Kajsamupp
    3 oktober, Irmeline
    28 oktober, Tusa


    Leppardette skrev 2014-02-25 01:52:26 följande:

    Plopp (och några till) - Vad "skönt" att höra att ni också har lagt på er. Jag är i vecka 12 och har gått upp sex kilo. :-/ Eftersom jag har ätstörningar i bagaget får jag lite lätt panik.


    Läser om dem som är i vecka 19-21 och gått upp noll eller ett kilo, och undrar hur det är möjligt...!


    Lämnat blodprov för KUB förra veckan och på torsdag är det dags för UL...! Eftersom det sammanfaller nästan på dagen med att jag går in i vecka 13, tänker jag andas ut lite grann då.


    En liten undran, alla verkar vilja veta kön, är det så? Jag tänker att det är halva "nöjet" när man ligger där och krystar, att man inte vet vad som kommer ut.  Hur tänker ni andra?


    Jag var en av dom som inte lade på mig något först. Förra gången hade jag gått upp 9 kg till v 25 och den här gången så blev jag orolig för jag hade inte gått upp något förrän v 22. Men vlump sa det så hade jag ökat 5 kg till v 24 där jag är nu.Drömmer

    Jag är en av dem som valt att ta reda på kön .  Jag gjorde det främst för att jag ska kunna förbereda och planera genom att börja handla lite saker innan hon anländer. Förra graviditeten mådde jag väldigt dåligt från v 30 och kunde knappt ta mig fram så den gången var det tur att jag förberedde. Det verkar bli på liknande vis även denna gång tyvärr. Sedan så ville jag också ta reda på könet för att kunna lättare knyta an till min bebis. Det känns väldigt otroligt att jag bär på en liten människa som jag ska ha ansvar för hela livet mer eller mindre, och jag tycker det känns enklare att längta när jag kan föreställa mig namn och fantisera om barnsaker och rummet osv. Men alla är olika förstås.Solig
    Lycka till på KUB!

  • Insanejane77
    zizuna skrev 2014-03-01 18:36:07 följande:
    Våran son kom 05.09 idag på 39+0
    3485g 50cm
    Åkte in 22.00 va då öppen 4cm dem tog hinnorna kl 23.50. Kl 4 va jag öppen 7cm och efter ca 10 rejäla värkar krystar så kom han :)

    Vad roligt! Grattis till sonen och en snabb förlossning :) Gick allt bra tycker du?


    Välkomna alla nya med!

  • Insanejane77

    Idag i v 25 har jag varit inne på kontroll på sjukhuset. Jag har inte mått så jädrans bra av och till, huvudvärk som inte är av denna värld, galen puls och hjärtklappning och varit jättetrött och flåsig och har mått bäst när jag fått vila. Har varit och kollat mitt blodtryck flera gånger hos min BM och det har varit gränsfall till högt på 140/60 men idag så låg jag på 160/70. Min läkare skrev ut blodtrycksmedicin åt mig så jag hoppas att det kommer kännas bättre snart. Jag har känt på mig att det var något ett tag nu och även om det är tråkigt att ha högt BT redan så känns det skönt att få bekräftat att man inte bara inbillat sig iaf. 
    Jag fick göra ett tillväxtultraljud och kolla på mitt lilla gryn också (för att min förra var så himla stor) och hon vägde 720 g och levde loppan där inne och sparkade på mina revben Solig Fick ännu en gång bekräftat att det ju är en liten tjej vilket känns skönt så slipper stackars kalle bära alla de klänningar jag köpt de första månaderna haha!


    So far so good!


    Någon mer som har blodtrycksbesvär? 

  • Insanejane77
    PoL skrev 2014-03-06 18:17:29 följande:
    Åh, inget vidare!
    Hur stort var ditt första barn vid födseln? Gick fl bra o ska du föda vaginalt nu om denna med verkar bli stor?
    Hihi tur om det inte blir en kille som får ha klänningarna

    Min dotter var 26% över snittet och vägde 4545 g i v 37. Hon dog i min mage och jag slapp föda ut henne utan fick det snitt som jag var lovad sedan innan. Snittet gick bra och det återhämtade jag mig rätt snabbt ifrån men det tog lite längre att bli frisk från havandeskapsförgiftningen och HELLP-syndromet. Men fick åka hem efter 3-4 dagar och ta det lugnt hemma istället. Jag är lovad snitt denna gång också så egentligen spelar ju storleken på bebisen ingen som helst roll, men man tänker på något vis att man misskött sig och att bebisen inte ska må bra om den är för stor... Märkligt tänk!


     


    Kaa76 skrev 2014-03-06 19:43:20 följande:
    Jobbigt med blodtrycket, men skönt att det ändå var som du trodde (värsta som finns är när man känner att något är fel och de inte hittar något...)  
    Vad skönt att allt såg bra ut med den lilla också

    Jag har haft preekpampsi med ett av mina barn men problem åt andra hållet med de andra, så även denna gång. Är i v.18 nu och så fort jag rör mig blir jag yr, är jobbigt att ställa mig upp osv.  just för att det känns som om jag kommer att svimma. 

    Exakt! Jag avskyr att vara inbillningssjuk :D Det är aldrig kul att ha blodtrycksproblem åt vilket håll det än är för man mår ju inte väl liksom. Vad låg ditt blodtryck på när du hade preeklampsi? Och vad låg det på när det var lågt nästa gång?
  • Insanejane77
    Hattifnattan skrev 2014-03-07 07:08:58 följande:
    Vad fick ni för reaktioner när ni berättade? Jag är lite orolig för att berätta för svärmor haha. Mina föräldrar var 50/50. Den ena superglad den andra analyserade risker iom att jag är så gammal. 36år
    Folk har blivit glada och säger att nu äntligen ska ni få ert barn, vad kul! Men familjen är glada också men lite oroliga pga vad som hände första gången. Nu är familjen på spänn eller vad man ska säga. Ingen har tyckt att vi gör fel iaf :) Berätta du, jag blir 37 i år så åldern borde du nog inte oroa dig för ;)
Svar på tråden Gravidtråd för oss som är över 35