Affärskvinna.
Är jag en så'n...?
Njaaaej...ja det är jag väl...snart...kanske...men jag är i varje fall något som ovanligt som en kvinnlig filmregissör och sådana växer inte på träd i Sverige.
Grejen är den att innerst inne känner jag mig inte alls som en affärskvinna, men när jag nu om bara ett par veckor drar igång min egen firma där jag ska göra filmer för företag – alltså svenska företagsfilmer – ja då är jag väl en sådan.
Men jag tycker inte om just ordet kvinna. Ordet kvinna känns för mig väldigt hårt, stelt och känns väldigt mycket ”inte-min-stil”! Jag har varit, är och kommer att vara en t-j-e-j även i framtiden.
Men hallå! Vänta lite nu... ”Affärstjej”, hur seriöst låter det egentligen?
Då skulle det ju i så fall lika gärna kunna vara en liten ”brutta” (ursäkta ordvalet) på 20 år som springer runt och försöker göra filmer med sin nyinköpta smartphone...och därför ska jag med mina ytterligare 20 år av livserfarenhet kanske inte ska/bör kalla mig för tjej i businessvärlden – eller?
Min inställning till ordet tjej kopplar jag nog också väldigt mycket ihop med vilken typ av kläder jag äger och bär. Min klädstil är sportig med inslag av starka färger, ja ungefär så skulle man kunna beskriva den. Men vänta lite nu...om jag ska göra seriösa kundbesök som leder till avtal som ger bra skjuts åt mitt nya företag - ja då vill man ju vara lite respektabel och på något sätt smälta in i omgivningen. Det tror jag inte jag lyckas så bra med hos kunder med mina leopardmönstrade huvtröjor, cerise t-shirts och randiga knästrumpor...
Näe, det här går ju inte....jag behöver hjälp med en helt ny garderob som är lite inriktat på affärer, annars får jag ingen snurr på mitt bolag! Kan ju avslöja att mina hjärnspöken lever redan loppan i skallen på mig, de tvivlar på nästan allt som jag säger och gör när det gäller uppstarten och nu fick de dessutom ett nytt spår att växla in på – klädspåret.
Fast problemet för mig är att alla mina pengar går ju åt till företagsstarten just nu och jag har liksom ingen ekonomisk möjlighet att köpa på mig ”de rätta kläderna” för att lyckas i min företagsstart.
Jag kan ju också berätta att jag just nu ligger i startgroparna för att starta upp några program för lokal-tv:n på orten där jag bor och undertecknad kommer också att vara programledare i de här produktionerna. Ja, det säger sig ju själv att förutom att jag nu letar efter sponsorer till de nya programformaten, så behöver jag ju också hitta nya kläder att bära i sändning...går ju liksom inte med ”vad som helst” när man ska synas i bild.
Snälla hjälp mig förinta mina hjärnspöken, byta ut mina randiga knästrumpor, låt mig slippa skämmas för dålig klädstil i rutan och framförallt; försök få fram affärskvinnan i mig!