Fråga mig om socialtjänsten

När en utredning har inletts, hur många gånger träffar du föräldrarna vanligtvis? Som minst, som mest? Vad är syftet med de olika mötena?

Beror på hur omfattande utredningsplanen är och hur mycket information föräldrarna ger. Jag har skrivit klart en utredning efter att ha träffat föräldrarna en gång och då hunnit gå igenom alla behovsområden som utreds. Min erfarenhet är att socialsekreterare ofta inte vet hur utredningsplanen ska användas utan den görs luddigt med ett fåtal luddiga frågor. Mina utredningsplaner är långa med konkreta frågor tagna ur socialstyrelsens fördjupningsteman och med konkreta frågor går det snabbt.

Har du någonsin kramat en klient? Isf, i vilket sammanhang?

Jag kommer inte ihåg något särskilt tillfälle då jag kramat. Jag vet att jag ibland kan dra handen över ryggen. Det är i sammanhang då föräldrar/barn är ledsna. Sedan har jag fått kramar av glädje och de besvarar jag.

Förutom LVU, vilka är de svåraste ärenden och varför?

För mig personligen är det vårdnadstvister. Jag skyr familjerätten som pesten haha... Jag fixar inte två bjäbbande föräldrar som bråkar om vems kläder ungen ska ha på sig. Jag har inte tålamod till det. Jag har bara gjort en familjerättsutredning men har haft väldigt många barnärenden med föräldrar i tvist. Det kan kännas ganska hopplöst att få till ett bra arbete med föräldrarna när föräldrarna helst skulle vilja ha ihjäl varandra.

LVU tycker inte jag är särskilt svårt. Har det gått så långt att jag tänker LVU så är det så allvarligt att alternativ inte är aktuellt. Det jag kan tänka mig är att många tycker att den formella biten är jobbig. Det är mycket papper och paragrafer att hålla reda på.

På vilket sätt har du utvecklats och förbättrats sedan du var ny?

Jag är mycket bättre på att tillämpa lagstiftningen och det blev en stor skillnad när BBIC kom och jag så småningom fattade vitsen med utredningsplaner. Jag utvecklades framför allt när jag blev konsult. Då skickas man dit där det är kaos så man är tvungen att veta allt själv eller åtminstone veta var man tar reda på det man inte vet. Dessutom får man alltid de svåraste ärendena. Som konsult är det aldrig en "normal" arbetsplats så man kan inte räkna med något. De betalar för att jag ska kunna och då ser jag till att göra det. Konsultbranschen är tveklöst det smartaste karriärsdraget jag har gjort. Sedan finns det numera en trygghet som smittar av sig på klienterna vilket är positivt för alla parter.

Hur lång tid tog det innan du kände dig "hemma" som soc.sekreterare inom detta område?

2-3 år.

Vilket är de enklaste ärendena och varför?

Enklast är när föräldrarna själva vill ha hjälp med ett reellt problem. Sedan tycker jag att LVU på ett sätt är det enklaste för då råder ingen tvekan om alternativa lösningar. Men det beror nog delvis på att jag själv är avogt inställd till myndigheter så jag är rätt prestigelös i de sammanhangen. Jag kan mycket väl åka till FR med förhoppningen att ett LVU inte ska gå igenom t ex för att vi får till en överenskommelse i sittande rätt.

Vad har du i lön? Vad har nyexade för lön hos er?

37 000 i grundlön. Får tillägg emellanåt, beroende på min ansträngning. Plus att jag, som sagt, tar enskilda utredningsuppdrag ibland. Vet inte exakt vad nyexade har hos oss men ca 25, skulle jag tro.

Tack Donum för ett informativt och intressant svar! De fördjupningsteman på socialstyrelsen som du skriver om, hur kan jag söka för att hitta dem?

Tack för att du tog dig tid att ge mig svar.

Jag hittade men oj vad mycket det var. Jag kunde inte riktigt begripa vad man gör med alla dessa fördjupningsteman. Använder man alltid dessa mot den åldersgrupp de riktas mot? Frågar man ut vårdnadshavaren eller barnet/ungdomen eller båda? En del verkar vara riktade mot ex BVC? (Små barns utveckling).

Det verkar vara ett väldigt komplext område det här med barnavårdsutredningar. Jag lyckas aldrig få grepp om det. Lär man sig "allt" tillslut?!

Jag använder en mycket förenklad utredningsplan, och tycker det är mycket lättare än att sitta med fördjupningsteman och formulär, dem använde jag mer när jag var ny. Så olika det kan vara. Nu i nya BBIC kommer alla fördjupningstemanatt försvinna och triangeln se annorlunda ut, kommer bli så mycket bättre.

Jag använder en mycket förenklad utredningsplan, och tycker det är mycket lättare än att sitta med fördjupningsteman och formulär, dem använde jag mer när jag var ny. Så olika det kan vara. Nu i nya BBIC kommer alla fördjupningstemanatt försvinna och triangeln se annorlunda ut, kommer bli så mycket bättre.

Jag gjorde några äldreomsorgsutredningar under min praktik men då fanns inga formulär eller utredningsinstrument. Då kunde en person eller dennes barn kontakta oss. Vi hörde oss för vad det gällde och under hembesök frågar man lite vad problemet är, varför personen inte klarar av att ex städa m.m o sen lite kort om bakgrund och medicinsk hälsa ex diabetes, waranbehandling ifall personen skulle larma och inte kunna prata för sig. Då faller det ju sig naturligt att inte fråga om personens sovvanor om personen endast vill ha hjälp med städ men det fanns inget uttalat att man inte kan fråga vad som helst och hur spm helst så länge det endast finns relevant info i utredningen. Så det verkar "bekvämt" med formulär kring vilka frågor man kan ställa för det tyckte jag var svårt under min praktik, just vilka frågor kan kunde ställa om personen inte var särskilt samarbetsvillig och pratglad.

Kan du ge exempel på ett "fall" och då förklara hur du går tillväga med frågor/fördjupningsteman? Jag verkar ha svårt för att fatta om det inte blir mer konkret