Katt som bits

Skönt att höra att hon kommer från seriös uppfödning och har haft de bästa förutsättningarna därifrån att bli en harmonisk och trygg katt bla med. tanke på flytt först vid 15 veckors ålder, vilket ju är i stort sett idealiskt. 

Trots detta (och trots föräldrarnas temperament) kan det finnas saker i kattens medfödda personlighetstyp och temperament som är knepiga och som man inte bör föra vidare i avel, oavsett hur perfekt och rastypisk kattens yttre är.

Det jag undrar nu är hur katten reagerar efter en attack? Vad gör hon och hur ser hon ut? Är det som en sekundsnabb attack som går över lika fort eller känns det som att hon genom stirrande och kroppsspråk fortsätter att hota den hon attackerat?

Jo det är en seriös och bra uppfödare, hon är jättebra att ha att göra med, det enda som är jobbigt är att hon pratar danska ;)
Det är just pga aveln jag känner lite oro nu, om jag måste lägga ner eller inte :/ För hon har ju som sagt bitit mig några gånger på det här sättet, kanske fyra gånger under hela sin livstid så jag har inte sett det som något problem iom att hon är underbar på alla sätt och vis i annat fall.
Efter att hon bitit beter hon sig som om inget hade hänt, hon vill direkt upp i knät igen och spinner på. Hon verkar inte förstå att hon gjort illa mig/oss. Just när hon biter är öronen helt bakåtstrukna och ögonen ser helt galna ut, så fort man fått loss henne är hon som vanligt igen och vill gosa mer.

Svärmor gillar inte katten och har aldrig gjort det, för det är en sphynx så när hon bet henne tänkte jag att hon säkert kände av hennes ogillande trots att hon gosade med henne, för hon har som sagt aldrig bitit någon annan än mig förr hur länge de än gosat med henne. Jag blev lite orolig och tyckte att det var jättejobbigt, särskilt när det blev spruta och penicillin men tänkte ändå att det var en engångshändelse fram tills att hon bet min mamma idag.

Ja, det känns iallafall positivt att hennes sinnestillstånd går över lika fort som det började. Ibland kan katter utveckla ett osunt dominansbeteende över sin ägare (särskilt den som står den närmast), men då brukar agressionen åtföljas av ett tydligt hotfullt beteende.

Skulle det handla om dominans brukar det dock inte visa sig fullt ut förrän katten uppnår social mognad vid 2-4 år ungefär, och än så länge är ju din katt inte riktigt där ännu åldersmässigt.

Ska jag säga vad jag tror, så tror jag som sagt att katten blir överstimulerad och överexalterad i vissa situationer. Hon är också så ung att hon antagligen har ungkattens spralliga sinnesväxlingar, så en del av bitandet kan kanske vara en snabb omväxling till lek/brottning?

Har hon någon/några kattkompisar att leva ut fysiska lekar med?

Hur pass allvarligt var bettet egentligen? Blev det två eller fyra djupa hål eller några rispor som blödde? Söker man läkarvård efter kattbett får man nog automatiskt antibiotika och stelkrampsspruta skulle jag tro, så det säger inte så mycket om hur stor skadan egentligen var. Även lek-bett kan orsaka blodvite på människohud.

Jag tror absolut på att hon blir överstimulerad, det är därför jag slutar stryka och klia efter en liten stund, så det enklaste är ju att nämna för dem som gosar med henne att de bara får göra det en kort stund. Samtidigt vill jag inte att det beteendet ska gå vidare i och med avel. Nu är det inte dags att avla på henne än så jag hinner ju se hur det utvecklas.
Nej hon är ensamkatt för tillfället, däremot har min syster en hund i typ samma storlek som kisse och de brukar "bråka" konstant när de träffas. Men det är inte omöjligt att det blir för lite ändå.

Ska jag vara ärlig tyckte jag att svärmor var väldigt fjantig och överdrev (just för att hon inte gillar katten) men samtidigt kollade jag inte så noga, såg att det kom lite blod, såg bara ett hål som gått helt genom huden. Skämdes som en hund sen när hon berättade att hon åkt till akuten och att de sa att det började bli infekterat.. Men samtidigt funderar jag på om inte det kan bero på att hon smörjer med alla möjliga saker som aloe vera och kodsalva i såret. Tror inte att det är farligt i sig men om hon smort en massa gånger på andra skador med kodsalvan lär det ju ha hamnat smuts och eventuella bakterier på stiftet som fått ligga och gro och som hon sedan gnider in i såret..

Jag jobbar inom vården och vet att man får antibiotika och stelkramp, om man inte har kvar det skyddet, automatiskt vid kattbett. Så att det skulle ha blivit infekterat är nog något du får ta med en nypa salt.

Jag hade övervägt att ta bort katten om det visade sig att de helt oberäkneligt kunde hugga och då för en sak som att någon klappar den. Jag vet att det går emot vissa kattägares synsätt här men katten är ett sällskapsdjur och om det finns risk för skador på mina barn eller mig (som inte beror på att man lekt på ett sätt som uppmuntrar riv och gnag på händer) så är det inte värt det.

En katt kan "hugga" på väldigt olika sätt och p.g.a. väldigt olika orsaker. Katter är djur med medfödda instinkter så man ska alltid vara försiktig när man har små barn och katt. Framför allt ska man lära barnen att respektera katten och behandla den på rätt sätt.

I den här kattens fall verkar det varken handla om dominans, oprovocerad aggression eller att katten blir arg på den som klappar, utan det verkar vara en ren reflex som triggas igång av långvarig närkontakt i samband med klappande och gos.

Hur länge katter står ut med att bli klappade och hur intensivt de kan gosa innan det slår över och blir för mycket är alltid individuellt. Katten själv har svårt att avgöra detta, så det är alltid ägaren som måste lära känna sin katt och hur den fungerar och anpassa klappandet och närkontakten efter det. Så är det med ALLA katter. Min äldsta honkatt är t.ex. jättegosig, men klarar inte heller av att bli klappad hur länge som helst eller på vilket sätt som helst. Klappar man på känsliga ställen som mage eller baktassar stelnar hon till och biter  alltid av ren reflex. Slutar man klappa, slutar hon bita så det är alltså bara en reflexmässig markering hon gör.

När hon blir väldigt gosig kan hon även ge små "kärleksbett", dvs bita lite bara för att hon är så uppfylld av gosandet att hon inte kan låta bli. Att utdela kärleksbett är också inom ramen för naturligt kattbeteende.

Min yngsta katt börjar i stort sett alltid leka (dvs bita) efter en stunds klappande och gos. Det är ett helt naturligt beteende som hänger med från kattungetiden. Han gör likadant när han gosar med de andra katterna. Att gos mellan unga katter urartar till en lekfull brottningsmatch är mer regel än undantag.

Jag ser inte att mina katter har några som helst onormala beteenden för sig eller ens vad man kan kalla oönskade beteenden eller problembeteenden. Det är vanliga kattbeteenden helt enkelt som man som ägare får anpassa kontakten efter.

När en katt planeras att gå i avel är det dock extra viktigt att hålla koll på kattens temperament och vara uppmärksam på om bitandet håller sig inom ramen för vad som kan kallas ett vanligt naturligt kattbeteende med tanke på situation, ålder och  ras, eller om det är tecken på att katten är alltför känslig och instabil i sitt temperament för att vara ett lämpligt avelsmateriel.

För att överväga avlivning ska det vara något väldigt extremt med kattens beteende som det inte går att hitta någon naturlig förklaring till och som inte går att undvika på något sätt. Socialiserade katter som måste avlivas p.g.a. aggressivitet har förmodligen en hjärntumör eller något annat medicinskt fel som gör att de helt enkelt inte fungerar normalt.

TS, kan det ha med stimulans att göra? Hon kanske har överenergi? Är hon ute eller innekatt? Usch villken trist svärmor du har, avliva kisse? Aldrig!

Min ena katt är likadan, helt plötsligt kan han hugga en. Men det är alltid när man klappat honom för länge och framförallt om man klappat honom på magen. Är det nån viss typ av kel som triggar det? Jag har identifierat det där med magen och säger därför till gäster att inte klappa honom där, även om han gärna vill det och vänder upp magen mot en.

Sådär har alla mina katter gjort. Det är ju bara att inte klappa dom hela tiden, sen att katten är busig är ju helt normalt, mina katter attackerar fortfarande mina ben ibland, en halvsekunds-attack för att sedan kuta iväg med svansen i en båge då är mina katter allihop över 10 år.

Underbara djur :)