• Anonym (boensam?)

    Okej att bo ensam i en trea?

    Jag har tidigare tyckt att det har varit lite konstigt om folk bor för stort. Jag vet bland annat ett par utan barn som bor i en fyra (hyresrätt) och ensamstående personer (utan barn) som bor själva i hus. Jag har alltid tyckt att det är lite konstigt och ansett att de inte behöver bo så stort.

    Men det ändrades nyligen när jag insåg att det finns billiga lägenheter som jag kan söka. Jag har letat efter en tvåa, då jag är trött på att bo mindre och vara så trångbodd och satsa på compact living-lösningar. Men så har jag sett billiga treor med hyror på 4-5 tusen. Jag tycker att det är billigt då man kan få både ettor och tvåor för samma månadshyra. Nackdelen är väl att dessa treor inte ligger särskilt centralt och det är stadsdelar med dåligt rykte.

    Jag måste erkänna att jag har blivit lockad att söka en sådan lägenhet. Jag skulle garanterat ha råd att betala hyran i alla fall, och bussförbindelserna är goda. Att stadsdelarna har dåligt rykte, det är mindre viktigt för mig så länge jag gillar en eventuell lägenhet och kan tänka mig att bo där. Men då blir jag själv en sådan som kommer att bo lite för stort.

    Är det acceptabelt att bo själv i en trea? Är det bättre att ta in en inneboende så får hyra det andra sovrummet? Eller är det bättre att satsa på en tvåa istället, även om jag kan behöva en trea i framtiden?

  • Svar på tråden Okej att bo ensam i en trea?
  • Anonym (Sol)

    Så länge din ekonomi tillåter - varför inte? Jag och min man är frivilligt barnfria och bor i en villa med nio rum.

  • Anonym (2:a)

    Jag säger detsamma: acceptabelt enligt vem? Jag och min sambo bor i en tvåa, men om det skulle finnas en trea för samma hyra skulle vi flytta direkt. Vi får absolut plats, men om vi hade ett tredje rum skulle vi använda det som datorrum/kontor. Då skulle vi ha mer golvyta i vardagsrummet och det skulle se lite mysigare ut. Dessutom tycker jag att det blir enklare och roligare att hålla ordning om var sak verkligen har sin plats. I det tredje rummet skulle övernattningsgäster få sova. Nu får de sova i vardagsrummet, vilket jag tycker är jobbigt. Det blir liksom för tätt inpå. Angående dåliga områden är jag kanske skadad av att ha bott utomlands, men jag tycker knappt att det finns några dåliga områden i Sverige. Mindre fina områden absolut, men jag har aldrig besökt något som har fått mig att tänka: "Men herregud, där kan man ju inte bo". Vår förra lägenhet var mitt i centrum och vår nuvarande är en 25 minuters bussresa från centrum. Visst var det skönt att kunna springa till affärer så spontant, men jag mår så mycket bättre här där det inte är så mycket rörelse och ljud hela tiden. Det går att ta en lugn kvällspromenad utan att träffa på skräniga människor på väg till en nattklubb. Dessutom är lägenheten större till ytan och fräschare än vår förra. Det väger mer än en fin adress för mig i alla fall.

  • Anonym (m)

    det gör man väl som man vill och har råd?

    Jag har barnen v.v. men den veckan jag är ensam har jag 126 kvm för mig själv Glad. Ganska onödigt men ville inte flytta efter skilsmässan utan barnen har sitt ursprungshem.  Har tidvis haft inneboende men funkar inte nu när barnen blivit tonåringar. Bor kvar så länge jag har råd Glad

  • vampyria2

    Jag har en femma och har två små barn som bor här VV, vet att jag skulle kunna byta till en mindre men hyran är så sjukt billig att jag kommer ändå inte undan med en mindre månadshyra om jag tar en fyra eller knappt en trea heller, så jag bor kvar och har det bra

    Jag betalar 8041 kr för en femma på 120 kvm, bor i Södertälje och här är det väldigt billigt för den

  • Påven Johanna

    Jag har aldrig bott trångt, varken när jag var ensamstående eller när jag levt i förhållanden. 

  • Vitamin

    Hmm, knepig fråga. Jag har å andra sidan alltid bott stort och inte fattat varför folk vill ha det så trångt om man inte måste? Jag och min sambo flyttade till ett hus på ca 140 kvm plus källare för ett par år sedan. Min dotter frågade hur jag skulle kunna trivas i ett så litet hus... Huset vi bodde i innan hade 9 rum och var på drygt 300 kvm. När dottern flyttade hemifrån tyckte jag blev lite onödigt eftersom det blev flera rum som knappt användes och huset var extremt dyrt att hålla varmt. Vi ska flytta strax igen till ett annat hus på ca 120 kvm. Där går nog nedre gränsen för mig.

  • Anonym (hmm)

    Det finns ju behov av mer rum än bara sovrum, kök och badrum?

    Jag tycker exempelvis det är jätteskönt med ett kontor/datarum. Gillar inte tanken på skrivbord och sådant i vardagsrummet. Gästrum är ju även det rätt bekvämt. Sen har jag tvättstuga också. Fast det är ett rum i sig och ingen stuga.

    Hade jag haft råd skulle jag ha inrett ett rum i källaren som spa-rum med bubbelbad och evt en bastu. Badrummet behöver således inte vara så stort och blir då desto enklare att hålla rent.

    Hobbyrum är även det praktiskt. Speciellt för oss som bor i hus. Där har man sin "maskinpark" verktyg, virke osv.

    Så varför tränga ihop sig bara för att, Såtillvida man har råd dvs.

    Sen gillar jag även rymd i rummen. V-rum på 40 kvm eller mer. Kök på 30 kvm. Sovrum minst 20-25 kvm.

  • Pissenisse

    En trea är väl inte för stort? En vuxen behöver ju lika stor plats som två om de delar säng. En trea är ju ett sovrum, ett datorrum/extrarum och ett vardagsrum.

  • Dixie

    Har du råd med en trea så ser jag inga problem med det! Min pappa bor själv i ett hus på 200 kvm!

  • elmadumle

    När jag flyttade hemifrån -87 hade jag en stor tvåa, den kostade då 2200/mån inl värme och varmvatten. Det var underbart att ha stort kök, sovrum och ett stort vardagsrum trots att jag bodde själv.

Svar på tråden Okej att bo ensam i en trea?