någon som sagt ifrån sig umgänge?

Dessa pappor(?) som bara ser till sig och sin kränkthet och bara struntar i sina barn, sorry men av mig får ni ingen sympati.

Själv har jag suttit i familjerätten, Tingsgång,med polisen, varit hotad och trackaserad av sonens pappa som i övrigt även misshandlat honom också. Inte en enda gång har jag tänkt tanken att "Buhuuu vad synd det är om mig, nu ger jag upp och låter pappan få honom på heltid"

Tingsrätten-inte tingsgång

Det är lätt att säga när ni får barnen på heltid i princip per automatik. beroende på omständigheter givetvis.

Som sagt så är det en komplicerad situation som jag inte tänker beskriva mer utförligt här men min egen familj och umgängeskrets som känner till hur det ser ut stöttar mig och är faktiskt de som drivit mig till det här. Jag har velat fightas trots att jag mått mycket dåligt av situationen. Nu när jag inte orkar mer så ifrågasätter de hur jag orkade så länge.

Att driva ärenden via TR är inte heller gratis och mina pengar är slut, jag har inte råd att betala mer ombudskostnader, dessutom har alla turer gett absolut ingenting. Det är oerhört lätt för vårdnadshavaren/boendeföräldern att stänga ut den andra föräldern. Man behöver inte vägra att umgängesföräldern får komma men man kan se till att barnet alltid sover under umgängestiden, man kan påstå allergier vilket innebär att umgängesföräldern inte kan ge barnet någon mat, pumpa går absolut inte. Man kan flytta väldigt långt bort från umgängesföräldern, vilket försvårar umgänge. Man kan filma umgängestillfällena och när umgängesföräldern då vill ha enskilt umgänge så vägrar man det. När det ändå kommer till stånd efter många långa månader så är det vinter och umgängesföräldern står då mitt i skogen i kylan, regnet och mörkret och har ingenstans att ta vägen då barnet är allergiskt och behöver mat men ingen mat får ges, så man får snällt gå i cirklar i mörkret i närheten av mammans hem. Det var en kort beskrivning av hur det går till, det finns mycket mer.

Vad har ni för förslag att jag ska göra då?

Varför står umgängesföräldern ute i skogen mitt i vintern? Det är väl ganska korkat.

Varför måste inte mamman resonera på samma sätt? varför är det ok att mamman stänger ute pappan så mycket det bara går och beter sig helt huvudlöst. Det verkar vara helt ok.

Men när pappan då inte orkar mer, då är det minsann en skandal.

Båda har ett gemensamt ansvar och det är sällan eller aldrig bara pappan som felar. Vilket är det intryck man får i dessa trådar. Bör inte mamman underlätta och hjälpa till för att få till ett fungerande umgänge? Det verkar vara helt ok för mammor att bete sig hur som helst och papporna ska stå där med sneda leenden och vara överlyckliga för att de minsann får träffa sina barn nån timme i veckan.

Jag har inte påstått att det är okej. Men ditt barn verkar ha två urusla föräldrar, och det är synd om hen.

Då anmäler du vidare högre upp och kräver att ni helt byter handläggare som INTE har en personlig relation med mamman. Är det ens lagligt?

Spela in vad barnen säger som någon skrev, kontakta advokat, kolla med hemförsäkringen om du kan få något hjälp därifrån, kolla om du kan få någon hjälp via facket, jobbet, kolla överallt. Prata med mostern, kanske hon är villig att hjälpa dig? Ingen männinska med vettet i behåll vill väl att barnen ska bo där de far illa!

Jag har inget alternativ, hon har bosatt sig på ett ställe som ligger mitt i skogen. Hon tänker inte möta upp mig på lämplig plats utan jag får komma dit och hämta barnet. Eftersom barnet är allergiskt så får ingen mat ges av mig och hon tänker heller inte pumpa, dock så ska barnet ha mat om si och så lång tid. Alltså jag har ingen tid att ta mig någonstans utan blir bunden till att vara i närhet till mammans hem.

Om jag har umgänget i mammans hem så blir jag verbalt attackerad av mammans och hennes föräldrar som också bor där. Senare så diktar de ihop historier om hur jag nästan tappar barnet, välter barnvagnen och sitter även och filmar mig på umgänget. Ingen annan än jag är välkommen på umgänget hemma hos dem vilket gör den umgängesformen omöjlig. 

Resultat, jag står i skogen mitt i vintern i mörkret och kylan.

Några förslag?

Men åk och hämta barnet med bil, kör därifrån. Mata ungen med ersättning.

Men som sagt, överklaga högre upp. Men det låter som om ungen är ganska liten än så länge?

Ni är väldigt, väldigt unga va?

Men dumpa ungen du, men var medveten om att detta barn kanske aldrig vill ha något mer med dig att göra. Någonsin.