• Suzysuz

    Återflytt till Sverige 2014!

    Hej! Jag är en svensk tjej som varit bosatt i Australien i drygt 6 år, men nu är det dags att flytta hem till Sverige! Jag kommer flytta tillsammans med min australienska make och våra två barn (1 och 4 år) och jag ber alla hemvändare eller vem som helst som har info inom ämnet om hjälp! Jag säger som alla andra - planen var aldrig att stanna så länge, vi har sagt att vi ska flytta hem varje år, dock har vi alltid fått förhinder, men i år händer det äntligen! Jag har varit i Sverige ett par månader varje år och vi vill vara där permanent nu. Efter att ha pratat med försäkringskassan så sa dom att jag nu måste skriva ut mig, så får jag skriva in mig om några månader igen när vi flyttat för gott. Är det någon som har någon erfarenhet av att registrera sig hos fk igen? Är det bökigt? Jag har inte varit borta mer än 12 månader i sträck, därför är jag inte utskriven från Skatteverket. Det jag har förberett änsålänge är Min man har fått permanent uppehållstillstånd. Mina barn är registrerade och fått sina fyra sista. Vårt äktenskap är registrerat i Sverige. All info, alla råd, allt är välkommet! Tackar på förhand och hoppas på svar!

  • Svar på tråden Återflytt till Sverige 2014!
  • Suzysuz

    Min man driver sitt egna företag och tjänar så vi klarar oss men han tjänar inte mer här (Australien) än vad han skulle göra i sverige inom samma yrke, det är ganska lika här som där. Enda skillnaden är att jag skulle kunna jobba i Sverige med och inte behöva lägga hela lönen på dagisutgifter. Sverige är ett väldigt bra land att bo i om man har barn, det har satsats på familjer och Australien är absolut inte i närheten.

    Jag tror de flesta som flyttar tillbaka efter att dom fått barn gör det för att bo nära familjen.

  • Tom Araya

    Jag vill påpeka att jag med mina frågor inte menar att kritisera någon här, utan jag är genuint intresserad.

    Jag känner personer som utvandrat från Sverige till USA, GB, Tyskland, Australien m.fl. Några har på senare tid valt att flytta tillbaka, av olika skäl.

    Ämnet är mycket intressant.

  • Mosie
    Kina79 skrev 2014-03-17 01:47:18 följande:

    Varför är skolsystemet en drivande faktor för er? *nyfiken*

    Där får barnen inte vara barn, dem börjar skola från 4 år (kan även börja tidigare), dem har kl 9-15 skoldagar från 4 eller 5 års ålder (beroende på vilken stat) med lektioner där dem förväntas sitta stilla och räcka upp handen. Hysterin kring skola är oerhörd, privat vs public, man ska bo i rätt område, man ska vara aktiv förälder i skolan (vilket är svårt om man jobbar)  man ska som förälder köra och hämta (vilket gör att man kan inte jobba fulltid även om man skulle jobba när barnen börjar skolan). De måste välja väldigt tidigt vad dem ska bli när dem blir stor, dvs de måste läsa vissa specifika ämnen ibland redan på högstadienivå för att sen kunna fortsätta på gymnasienivå (TEE) för att sen kunna komma in på universitetet. De läser 6 ämnen på gymnasienivå, så det är ganska så snävt och det är en generell stress över att välja rätt för att hamna rätt i karriären.

    Vi ville att barnen skulle få vara barn ett tag till och själva slippa stressen som pulserar ur allas porer vad gäller skolval ;) och att dem skulle ha en bredare utbildning när dem kom upp i åldrarna. Min sambo känner själv att de var väldigt restrikterade och han hade gärna läst mer ämnen han var intresserad av och mindre av de som han var "tvungen" att läsa för att kunna fortsätta till universitet.
  • Yohan
    Tom Araya skrev 2014-03-17 03:11:02 följande:
    Varför gör man inte det? Får man inte?



    Det kan man inte göra, nej.
  • Kina79
    Mosie skrev 2014-03-17 13:12:23 följande:
    Där får barnen inte vara barn, dem börjar skola från 4 år (kan även börja tidigare), dem har kl 9-15 skoldagar från 4 eller 5 års ålder (beroende på vilken stat) med lektioner där dem förväntas sitta stilla och räcka upp handen. Hysterin kring skola är oerhörd, privat vs public, man ska bo i rätt område, man ska vara aktiv förälder i skolan (vilket är svårt om man jobbar)  man ska som förälder köra och hämta (vilket gör att man kan inte jobba fulltid även om man skulle jobba när barnen börjar skolan). De måste välja väldigt tidigt vad dem ska bli när dem blir stor, dvs de måste läsa vissa specifika ämnen ibland redan på högstadienivå för att sen kunna fortsätta på gymnasienivå (TEE) för att sen kunna komma in på universitetet. De läser 6 ämnen på gymnasienivå, så det är ganska så snävt och det är en generell stress över att välja rätt för att hamna rätt i karriären. Vi ville att barnen skulle få vara barn ett tag till och själva slippa stressen som pulserar ur allas porer vad gäller skolval ;) och att dem skulle ha en bredare utbildning när dem kom upp i åldrarna. Min sambo känner själv att de var väldigt restrikterade och han hade gärna läst mer ämnen han var intresserad av och mindre av de som han var "tvungen" att läsa för att kunna fortsätta till universitet.

    Tack för svar och förklaring
    Älskade prinsessor!! Tyra 2004-02-20 Ellen 2006-04-12 Agnes 2010-05-03
  • evaoregon
    Mosie skrev 2014-03-17 13:12:23 följande:

    Där får barnen inte vara barn, dem börjar skola från 4 år (kan även börja tidigare), dem har kl 9-15 skoldagar från 4 eller 5 års ålder (beroende på vilken stat) med lektioner där dem förväntas sitta stilla och räcka upp handen.
    Vi bor i USA och barnen började skolan när de var fem år.  Att föräldrar hjälper till i skolan är väldigt vanligt även här.  Jag tycker att den amerikanska skolan är betydligt bättre än den svenska.  Jag känner många som jobbar inom den svenska skolan och de är inte precis lyriska om man säger så...
  • glenda
    Tom Araya skrev 2014-03-15 03:32:09 följande:
    Ni som har haft ett väl etablerat liv med umgänge, skola, arbete (även om det bara är partnern) och i vissa fall även hus, företag och annan egendom det landet ni bott i under många år, vilket/vilka är skälen till att ni valt att ge upp allt detta för att flytta till Sverige? Min uppfattning är att många av de länderna som nämns (Australien, GB, Norge m.fl) inte är dåliga länder att bo och leva i.

    För m
  • glenda
    Tom Araya skrev 2014-03-15 03:32:09 följande:
    Ni som har haft ett väl etablerat liv med umgänge, skola, arbete (även om det bara är partnern) och i vissa fall även hus, företag och annan egendom det landet ni bott i under många år, vilket/vilka är skälen till att ni valt att ge upp allt detta för att flytta till Sverige? Min uppfattning är att många av de länderna som nämns (Australien, GB, Norge m.fl) inte är dåliga länder att bo och leva i.

    Hoppsan. För min del som flyttade från GB är det för att vi inte har tillgångarna som behövs för att kunna ha ett bra liv där med barn. Barnomsorgen och hyrorna är för dyra, min partner tjänar dåligt och jag tjänar inte tillräckligt bra för att ha råd att jobba. Visst känner jag också att jag efter 14 år borta vill bo närmre min egen familj, men hade barnomsorgen varit lika billig där som här hade jag nog inte flyttat. Jag tror inte heller att vi kommer bli kvar här hela livet.
  • Tom Araya
    evaoregon skrev 2014-03-17 14:57:46 följande:
    Vi bor i USA och barnen började skolan när de var fem år.  Att föräldrar hjälper till i skolan är väldigt vanligt även här.  Jag tycker att den amerikanska skolan är betydligt bättre än den svenska.  Jag känner många som jobbar inom den svenska skolan och de är inte precis lyriska om man säger så...
    Skolan har generellt sett blivit sämre i Sverige, men variationerna i kvalitet har också blivit större, först i och med kommunaliseringen av skolan och sedan vidare via privata alternativ. Så det finns bra skolor fortfarande här.
  • Suzysuz
    Tom Araya skrev 2014-03-18 01:41:05 följande:
    Skolan har generellt sett blivit sämre i Sverige, men variationerna i kvalitet har också blivit större, först i och med kommunaliseringen av skolan och sedan vidare via privata alternativ. Så det finns bra skolor fortfarande här.
    Min son är fyra och går i småskolan (som sexårs) två heldagar i veckan och en halvdag varannan vecka. Det gillar jag, men nästa år när han blir fem då börjar, som mosie förklarade, allvaret... Och jag tycker med att det är för ungt. Läxor vid fem årsålder, njae va...

    Men jag har en mamma som jobbar inom kommunen och hon hör ett och annat om svenska skolor och allt låter inte bra, unga under 10 år som skiter i vad lärarna säger (dålig respekt för andra) och de som vill plugga och ej bli störda får ta på sig hörlurar. Det låter inget bra alls!

    Fast ändå, skolan i Sverige väljer jag ALLTID framför skolan här för fy fasen vad tråkigt det är att göra luncher kvällen innan ;)
Svar på tråden Återflytt till Sverige 2014!