efter opponering?

Jag behövde inte ändra någonting alls, examinatorn sa att allting i uppsatsen var bra och höll betydligt högre kvalitet än vad de krävde på kandidatnivå -gissa om jag blev glad och kände mig jättestolt över prestationen-, eventuellt kunde jag plocka bort 1 ord allt som allt från hela uppsatsen för att just det ordet var onödigt att ha i titeln (men inte i övriga arbetet).

Tog ganska exakt 1 sekund att plocka bort det ordet från titeln. 

Vet dock att andra som skrev sin uppsats samtidigt fick ägna mycket tid åt att göra om allt, då deras uppsatser varit väldigt bristfälliga och inkonsekventa eller haft så pass stora språkliga problem att det inte gick att förstå innehållet. De som fick underkänt av dessa anledningar fick göra om väldigt mycket, vissa examinerades ett år senare medan andra gav upp helt och hållet.

En uppsats gick rakt igenom till ett VG, en annan bara lite småfix, min senaste fick jag i princip ingen vettig respons av handledaren alls under arbetets gång utan först efter opponeringen fick jag en mindre novell med ändringar och struktureringar som behövde åtgärdas. Tack för den... Vilken roll har en handledare egentligen?

Tack för era svar! Jag håller tummarna för att det inte är något stort att ändra. Det verkar vara antingen eller här i tråden. I skolans riktlinjer för examensarbete stod det att examinatorn inte får ändra på stora saker när handledare har godkänt uppsatsen för seminarie.

Det låter märkligt tycker jag. Vad händer om man faktiskt har en usel handledare då? Examinatorn kan inte släppa igenom vad som helst.

Jag gjorde en kvantitativ undersökning som blev väldigt omfattande. Själva frågeställningen och teoridelen var jag och handledaren väldigt nöjda med. Resultatet blir ju som det blir...

Examinatorn hade helt annan uppfattning och gillade verkligen inte kvantitativa undersökningar över huvudtaget, kanske var en del av att jag just gjorde en, inte smart.

Fick på nåder den godkänd efter ett par omskrivningar. Själva grunden var med men fick korta ner det mesta då den var på cirka 80 sidor från början och slutade med 40-50 sidor. Hade ungefär 80 olika unika litterära källor. Det tog mig ungefär 10 timmar. Examinatorn formulerade sig ungefär så här; den följer alla kriterier så jag MÅSTE godkänna den.

Känner igen det där väldigt väl med att handledare tycker det är bra men inte examinatorn. Många som råkar ut för det precis som vissa får värsta skiten godkänd direkt också, lite av ett lotteri. Just nu håller jag på att kämpa för att få en uppgift och betyg motiverat. Kursen slutade vid årskiftet och jag har fått ett betyg (D) men ingen motivering eller feedback på min uppgift.

För den som undrar var frågeställningen på min c-uppgift ungefär: Arbetar lärare med demokrati i klassrummet? Enligt den gamla LPO-94 ska all undervisning utgå från en demokratisk grund. Jag ville ta reda på hur många som egentligen känner till det, aktivt arbetet med det dagligen och sedan börja nosa på hur som skulle kunna bli en fortsatt undersökning.

Det kanske låter märkligt om du tänker så. Jag tycker snarare det låter rimligt och bra då uppsatsen är ett självständigt arbete, det finns ju mallar och litteratur kring vad som ska ingå. Sedan innebär ju det en skärpning från handledarens sida och ett sätt för studenten att slippa hamna i kläm i en intern konflikt mellan lärarkårens olika kunskapstraditioner.

Vilken tur att det ordnade sig bra för dig! Det borde ju verkligen inte spela någon roll om examinatorn gillar kvantitativa undersökningar eller ej!

80 sidor med 80 unika källor i ett examensarbete är ju en helt orimligt stor omfattning. Det är klart att det verkar motsägelsefullt att få kritik för att man har gjort ett jättejobb, men på ett sätt kan man säga att du hade missförstått uppgiften (jag tycker att 40-50 sidor också är för långt för en examensuppsats av en ensam person).

Examinatorn har bara 6 timmar per uppsats i sin tjänstefördelning (där jag jobbar, det kan säkert variera). Skulle alla skriva 80 sidor när förväntat omfång är ca 30 är det ganska enkel matematik som krävs för att inse att det blir en ohållbar situation för en examinator som kanske har tio uppsatser att läsa och bedöma (okej, jag vet att inte alla skriver så långa uppsatser, men jag tycker att det räcker med en). Så där hade jag definitivt satt stopp för din textproduktion om jag hade varit din handledare (och inte bara för examinatorns skull, också för min egen eftersom jag inte heller kan göra mitt jobb under sådana omständigheter).

Sidorna rullar på snabbt när det är intressant, sedan så var det ju också med 1,5 i radavstånd. Undersöka källor var nog det som var mest spännande och jag "råkade" dyka ner lite väl djupt i skolhistoria. Sedan hittade jag väldigt gamla källor som jag också ville klämma in. Vet själv mycket väl att det var ett STORT arbete men det stod inte uttryckligen i beskrivningen något max antal sidor. Flyttade över en del till bilagor... ;)

En annan sak som jag inte förstår är det där med att skriva två-och-två. Hur vet examinatorn vem som skrivit vad, eller om en har skrivit allt. Personligen skulle jag aldrig vilja skriva med någon.

Man skickar med till examinatorn en beskrivning av arbetsfördelning. Men, det är helt klart svårt att bedöma enskilda prestationer. Jag tror dock inte att det finns handledare/examinatorer till att alla om alla skriver ensamma.

Jag förstår, men du förstår säkert också varför ditt arbete var problematiskt. Det är ju jättebra med ett stort intresse och engagemang, det kan komma till stor anledning ifall du är intresserad av att forska i framtiden.

Skriver två och två gör man om man gärna vill samarbeta med någon, kanske är det en bra drivkraft för dem som inte är lika självgående som du, men det uppstår förstås lätt problem ifall studenterna är på väldigt olika nivå eller ställer olika höga krav på sig själva. När jag har handlett uppsatser som två har skrivit tillsammans för jag en dialog med examinatorn om hur jag har uppfattat arbetsfördelningen, förutom att det ska framgå av uppsatsen och opponeringen vem som har skrivit vilken del, och vad man har bearbetat tillsammans.

Det är både fördelar och nackdelar att skriva tillsammans med någon. Nu när uppsatsen börjar bli klar så ser jag många fördelar. Både som draghjälp till disciplinen och som kritisk granskare av text och diskussionspartner. Men det har helt klart varit jobbigt också. Om jag i framtiden väljer att skriva masteruppsats så blir det helt klart ensam!

Du måste ha varit med om studenter som inte kommit överens och börjat bråka under uppsatskursen? Hur gör man då? Delar man på uppsatsen på två då?

Jag har inte handlett många som har samarbetat. Hittills har det funkat även om det har uppstått konflikter. De har klarat av att genomföra det ändå.

Klart jag förstår att det blev på tok för stort och om alla skriver liknande arbeten skulle det behövas en mindre arme med examinatorer.

Skulle gärna forska i framtiden faktiskt då det är så spännande att "nörda" ner sig i något och sedan få sprida kunskap.

En annan lite tråkig upplevelse är att i den senaste kursen jag gick så bad jag om alternativa  sätt att göra den sista uppgiften. Naturligtvis undrade examinatorn vad jag menade, förklarade att varför inte göra en ljud- eller filmd-okumentär istället för en vanlig uppsats. Nekades förstås. Själv ser jag inget hinder med det, källor kan bearbetas lika bra för det...