Inlägg från: Natulcien |Visa alla inlägg
  • Natulcien

    Är egentid något du tycker är viktigt som förälder?

    Jag behöver mycket egen tid (=tid för mig själv) oavsett om jag har barn eller inte. Jag har alltid varit i stort behov av det, även när jag själv var barn hemma med mina föräldrar och syskon.
    Och jag definierar 'egen tid' som tid som endast jag förfogar över, d.v.s. utan inblandning av son, sambo eller annan familjemedlem.

    Men sen får man ju anpassa sig utifrån barnet, såklart. De första månaderna i sonens liv så hade jag inte riktigt behovet eftersom jag ville prioritera sonen då, så då valde jag bort 'egen tid'. Efter ca 4 månader så tog jag ibland tid till träning, fika med nån kompis, frisör och sådana saker, medan sambon var tillsammans med sonen.
    Nu är sonen 3,5 år och vi har bara ett barn, så den där 'egna tiden' har både jag och sambon hyfsat gott om numera. Vi turas om att träna på kvällarna och ibland tar en av oss med sonen ut på annat så att den andra kan göra vad hen vill.

    Barnvakt däremot, när både jag och sambon är iväg, har vi inget större behov av. Det har vi haft vid 3 tillfällen under 3,5 år, varav första gången skedde när sonen var närmare 2 år.

  • Natulcien
    Agdaa skrev 2014-07-24 21:03:26 följande:

    Men jag älskar mitt barn o ser det inte som nån uppoffring att umgås ska jag tillägga


    Hur tänker du nu?
    Älskar man inte sitt barn om man väljer att lämna barnet en stund?

    Om du är ensamstående så förstår jag att det är svårt att kunna gå på bio en kväll eller jogga en runda, men om man nu har en partner som är tillsammans med barnet medan man joggar eller går på bio...skulle det då vara ett bevis på att man inte älskar sitt barn..?

    Jag begriper inte ditt resonemang här, så du får gärna utveckla...
  • Natulcien
    Julligulli skrev 2014-07-24 19:57:31 följande:
    Hur kan det bli på barnens bekostnad om man är två föräldrar som delar på ansvaret, och/ eller barnet även har fler anknytninspersoner?
  • Natulcien
    Agdaa skrev 2014-07-24 22:41:52 följande:
    Självklart att man delar på ansvaret när man är 2 o då blir lite friare att kunna göra saker på varsitt håll men har bekanta som anlitar barnvakt regelbundet för att de som par ska ha sin sk egentid tillsammans.

    Sånt förstår jag inte alls. Då kan man lika gärna göra nåt tillsammans hela familjen tycker jag.

    Jag skulle oxå vilja ta en fika med en kompis nån gång. El gå till frisören. El följa med på AW på jobbet. Sånt är omöjligt för mig om jag inte skaffar barnvakt o det vill inte mitt barn. Annat vore det om pappan fanns med i bilden el om jag hade släktingar nära. Då är det ändå inom familjen o är mer värdefullt för barnet än om d kommer nya barnvakter som löser av varann. Hoppas ni förstår skillnaden nu då?
    Ok. Du tolkade alltså "egen tid" som partid?
    Jag tolkade egen tid som just egen tid, d.v.s. tid för bara mig själv. D.v.s. jag gör något helt eget (tränar, träffar vänner, går på bio etc) medan min sambo är med vår son. Och sån tid tror jag att alla behöver.
    Och utifrån den definitionen av 'egen tid' så blev ditt inlägg #53 där du skriver att 'egen tid' är "en lyx som går ut över barnet" väldigt konstigt. Kan du se det?
  • Natulcien
    Agdaa skrev 2014-07-25 11:10:42 följande:
    Självklart går inte egen tid på barnets bekostnad om man är 2. Då är man friare vilket jag oxå skrev tidigare. Men egen tid är väldigt olika för ensamstående o par. För oss existerar den inte. För mig är det lyx för er som är två som får den tiden. Kan du se det?
    Ja, det är väl ganska självklart att man har möjlighet att få mer 'egen tid' om man är två föräldrar. Men det var ju inte det jag skrev om, utan hur dömande du skrev om att 'egen tid' går ut över barnet, vilket det självklart inte gör om man är två föräldrar...
  • Natulcien
    Agdaa skrev 2014-07-25 17:35:34 följande:
    .. å jag tror som du. Att det måste vara fel på förhållandet som man måste fortsätta att "dejta" den man lever med o har barn med. Klarar man inte av vardagen med sin partner så är det fel partner. Sorry alla som gör så men ni har bara inte hittat rätt partner än :o
    Jag tänker så här...
    Om man måste "vårda sin relation" när man har en bebis på bara 8 veckor...ja, då har man nog problem i sin relation, och har ev. valt fel partner. Men då är det kanske, å andra sidan, sunt att man försöker jobba på det..? Tycker du inte?

    Jag och min sambo har inte haft barnvakt för att "vårda vår relation" en enda gång på drygt 3,5 år, d.v.s. under vår sons livstid. Vi har inte det behovet och vi njuter av vår vardag tillsammans. Vi har haft barnvakt två gånger under denna tid, och då har det handlat om stora 40-årsfester båda gångerna.
    Men vi är lite sugna på att skaffa barnvakt och gå ut och äta nån kväll snart. Inte för att "vårda vår relation" utan primärt bara för att det så vore så himla mysigt! Kanske kan det då kallas en "dejt"..? Glad Men det är inte för att vi har valt fel partner, utan för att vi, helt enkelt, älskar varandra så himla mycket!
    Det är en annan vinkel...
  • Natulcien
    MxMeNow skrev 2014-07-25 17:55:56 följande:
    Vad vill du göra med din partner som du inte kan göra när barnen är med?
    Jag föredrar att ha sex utan att sonen är närvarande...
  • Natulcien
    Julligulli skrev 2014-07-25 18:04:30 följande:
    "Inte kan" är väl fel ord. Jag ser det inte så, att det måste vara något barnen "inte kan" vara med på. Jag gillar helt enkelt att hänga med min man utan att barnen är med, oavsett vad vi gör egentligen. Det är skönt att få vara bara vi två, prata utan att bli avbruten, prata om saker man vet att barnen tycker är rätt trista (vi diskuterar mycket politik bl a), fokusera på bara oss. 

    Ingen i vår familj skulle må bra av att vara runt benen på varandra 24/7, vi är inte bara en familj utan vi är enskilda individer också och det vill vi fortsätta vara.

    Nu blev det lite "jag är inte bara mamma jag är tandläkare också", inte meningen. Men skämt åsido så är jag faktiskt inte bara mamma, jag är SÅ mycket mer, liksom min man inte bara är pappa utan SÅ mycket annat också. 

    Jag vet inte hur jag ska förklara på annat sätt. 
  • Natulcien
    Agdaa skrev 2014-07-25 19:28:53 följande:
    Delar ni sovrum med sonen? :(
    Nix. Jag kommenterade bara frågan: "Vad vill du göra med din partner som du inte kan göra när barnen är med?"

    Varför ledsen gubbe, föresten? Skulle det vara fel att dela sovrum med sitt barn, menar du? Du ser det väl inte som en uppoffring att umgås med dina barn, eller hur var det?
  • Natulcien
    MxMeNow skrev 2014-07-25 20:49:31 följande:
    Det behöver du lämna bort barnen för menar du, ha barnvakt för att göra? För det var i det sammanhanget frågeställningen kom upp.
    Julligulli skrev 2014-07-25 18:04:30 följande:

    "Inte kan" är väl fel ord. Jag ser det inte så, att det måste vara något barnen "inte kan" vara med på. Jag gillar helt enkelt att hänga med min man utan att barnen är med, oavsett vad vi gör egentligen. Det är skönt att få vara bara vi två, prata utan att bli avbruten, prata om saker man vet att barnen tycker är rätt trista (vi diskuterar mycket politik bl a), fokusera på bara oss. 

    Ingen i vår familj skulle må bra av att vara runt benen på varandra 24/7, vi är inte bara en familj utan vi är enskilda individer också och det vill vi fortsätta vara.

    Nu blev det lite "jag är inte bara mamma jag är tandläkare också", inte meningen. Men skämt åsido så är jag faktiskt inte bara mamma, jag är SÅ mycket mer, liksom min man inte bara är pappa utan SÅ mycket annat också. 

    Jag vet inte hur jag ska förklara på annat sätt. 


    Nej, behövs inte alls. Sexbiten sköter vi hemma när sonen sover gott.
    Agdaa skrev 2014-07-25 20:58:11 följande:
    Men herregud, nej jag kommenterade det eftersom d verkade vara ett problem för er att ni inte kan ha sex hemma utan måste ut på stan för det :o

    Eftersom ni inte kan göra det hemma utan att sonen är med så antog jag att ni delade rum.

    Jag sover med min son så länge han tycker det är ok.

    Capish?
    Capish? Trevligt.... inte.

    Se ovan. Vår son har alltid sovit som en gud, så sexet fixar vi galant i hemmamiljö medan han sover. Sex på stan har jag aldrig haft, faktiskt.

    Men okej...jag erkänner. Jag tyckte att det var väldigt märkligt, och väldigt udda, att inte kunna komma på en enda grej man vill göra utan barn närvarande...så jag nämnde det som var mest uppenbart s.a.s. Lite über-pedagogiskt, kanske...



Svar på tråden Är egentid något du tycker är viktigt som förälder?