Är det nånsin okey att vara otrogen?

Svek som svek väl?!

Ja man är trogen om man slår sin partner , man är ett stort arsel av episka proportioner och bör söka hjälp samt att man kan mycket väl förstå varför den drabbade är otrogen , men så vida man inte varit med någon annan så är man trogen.

Tycker inte vi ska blanda ihop begreppen , otrohet är en sak kvinnormishandel är en annan.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Otrohet

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5ld_i_n%C3%A4ra_relationer

"Som alla känner till så finns en sanning; "-Det man inte vet mår man inte dåligt av"."

Den "sanningen" känner jag inte till , jag tycker mest den är en dålig ursäkt för sviningt beteende. Oavsett om man känner till eller inte känner till det man blir utsatt för så kommer man ändå inte ifrån att man blir påverkad av den andres handlingar. Om man inte känner till den andres svek så innebär det i praktiken att man lever i en lögn , och förnekas möjligheten att själv få avgöra vilken slags partner man vill leva med och vilket slags förhållande man vill leva i. Möjligen vet man inte om att man lever i en lögn , men det betyder inte att man inte gör det.

" Jag vill inte att min fru/sambo ska vara otrogen mot mig.
Men om hon skulle vara otrogen och om hon kunde sköta det på samma sätt som jag så skulle det inte göra mig något alls! "

Detta är ett klassikt exempel på skilnaden mellan fiktiva scenarier och realiteten , i ett fiktivs scenarion (om min fru nu skulle vara otrogen) så kan du själv bestämma hur det ska gå till , sätta alla parametrar lite som det passar dig bäst (att hon ska sköta det lika "snyggt" som du , dvs du avgör hur hennes otrohet ska se ut. I realiteten så har du ingenting att säga till om hennes otrohet , hon gör det vare sig du vill det eller ej , och hon gör det på det sätt som passar henne bäst och skiter fullkomligen i vad du tycker om saken. Precis som du gör / gjort med henne.

" Man kan inte äga en annan människa "

Märkligt att du vid 50 års ålder fortfarande använder dig av ett sånt pubertalt argument , jag tror alla i sverige är ganska medvetna om att man inte äger varken sin partner , släktingar , vänner eller främlingar , det var trotts allt ganska länge sen vi avskaffade träldom och slaveri i sverige. Men det faktum att man inte äger andra människor  betyder väl inte att man har rätt att bete sig hur man vill mot andra människor ?

" Om jag villkorslöst älskar min partner hur kan jag då beröva henne en fantastisk sexuell upplevelse med en annan person, om det är hennes önskan, om det är vad som kan göra henne lycklig? Om jag förnekar henne detta så är det ju inte villkorslös kärlek! " 

Vad får dig att tro att de som inte är ok med att deras partner är otrogen vill förneka sin partner "en fantastisk sexuell upplevelse" ? Vem säger att de inte unnar sin partner att göra vad de vill , men då utan dem. Vem säger att man måste rätta sig efter vad den andre vill eller inte vill , jag menar om den som varit otrogen haft friheten att välja om han / hon ville eller inte ville vara otrogen så kan väl även den som blivit bedragen ha friheten att välja om han / hon vill eller inte vill fortsätta dela sitt liv med sin otrogne partner ?

" Men om man väljer att vara otrogen så kan man ju åtminstone sköta det snyggt..."

Undrar hur många av de som blivit påkomna oxå trott att de "skötte det snyggt"?

Personligen anser jag att otrohet är ett tecken på att man är oärlig inom många andra områden i livet. Att vara trogen sin partner, såväl i med- som motgångar, är ett bevis på karaktär och att man verkligen menar något med sin uttalade kärlek till sin partner. Idag när folk har s.k. "öppna förhållanden", kk:s och allt så blir man rörd till tårar varje gång en man eller en kvinna gör vad de kan för att lappa ihop ett förhållande, även om det är dåligt. Jag är den romantiska typen som tror att det är beskaffat så att det finns någon för var och en och att par som finner varandra är ämnade att leva med varandra. Jag har ingenting för den nya tidens lössläppthet och sexuella promiskuitet. Kalla mig gammaldags men jag tror på tanken om att hitta den rätta och leva med denne..

Om jag villkorslöst älskar min partner hur kan jag då beröva henne en fantastisk sexuell upplevelse med en annan person, om det är hennes önskan, om det är vad som kan göra henne lycklig? Om jag förnekar henne detta så är det ju inte villkorslös kärlek!

Om det nu är så, förstår jag ärligt talat inte vad problemet med otrohet är.

Sexuella förbindelser har 99% av alla människor haft innan äktenskap/samboskap m.m. 

Problemet med otrohet anses också mycket riktigt vara sveket.

Och kom nu inte och påstå att den som misshandlad sin fru/man, inte svikit sin partner.

Lyssna sedan vidare på ordet "trogen". Upplever du verkligen att då att en man/kvinna som slår sin partner är trogen? Hur står det i samklang med det man lovar i kyrkan?

Men om man nu ska vara otrogen så kan man ju som jag sköta det på sådant sätt att partnern aldrig får reda på det.
Som alla känner till så finns en sanning; "-Det man inte vet mår man inte dåligt av".

Håller helt med. Det gör min man också. Det är okej med otrohet så länge den andre inte får veta. Så vi måste liksom göra det i smyg. Ingen av oss har ännu utnyttjat möjligheten, tror jag. Jag har det i alla fall inte. Men i princip så kan han ha gjort det. Och det är okej i så fall.