Rosa Fluff skrev 2015-04-14 08:34:37 följande:
Du kommer inte vilja höra det här men hon är 2 veckor! På riktigt, 2 VECKOR.. Skapligt krav på en sån liten.. Prova lägg ner henne bredvid er i eran säng. Så hon känner att ni är där. Ha en filt som luktar mamma eller ett gosedjur. Men att ha som krav att hon ska sova i egen säng utan er är inte ens biologiskt rätt. Hela hennes instinkt säger att hon ska vara nära er..
Håller med om vartenda ord. Hade kunnat skriva dey själv. Barn är anpassade biologiskt till att överleva. Överlever gör man hos mamma och pappa.
TS: Jag har en dotter som jag har samma "problem" med. Jag har även en dotter på 18 månader så det är ju lite meckigt ibland, men jag löser det så att jag sitter och håller henne i famnen i soffan hela kvällarna (ca 4 h) när äldre dottern lagt sig för natten. Jag sover med henne på armen på nätterna i min säng och när jag leker med äldre dottern försöker jag ha henne liggandes i en vagga då hon sover. Går inte det så tipsar jag om bärsjal eller bärsele. När hon ammas leker vi "lugnare" lekar eller läser en bok eller så. Ibland blir man ju knäckt då det tar 2 h innan man kan äta och är hungrig då det inte går att lägga ifrån sig sin bebis i 10 minuter för att laga sig något, men det får man helt enkelt köpa när de är så små (min dotter är en månad). Jag tror absolut inte på gråtmetoder eller att låta barnet ligga och "vänjas" vid att ligga själv gråtandes. Jag vet ju att hon "vant" sig till slut och gått med på att ligga själv men problemet är ju då att hon då gett upp och insett att ingen kommer och räddar henne från det hon gråter för. Hon resignerar. Detta skadar barnet för alltid. Men ja, det är kämpigt ofta.
Det blir bättre, det blir det. Detta är en så kort period av livet!
