BF Januari 2016 :)

Jag ligger då INTE nedbäddad och har det INTE särskilt skönt, haha. Det är latensfasen snarare än några förvärkar bara, enligt förlossningen. Varken alvedon eller 40 minuter i kokhett bad har gett mig nån vila. Jag som inte ville vara lika trött den här gången som när Axel föddes... Det kommer bli en lång natt om inte det här plötsligt avstannar. :-/ Men fasen vad svårt att veta när vi ska ta hit mina föräldrar!! De har ju ändå en halvtimme att köra, men jag känner inte direkt att jag vill ha dem här nån längre stund när jag har värkar...

Rally-Sally kom ut 23:09, 23:00 klev vi ur pappas bil utanför förlossningen. Jag hann knappt upp i förlossningssängen, sen kom två krystvärkar och så var hon ute! Herregud! Värken innan gick vattnet, rakt i brallorna. Två små stygn fick jag, needless to say så hann vi inte få upp förlossningsbrev eller nåt men jösses alltså vilken upplevelse! Och vilken enorm skillnad från förra gången! Nu har lillan tuttat i en halv evighet och vi har fikat, jag är hög på adrenalin och på upplevelsen. Wohoo!

Suddig bild på hjärtat :

Tack! Ja verkligen i grevens tid, herregud!

Slänger in en bild till bara för det, haha!



Nu sover både man och barn här på förlossningsrummet, jag borde väl försöka göra detsamma men jag är så speedad...

Nä jag fattade ingenting, haha, och maken ännu mindre! Chattade med ett par kompisar på fb där vid 21:30, som skällde lite på mig och sa att det var hög tid att ringa barnvakten, så då gjorde jag det. Och vilken tur att jag gjorde det!! Det hade jag verkligen aldrig trott, att det skulle gå så fort och så enkelt. Sista halvtimmen hemma var värkarna rätt jobbiga men ändå hanterbara, inte alls så tuffa som jag upplevde dem förra gången. Ofattbart, kommer nog ta ett tag att smälta faktiskt. Att det gick så jäkla bra också, ingen vidare bristning ens... Ja skillnaden mot första förlossningen blev oerhört mycket större än jag nånsin hade kunnat tänka mig. Vilken grej.

Tack allihopa!

Förstaförsökaren26; ja rätt coolt att det blev samma dag! Det hade jag INTE trott igår såhär dags...

WiMe06; nä ingenting hanns med, haha, jag som tillochmed fick ett rum med badkar den här gången! Det blev bara - in genom dörren till avdelningen, bli ledd till ett rum av maken och bm (eftersom jag hade en värk), bm sa "nu ska ju födas barn!". Försökte få av mig kläderna, hann inte få av mig byxorna innan vattnet gick i nästa värk, upp i sängen. Bm undersöker - "fullt öppen, det är bara att krysta!" och jag ba what?! Och sen två krystvärkar som jag knappt hann märka och sen var hon ute! Vila en stund och fascinerad av alltihop och sen var det att trycka ut moderkakan med några krystningar och lite yttre tryck. SEN fick vi köra den där grejen med att säga mitt personnummer och bli inskriven och sånt. Uskan och den andra bm som ska vara med hann in tills moderkakan skulle ut. Jag är verkligen helt chockad! Men på ett bra sätt tack och lov. Värkarna hemma var helt uthärdliga, kanske inte sista kvarten hemma eller i bilfärden hem eller jo det var de ju uppenbarligen, haha. Men innan dess var det liksom bara att andas igenom. Jag fattar inte hur jag kan ha haft sån tur. Jag är nästan avis på mig själv för jag fattar det inte!

Jag fattade ju inteatt det var riktiga värkar, hehe, så svårt att säga. Väldigt oregelbundet och inte så starkt från 16-17 kke? Regelbundet från ca 21 när jag kom upp ur badet. Så väldigt fort!

Sally Astrid ska hon heta, efter makens och min respektive farmor. Hon var betydligt mindre än storebror, 3070 g och 49 cm. Lilla bus! Vi är kvar på förlossningen och väntar på läkarkontroll, blir vi godkända så åker vi hem sen. Känns helt ok faktiskt! Ska bli så spännande att se hur Axel reagerar! Mormor har visat bilder, han tyckte det var häftigt och sen ville han ha surfplattan... haha!

Herregud vad den här damen gillar att snutta!

Haha jag hade verkligen noll koll!! Med sonen tog förlossningen 32 timmar från vattenavgång, första dygnet var pinvärkar så jag inte fick nån vila men utan att tappen ens blev påverkad... Så jag hade inte en tanke på att nåt så hanterbart kunde vara på riktigt. Ren tur att barnvakten hann och att vi fick skjuts!

Du är inte galen! Du har fått massa bra råd från andra men jag ville bara säga det.

Det gick bra på läkarkontrollen, fast läkaren tyckte han hörde ett knäppande i höften (som jag antar tyder på höftledsluxuation, han sa det inte dock men pratade om skena osv), så han kallade på överläkaren. Som dock inte hörde nåt, tack och lov, men vi får se på återbesöket på torsdag. Vid tidig hemgång gör man alltid en till läkarkontroll och det känns ju bra iaf men hoppas det är lugnt med lederna.

Axel var väl måttligt intresserad, haha, men han tycker hon är söt och ser fram emot att hon ska bli större så han kan leka med henne. Han konstaterade att då kan hon jaga efter honom och han kommer springa snabbare eftersom han är större. Haha!

Nu är det jag som är inne i "får hon i sig nåt?!"-stadiet... Hon snuttar ju mycket men man vet ju inte om det finns nåt att äta!! En kompis son snuttade massor men fick inte i sig nåt och fick så lågt socker att han nästan blev medvetslös, som tur var så var de fortfarande på sjukhuset eftersom hon var snittad... Sånt där skrämmer ju upp en. Men Sally är pigg mellan varven och är med när hon är vaken så jag borde kunna släppa det.

Grattis till lillebror!!