Quatterin - yes, det är till iphone det finns en app, vet inte om det finns till android också.
Nu har jag sytt klart min amningskudde, det ska bara dit en dragkedja på överdraget så är den helt klar. Använde samma lakan som jag hade till babynestet. Blev rätt nöjd. Bild finns med, om det är fler än jag som använder appen och inte kan se den
Ursäkta idioten här, men hur använder man amningskudden? Vad är den bra för? Jag tycker mest det ser ut som en nackkudde
Funkar som amalie beskrev. Supersmidigt tycker jag, syrran hade fast hon flaskade så det funkar utomordentligt även om man inte ammar. Vår ser ut som på bilden och är fylld med såna där pärlor som är i saccosäckar, just den här är välanvänd så den är tyvärr ganska platt, men fördelen är att den är väldigt formbar. 
Och återigen blev bilden på sniskan, dumma mobil. Tog med mitt pyjamasklädda ben för storleksjämförelse, haha!
Åh vad jag blev ledsen nu, sitter här och gråter... Vi var på en jättebra förlossningsinformation och jag tyckte att jag fick fin kontakt med en förstagångsmamma som bor typ en kvart från mig, så efteråt frågade jag om jag kunde få hennes nr för att följa med dit hon går på yoga (jag är inte alls särskilt intressrad av yoga men fick ju komma på något svepskäl för att inte vara för påflugen) jo men så sa hon att jag kunde säga mitt nr istället så kunde hon messa mig för hon hade sin telefon i handen...
Tror ni att jag dubbelkollade att jag fick nåt sms? Nä, jag hade telefonen på ljudlöst i väskan och nu när jag kommit hem har jag inte fått något sms. Vet ju inte om jag sa fel nr (men jag TROR att jag kan mitt amerikanska nr nu), eller om där inte var någon mottagning, eller om hon inte alls var intresserad av någon kontakt. Så himla ledsen jag blev nu. Vi fick kontaktuppgifter till ett annat par som faktiskt visade sig bo på samma som oss och det var ju jättekul men det känns ändå skit med den här andra tjejen för jag känner ju verkligen INGA andra gravida här och har typ en enda potentiell annan kompis på gång här (en ickegravid tjej). Jag är normalutåtriktad, inte superduper men inte blyg och det har ändå varit mkt svårare än jag trott att ta kontakt/lära känna folk. Hoppas jag kan få tag på den här föräldragruppstjejen på något annat sätt med hjälp av kvinnan som höll i kursen för att se om det bara blev fel någonstans men just nu känns det bara SKIT rent ut sagt att vara gravid i ett annat land och jag saknar min bästis så mycket att jag sitter och bölar.
Jag kan inte ens tänka mig hur det skulle vara att flytta så långt från allt och alla, särskilt i den tid i livet när man är så utsatt på nåt vis. Jag tyckte det räckte med att flytta 30 mil från alla mina vänner när vi flyttade till min uppväxtort när sonen var ett år, och då har jag ändå hela släkten här... Men jag är väldigt introvert och har svårt att hitta vänner, har iaf några jobbarkompisar jag kan hänga med nu men ingen sån där riktig vän. Det behöver man ju var man än är.
Jag har också svårt att packa bb-väskan eftersom jag också lever i myskläderna jag skulle vilja packa ner! :-P Kappahl hade så sköna yogabyxor som jag levde i hela förra graviditeten men de har slutat med dem nu, annars hade jag köpt ett par nya, de jag hade blev på riktigt utslitna, hehe. Men om det inte tillstöter komplikationer kommer vi ju behöva åka hem rätt snart ändå och annars får väl maken åka och hämta grejer.
Jag har en redig förkylning på gång som satt sig på bihålorna, jag har inte tid att bli sjuk!! Om jag blir vanligt sjuk så måste jag ju ha läkarintyg direkt eftersom jag redan är 50% sjukskriven. Hoppas jag kan vila bort det på mina 50%...
Vill bara slänga in att läkarintyg gäller som vanligt från dag 8 när du ändrar omfattning på sjukskrivningen :) du kan alltså vara sjuk en vecka på 100% innan du behöver läkarintyg. Det du gör är att du ansöker om "ändrad omfattning på sjukpenning" på FKs hemsida, för de dagar du varit hemma på heltid :) hoppas du kryar på dig och att det går över snabbt!! :)
BB-väska! Känns som det är en evighet till det blir aktuellt! Har ju inte BF förän den 29 jan så det är ju nästan en månads skillnad mot er som har det i början av jan. Sen har jag ställt in mig på att jag kommer gå över tiden, så 10 feb låter som ett realistiskt datum då lillan kommer komma ut! När är det dags att packa väskan egentligen? Hur många veckor innan? Hur mycket försvinner av magen direkt efter förlossningen? Är det samma mamma kläder som gäller som innan eller kommer dessa typ trilla av? Jag kan ju fortfarande ha mina vanliga byxor bara de är låga i midjan, även fast de inte är sköna. Det låter som en bra idé att köpa ett par mjuka men snygga byxor, tänker dock att de kanske bör vara av det lite tjockare slaget, dels om det är kallt på bb, men även för man kanske inte vill visa upp att man typ går omkring med en binda i samma stl som en blöja?
Jag har bf 17/1 så känner ingen brådska direkt, jag tror inte jag kommer gå över men jag gör hellre det än får tidigare.
Ja, tyvärr blir det lätt att det faller bort lite. Jag arbetar på FK, och är själv sjukskriven nu. Det viktiga är att du anmäler den ändrade omfattningen senast inom en vecka från första dagen du varit sjuk på heltid, annars kan de göra bedömningen att du inte får sjukpenning för mer än 7 dagar innan du anmälde det om du inte har en giltig anledning (att du låg inlagd på sjukhus bl.a.), så du får den ersättning du ska ha :)
Bm-besök idag, v 32+2. Supernormal på alla sätt och bebis ligger med huvudet nedåt.
Första gången jag blev lite besviken på min bm. Sambon var med och försökte hjälpa mig med att tala om min förlossningsrädsla. Han nämnde tom att jag trott jag ska dö. Hon kunde inte riktigt ta detta till sig, hon tycker att jag är ju så frisk och graviditeten komplikationsfri och sambon så stabil, och jag med.
Ja det är ju sant- förutom när det gäller rädslan.
Hon drog det där med att smärtan har en mening man får den största belöningen som finns, och då sa jag faktiskt att det kräver ju att man ser det så och att jag inte var säker på om jag ville ha barn ens när jag blev gravid. Men det verkade inte gå in riktigt.
Sambon höll med när vi kom ut. Det enda hon sa är att vi kan skriva ner lite av detta i v 35 om jag vill.
I v 37 ska jag träffa en annan bm men det känns lite sent att dra detta igen då, och egentligen finns det inget de kan göra. Det är ju jag som måste lösa detta.
Men jag fortsätter skriva mina brev till mina anhöriga så länge. Det kan aldrig vara fel att förbereda sig för döden, inte i dessa tider, som världen ser ut.
Breven finns redan sedan flera år, men måste uppdateras. Tex finns ett brev till mitt ex där- som jag egentligen vill han ska ha om det händer mig något, men det kan jag inte be sambon lämna över liksom
Du verkar vara en så fantastisk fin människa! Och du beskriver dig själv som introvärt och har svårt att få vänner? Det är fantastiskt att du kan bjuda på att nån annan kan få må bättre för att du ser sliten ut.
Men jag har oerhört svårt att få vänner - för att jag har svårt att ta kontakt, föreslå att ses osv, för jag vill inte vara till besvär och har trots allt svårt att tro att folk på riktigt vill umgås med mig. Lite paradoxalt, I know! Jobbar på den biten. Men jag vet hur mycket våra "fasader" kan skada i den världen vi lever nu, det som syns är alla positiva statusuppdateringar på facebook och inte så mycket av den "verkliga" världen, och det bidrar till mycket av den skam kring psykisk ohälsa som jag möter i mitt jobb. Så om jag kan bidra med lite "äkthet" och visa att man kan vara en ok person (och förälder) utan att (försöka) vara perfekt så kanske det har betydelse för någon jag möter. Och då är det värt det.