BF Januari 2016 :)
Träffar inte mina bonusars mamma längre, kan inte se henne utan att känna mig arg. Utan att gå in på detaljer så känns det som om hon stal ett halvår av vårt liv, hela första halvan av min graviditet gick åt till att lägga energi på vårdnadstvisten. Som jag ändå inte kunde påverka, trots att det handlade lika mycket om min framtid. Det är bestämt i rätten att all kontakt sker via veckovisa mail, det funkar jättebra för dem båda och därmed finns allt i skrift inför ev framtida konflikter.
Men vi bor rätt nära och ibland springer man på dem, och då låtsas man att det är en främmande person typ.
Vårdnadstvisten tog 1,5 år här och gick parallellt med att hon fick kontaktförbud och rättegångar för en hel del andra tråkigheter (pågått i nästan 3 år). Det är först senaste året allt har lugnat ner sig (det vill säga kontakförbudet är borta och vi har inga väntande rättegångar). Så länge hon håller sig på sin kant så går det bra, men det har som sagt inte vart hennes starkaste sida, och rör hon mitt barn så vet jag ärligt talat inte vad jag kommer ta mig till...