Inlägg från: Anonym (Småland) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Småland)

    BF februari 2016

    [quote=75715233][quote-nick]Elilia86 skrev 2015-09-04 06:24:01 följande:

    Va bra att han kan jobba hemifrån! Är ni där två veckor innan så borde ni ha bra marginal. Är det första barnet? Vår första kom 10 dagar tidigare, de hade inte vi räknat med! Vi har den turen att det inte är allt för långt från min mans jobb dock är han inte alltid i själva kontorsbyggnaden, och relativt nära sjukhuset. Jag oroar mig mest för om bebis är tidig och vi inte får hit barnvakt i tid.[/quote]

    Japp, första barnet! Vi ska bo hos mina föräldrar i en annan stad där vi också ska föda, så djurvakt finns på plats! Det ska nog vara ganska god marginal med två veckor, kvinnor i min släkt brukar gå över tiden med i snitt 7 dagar

    Det är väldigt skönt att han har ett flexibelt jobb, han skulle i teorin kunna sitta och jobba på BB medan vi väntar på att förlossningen kommer igång, sedan så har han nog inte nerverna för det :-P

    Det finns alltid en snäll granne om du får tufft med barnvakt, min mamma var med på grannfruns förlossning medan jag och mina syskon satt barnvakt för de tre äldre

  • Anonym (Småland)
    Februari16 skrev 2015-09-15 13:04:23 följande:

    Jag är sjukskriven i tre veckor nu för foglossning och blir knäpp på att ha det såhär lugnt! Ger mig bara en massa extra tid att tänka på oroande saker..


    Det är alltså någon mer än jag som har foglossning! Går in i v 19 imorgon och foglossningen blir värre för varje dag som går, började redan i 7+4! Nu har jag ont vad jag än gör, sitter, står, går eller ligger. Värst är det om jag är i samma position länge (mer än 20 min) eller om jag byter position, så pest eller kolera! Fick mammafix redan i v8, TENS har jag kört med sedan dess med, just nu så biter jag ihop och kör på med jobbet men kräks nästan av smärta och utmattning när jag kommer hem på kvällarna. Får se hur länge jag står ut, för det gör ju nästan lika ont om jag ligger hemma i sängen och har tråkigt som om jag rusar omkring på jobbet! :-S

    Hur funkar det för dig? Varit hos sjukgymnast än?
  • Anonym (Småland)
    Februari16 skrev 2015-09-15 17:32:56 följande:

    Usch vad tråkigt att du också har ont! Rastlösheten när man är hemma är gräslig. Jag är van vid att hålla igång på jobbet (jobbar som ssk) men det gick inte tillslut tyvärr. Fick träffa sjukgymnast och har fått träningsprogram och bäckenbälte. Bältet är skönt men man blir ju inte "som vanligt" även fast man har det. Ska tillbaka nästa vecka och få akupunktur. Hoppas på att kunna vila och träna upp bäckenet under sjukskrivningen och sen jobba som vanligt men läkaren som sjukskrev mig trodde att jag skulle behöva vara fortsatt sjukskriven, iaf 50%

    Är det ditt första barn du väntar?


    Ja, tyvärr första barnet, så ont som jag har så kunde det vara tredje eller fjärde. Foglossningen ska bli värre för varje graviditet och vi vill ha tre barn tätt, blir spännande att se om jag kan gå vid nästa graviditet :- S

    Jag jobbar inte som ssk men ett liknade jobb i kommun, man går ganska många steg per dag

    Jag håller nog med läkaren, går inte att vila bort detta tyvärr eller träna upp heller för den delen, tar minst 12 veckor innan det faktiskt sker en ökning i styrka/uthållighet i muskulaturen. Brukar dock kännas lite bättre när musklerna lär sig att "koppla rätt"! Själv började jag med stabilitetsträning samt bäckenbottenträning när vi bestämde oss för att försöka få barn, men jag vet sedan länge att jag är överrörlig.

    Akupunktur brukar hjälpa, men TENS har samma effekt och det kan man ha på dygnet runt i nästan alla aktiviteter. En del landsting erbjuder lån av TENS-apparat, kolla om sjukgymnasten kan förskriva och prova ut detta! Bästa smärtlindringen som finns och det finns ingen maxdos!
  • Anonym (Småland)
    Februari16 skrev 2015-09-15 18:15:22 följande:

    Får tyvärr inte använda tens men jag har hört att det ska ge fantastiskt god effekt! Skönt att det funkar för dig!


    Det var otroligt synd att du inte får använda TENS! Jag brukar alltid tipsa om det när någon har ont, har nog aldrig träffat någon under 55 år som har haft kontraindikationer för TENS.

    Då är det ju riktigt viktigt att du fortsätter med träningen efter graviditeten, brukar alltid visa sig om man fuskar :-P

    Vi har RUL på tisdag, men läkaren tyckte att allt såg så bra ut på KUB då han kunde se att allt var ok med iaf hälften av organen och tyckte att vi kunde flytta fram KUB. Så efter det började vi våga köpa lite grejer.

    Det är första barnet här och vi köper det mesta nytt men det är för att jag har väldigt specifika krav på det mesta. Så matstol från Tyskland och holländsk resesäng (den går iaf att köpa i Sverige) som vi även ska använda hemma, självklart med riktig madrass. Nytt blir det för att det helt enkelt inte finns att få tag i begagnat
  • Anonym (Småland)
    Februari16 skrev 2015-09-17 20:18:49 följande:

    Hej tjejer, vi har fått tråkiga besked så jag drar mig ur den här tråden och FL ett tag. Lycka till ni andra.


    Det finns självklart inget att skriva som lindrar smärtan men ta hand om er och massor med kramar! Ni finns i mina tankar...
  • Anonym (Småland)
    sladda skrev 2015-09-19 08:01:28 följande:

    Ni som gjort rul. Kände ni några rörelser innan?


    Jag kände första rörelserna redan i 14+6, sedan inget på 2 veckor, någon rörelse till och sedan inget fram till 18+0. Sedan dess har jag känt rörelser regelbundet, i stort sett varje gång jag är stilla. RUL har vi nästa vecka, är då 18+6.

    Man hinner få ganska många hjärnspöken. Jag tyckte faktiskt att det var lättare innan jag hade känt något alls än att känna något och sedan inget på så lång tid. Det gäller bara inte låta tankarna rusa iväg för då börjar man nojja, men inte alltid lätt att ha is i magen.

    Även när man känner regelbundet så kan det vara så att man inte känner något på ett tag, jag brukar så tänka att en nyfödd behöver mycket sömn, ett foster sover nog ännu mer ändå
  • Anonym (Småland)
    Mamma till två gullegrisar skrev 2015-09-19 04:16:56 följande:

    Jaha, ligger i sängen klarvaken sen 1,5 timme tillbaka. Tror jag har fått sån karpataltunnelsyndrom (ursäkta min konstiga stavning ) . Fick ont för någon vecka sedan men tänkte inte mer på det. Igår vaknade jag tre ggr av smärtan i vänster hand, mest i fingrarna. Helt avdomnat, stickande och nästan brännande känsla. Sover så dåligt numera på grund av att jag har så ont. På dagen känns handen väldigt trött och svag.. vaknade för ca 1,5 timme sedan av smärta igen och kan inte somna om :(

    Någon som har eller haft detta innan vid tidigare graviditet? ?


    Jag hade en version av den som sitter i armbågen, hela underarmarna var bortdomnade! Mitt gick dock över efter ett par veckor. Ring och boka tid till arbeterapeut för skenor, och en sjukgymnast för träningsprogram. Man kan få permanenta nervskador, så detta är inget att leka med. Ett tips är att sova på rygg med kudde bredvid kroppen och under handen, eller ligga på samma sida som domningarna, och ha armbågen böjd så handen med rak handled vilar på bröstet. Den sista ställningen är väldigt bra!
  • Anonym (Småland)
    Mamma till två gullegrisar skrev 2015-09-19 16:41:27 följande:

    Ska jag ringa bm först eller vårdcentralen direkt?

    Brukar ha ont i underarmen också. Höger hand är ok även om den ibland också sticker och känns trött . Vänstra däremot känns svag och trött i princip hela tiden.


    Du kan ringa direkt till vårdcentralen, MVC har inga sjukgymnaster/arbetsterapeuter
  • Anonym (Småland)

    Vi hade också RUL igår. Läkaren ville absolut inte ändra bf-datum för det blir osäkrare på RUL än på NUPP, så 20+0 idag. En frisk lite krabat, 10 fingrar iaf men tårna går visst inte att räkna. Är väldigt glad att vi gick privat, läkaren nöjde sig inte med bilder av organen utan följde även blodflöde till och från samt att vi fick MASSOR med videor och bilder, även i 3D! Han försökte även få till video i 4D men bebisen rörde sig för mycket så det blev inte bra.

  • Anonym (Småland)
    Februari16 skrev 2015-09-23 13:37:49 följande:

    Hej tjejer! Jag drog mig ur tråden för någon vecka sen, efter vårt rules. Bm hittade något avvikande så därför fick vi göra ett till ul och träffa en läkare som rådde oss att göra fvp. Har alltid tänkt att det är nåt som jag skulle säga nej till men tanken på att gå 20 veckor till och inte veta säkert kändes outhärdlig. Sen väntade många fruktansvärt tunga dagar med mycket tårar och nedstämdhet men så idag trillade ett helt fantastiskt brev ner i brevlådan där det stod att liten har ett normalt antal kromosomer!! Lyckan är total och jag kan äntligen andas igen.

    Är i v 21 nu och på sista ul:et visade liten upp sig ordentligt utan att vi bad om att få veta så nu vet vi att vi väntar en liten pojke!


    Åhhhh, vad glad jag blir!!!! Dig har jag saknat i tråden! Vad skönt att allt är okej!
    Anonym (skäms) skrev 2015-09-23 12:50:16 följande:

    Är jag ensam i mina tankar eller är det fler som känt såhär innan? Och om ni har det, snälla säg att de försvinner i stunden för vill verkligen inte stöta bort mitt barn hans första minut i livet. Är jag hemsk som känner såhär? Älskar mitt barn över allt annat redan men tanken på vad som komma skall är för mig superäckligt.


    Jag har aldrig kunnat tänka mig att ha ett nyfött barn på bröstet! Däremot så skäms jag inte för mina känslor och tankar utan tänker lite annorlunda. Om det nu är så fint att ha sitt barn på bröstet så kan jag "ge" det till den människan jag älskar mest. Så vi har löst det så att jag INTE ska ta emot barnet efter förlossningen utan det ska min sambo få göra, så han får barnet på sitt bröst. Jag vet dessutom att han kommer uppskatta det mer då han får barnets första fysiska kontakt utanför livmodern och jag ändå inte riktigt ser det underbara i det

    Idag blev jag riktigt sur på min chef. Tog upp hur vi har planerat vår föräldraledighet, och jag har tänkt att ta kortare tid än vanligt, 3-6 månader, och sedan tar min sambo 6 månader och sedan delar vi veckorna 40-60. Min chef svar var "men tänk om du får ett kolikbarn, då kan du inte vara hemma så kort tid"! Men hallå! Varför måste mamman ta hand om ett kolikbarn, hade aldrig skaffat barn med en inkompetent man som inte kan ta hand om sitt eget barn! Snacka om föråldrad syn på föräldraskap, pappan kan ju inte ta hand om sitt egna kolikbarn!
Svar på tråden BF februari 2016