Ni som säger att barnen kommer före eran partner!?

Barn leker även med vuxna om de vuxna tillåter det.

Hur kan du då förklara att det är så många förhållanden, med barn inblandade, ofta gemensamma barn, som avbryts?
Jag har varit i skolor där fler än hälften av barnen hade frånskilda föräldrar. Tror du inte dessa föräldrar tänkte som du - att de hade hittat drömprinsen (som för övrigt inte finns).

Varför tar du för givet att alla har körkort och bil? Har du funderat på det?

Det kanske är så för dig, men knappast för den som är nykär.

Sedan spelar det ingen roll om det är en helt ny eller en 30 år gammal relation; mina barn skulle ändå komma i första hand. 

Vem satte grundpremisserna körkort och bil i den här diskussionen och när?
Jag har inte sett det villkorat någonstans.

Förbjuda?
Menar du allvar?

Spelar det någon roll vad en person skriver när du och många andra med ert bagage inte läser vad som står utan att tro annat än just det som står?

Ni har ju redan bestämt er för att inte lyssna. 
För att ni inte gillar min inställning att mina barn är viktigare än en vuxen.
Barn ÄR viktigast. Det är de som ska leva vidare. Det är de som tvingas ta hand om all skit tidigare generationer åstadkommit.
Kärleken till barnen kan aldrig dö. Det kan den dock till andra vuxna - och det gör den bevisligen.

Konstigt sätt att se på sitt föräldraansvar! Att barnen skulle anse att man ska anpassa hela livet efter dem. Men de finns; jag har sett dem. 
I själva verket är det föräldrarna som brister i sin föräldraroll.

Menar du alltså att du tycker man ska strunta i barnen när de blir 18?
Det finns folk som slänger ut sina 18-åringar i kylan. Säger åt dem att de nu får klara sig själva. Vilket generalsvek!
Att ha självständiga, lyckliga, välartade, framgångsrika barn som får min villkorslösa kärlek, hur gamla de än blir, är mitt mål. Ingen vuxen kommer någonsin att kunna påverka det målet.

Det är inte det minsta normalt att inte vilja veta av sina barn, eller förskjuta dem. Det är sådant religiösa sekter håller på med, men inte en normalt funtad förälder.

Nej, men ursäkta, att jag inte skrev det!

Det är en viss skillnad på en förälder som är sjuk, har missbruksproblematik eller har en funktionsnedsättning jämfört med alla till synes helfriska föräldrar som slänger ut sina barn och inte vill veta av dem.
Självklart är de till synes friska föräldrarna inte friska - det begriper ett barn.

Och du har fortfarande inte svarat på varifrån du fått ovanstående info?
Den text jag skriver i tråden är just bara ren information. Det är inte en uppsats, skönlitteratur eller poesi.
Säkert lider du av hjärnspöken, barnlöshet och gud vet vad.Du hakar upp dig på oväsentligheter och gör en höna av en fjäder.
Du ska inte tala om för mig hur man skriver; det valet är helt mitt eget. Här skriver jag precis som jag vill, hur långt från svenska skrivregler det än är. Några utropstecken efter ett ord är det bara idioter som hakar upp sig på.
En facktext är inte samma sak som att skriva fakta i en text. 
Om du är så språkligt hemma som du tror, borde du veta det.

Ja, man kan ju hoppas att det finns ett lagomläge någonstans mitt emellan.

De övergivna barnen finns över hela Sverige och de är många! 
Så många övergivna barn i Sverige

Det där var ett rent påhopp och ditt behov av att förminska och sätta dig på mig!

Du kanske inte tål folk som inte tycker som du?
Eller uttrycker sig som du?
Eller så är det helt enkelt så att du behöver en hackkyckling. Det är många som har det behovet. Vad det beror på ligger i din historia.

Då skulle jag uppskatta om du tog ditt förnuft till fånga och slutar med de påhopp du faktiskt gjort.

Och nej, jag hoppar inte på någon som inte först hoppat på mig.
Ni får alla ha hur totalt avvikande åsikt eller värdering som helst, bara ni har en respektfull ton. Vilket ni inte har.
Dock är detta obetydligt i denna diskussion: TS ville ha svar på hur barnen kommer främst. Det är där fokus ska ligga. 
Jag verkar i detta forum, åtminstone i denna tråd, vara nästan ensam om att värdera mina barn viktigare än alla andra vuxna. För mig kommer de alltid, hela livet igenom, gå före en vuxen. Jag antar att jag kommer att känna samma sak för barnbarnen, när och om de hinner komma innan jag dör. 

Barn är den finaste gåva man någonsin kan få. Jag är ateist, men jag tackade högre makter för det små knyten jag fick när barnen föddes.
Och så är det fortfarande, varje dag är jag evigt tacksam över mina barn som är fantastiska, smarta, intelligenta, begåvade, vackra och mina ögonstenar. Jag har anledning att vara hur stolt som helst över dem - och det tycker även deras vänner och andra vuxna.
Hade inte jag funnits där och stöttat, supportat, hjälpt och krigat för dem, hade de inte alls haft möjlighet att klara skolan, läsa vidare och ägna sig åt sina intressen och yrkesval. Deras och mitt liv har varit en kamp och en resa som svetsat oss samman. Det har varit hårt och för jävligt många gånger, men vi ser ut att klara oss riktigt bra till slut. 

Så . . . , krävdes det skulle jag slänga mig framför det som höll på att skada dem. Jag har redan gjort det flera gånger. 
När det gäller mina barn är jag en tigermamma. Det har behövts eftersom alla svårigheter kommer av att deras far var och är en skitstövel och ett stort svek i deras liv.
Tack och lov finns min bror där för dem. Och de har under senare år haft mycket bra förebilder i manliga lärare.

Jag förmodar att det är sådana här saker TS vill veta.

Det är verkligen tråkigt att du har den inställningen!

Antar att du inte ens märkte av att andra än jag har inställningen att barnen går först. Du är så ute efter att hacka, så ord finns inte.

Tidig läggdags för dig, tydligen! Hoppas du har läst godnattsagor för dina barn och stoppat om dem och talat om för dem hur mycket du älskar dem.

Ja, det är synd att ni är så tröga att ni inte kan hålla er till TS frågeställning utan bara måste hacka!

Precis, jag håller inte med dig och du läser saker som inte står.
Det är ditt problem, inte mitt.

Vore trevligt om det gick att föra en dialog med dig, men det är omöjligt med en som inte vill utan har bestämt sig för att jävlas.

Och så är du där och hackar igen!
Ge dig!
Du tror väl inte på allvar att jag blir kränkt av dina taffligheter?

Självklart!

Ovettiga typer finns både här och där . . .