Blir galen snart

Nej, det är lustigt att ni som slåss så ofta jämrar er över att ni minsann inte klarar av att lägga band på er, men ändå slåss ni inte utanför hemmets väggar - för där riskerar ni ju att få negativa konsekvenser av ert handlande. 

Jag förstår vad du menar...det är inte så att jag slås hela tiden det är bara ibland det händer då är det efter mkt provokation som gör att jag kan bli så arg och aggressiv....visst kan jag bli arg ute men jag använder inte alltid våld det kmr bara ibland då måste det mkt till

Låt oss strunta i terapin eftersom de egentligen inte kan hjälpa dig. All eventuell förändring måste komma inifrån dig själv.

Första frågan är - varför vill du förändras? Gör en lista på negativa och positiva konsekvenser både kort- och långsiktigt för både alternativ 1) att inte slå andra människor (särskilt din man) och alternativ 2) att slå andra (din man).

Försök bena ut för dig själv om du ens har några inre incitament för att sluta bruka våld.

Jag tror vårt äktenskap är så dysfunktionell som kan bli igentligen det är alltid nåt som händer...jag kan inte beskriva vad det är ...som nu pratar vi inte ens med varandra hur sjuk som helst igentligen och jag har så många gånger tänkt på skilsmässa men gud jag vet inte...han kan inte behandla mig som en person som har svårigheter utan han tror han kan behandla mig som nån utan svårigheter vilket är lite konstigt....jag mår väl inte så bra utav detta äktenskap igentligen om jag ska vara ärlig... kanske därför jag får såna utbrott har ingen aning och är så otrolig dålig med känslor blir bara Så frustrerad av det hela...det är så mkt som snirrar om jag ens skulle försöka berätta skulle ta några sidor...får se vad som händer jag ger upp tror jag

Jojo. Men ingen tvingar dig att vara kvar. Trivs du inte och mår dåligt så är det förstås sunt och förståndigt att bryta upp. Att slåss för att du känner dig provocerad är idiotiskt.

Jag tror vårt äktenskap är så dysfunktionell som kan bli igentligen det är alltid nåt som händer...jag kan inte beskriva vad det är ...som nu pratar vi inte ens med varandra hur sjuk som helst igentligen och jag har så många gånger tänkt på skilsmässa men gud jag vet inte...han kan inte behandla mig som en person som har svårigheter utan han tror han kan behandla mig som nån utan svårigheter vilket är lite konstigt....jag mår väl inte så bra utav detta äktenskap igentligen om jag ska vara ärlig... kanske därför jag får såna utbrott har ingen aning och är så otrolig dålig med känslor blir bara Så frustrerad av det hela...det är så mkt som snirrar om jag ens skulle försöka berätta skulle ta några sidor...får se vad som händer jag ger upp tror jag

Det är självklart ingen mår bra i en dysfunktionell relation. Ibland mår man faktiskt bättre i det långa loppet av att bryta upp.

Du har ett ansvar för dig själv. Ingen kan få dig må bra eller göra dig lycklig förutom du själv. Den insikten måste slå dig som en sten för att du ska bli motiverad till att förändra på dig. Som det är nu gör du dig till en slav i din sambos händer när du felaktligen tror att han kan göra dig nöjd. Bli stark i dig själv istället. Livet blir mycket enklare av det.

Gör slut och skaffa dig en riktigt duktig terapeut. Tror du kan lyckas med terapin bäst om du lever på egen hand utan yttre distraktionsmoment. Det är en lång väg att vandra för dig men jag tror att du kan lyckas om du ger dig fan på det och tar hjälp av någon som är riktigt kompetent.

Stackars man.