Majbebisar 2016

Jag har det men hjälper inte då kudden är för mjuk för jag. Ont i höften när jag ligger på sidorna och ont i ryggen när jag ligger på rygg och att logga på mage är det inte ens en fråga om.

Idag har jag har ilningar längst ljumskarna. Vad innebär det?

Är det någon mer än mig som har en helt oförstående sambo?? Min sambo klagar på att jag är trött och grinig hela tiden och förstår inte att jag inte orkar lika mycket längre. För att ge en inblick i min vardag ger jag gårdagen som exempel... Jag jobbar heltid, hämtar sonen (då min sambo har bilen med 5 dörrar får jag så fint använda vår 3-dörrars...) baxa in 3-åriga sonen genom framdörren till baksätet eftersom det är krockkuddar fram och han sitter bakvänd i baksätet. Hem, baxa ur sonen, äta mellis, baxa in sonen i baksätet igen, skjutsa dottern till stallet. Därefter till mataffären, ur med sonen, handla, in med sonen, till servicestället för att hämta paket, ur med sonen, in med sonen, tillbaka till stallet, dotterns telefon urladdad, ur med sonen, hämta dottern, in med sonen, hem. Gråtfärdig av trötthet ber jag sambon laga mat (jag hade ju handlat). Han lackar ur och tycker att jag bara är trött o grinig! Kan tillägga att jag egentligen inte får plats att klämma mig in i baksätet på bilen med min mage (och höfter) samt att sonen oftast är som en planka. Jag är 31 fulla veckor och vågar inte ens tänka på hur det här ska fortsätta. Helt förtvivlad just nu!

Är det någon mer än mig som har en helt oförstående sambo?? Min sambo klagar på att jag är trött och grinig hela tiden och förstår inte att jag inte orkar lika mycket längre. För att ge en inblick i min vardag ger jag gårdagen som exempel... Jag jobbar heltid, hämtar sonen (då min sambo har bilen med 5 dörrar får jag så fint använda vår 3-dörrars...) baxa in 3-åriga sonen genom framdörren till baksätet eftersom det är krockkuddar fram och han sitter bakvänd i baksätet. Hem, baxa ur sonen, äta mellis, baxa in sonen i baksätet igen, skjutsa dottern till stallet. Därefter till mataffären, ur med sonen, handla, in med sonen, till servicestället för att hämta paket, ur med sonen, in med sonen, tillbaka till stallet, dotterns telefon urladdad, ur med sonen, hämta dottern, in med sonen, hem. Gråtfärdig av trötthet ber jag sambon laga mat (jag hade ju handlat). Han lackar ur och tycker att jag bara är trött o grinig! Kan tillägga att jag egentligen inte får plats att klämma mig in i baksätet på bilen med min mage (och höfter) samt att sonen oftast är som en planka. Jag är 31 fulla veckor och vågar inte ens tänka på hur det här ska fortsätta. Helt förtvivlad just nu!

Är det någon mer än mig som har en helt oförstående sambo?? Min sambo klagar på att jag är trött och grinig hela tiden och förstår inte att jag inte orkar lika mycket längre. För att ge en inblick i min vardag ger jag gårdagen som exempel... Jag jobbar heltid, hämtar sonen (då min sambo har bilen med 5 dörrar får jag så fint använda vår 3-dörrars...) baxa in 3-åriga sonen genom framdörren till baksätet eftersom det är krockkuddar fram och han sitter bakvänd i baksätet. Hem, baxa ur sonen, äta mellis, baxa in sonen i baksätet igen, skjutsa dottern till stallet. Därefter till mataffären, ur med sonen, handla, in med sonen, till servicestället för att hämta paket, ur med sonen, in med sonen, tillbaka till stallet, dotterns telefon urladdad, ur med sonen, hämta dottern, in med sonen, hem. Gråtfärdig av trötthet ber jag sambon laga mat (jag hade ju handlat). Han lackar ur och tycker att jag bara är trött o grinig! Kan tillägga att jag egentligen inte får plats att klämma mig in i baksätet på bilen med min mage (och höfter) samt att sonen oftast är som en planka. Jag är 31 fulla veckor och vågar inte ens tänka på hur det här ska fortsätta. Helt förtvivlad just nu!

Lider med er som har oförstående män. :(  

Någon mer som börjat få förvärkar? Jag fick första riktiga igår och idag har jag fått fler. Ajaj. Sammandragningar har jag dock haft länge. 

Fick höra från en kvinnlig högt uppsatt på mitt jobb idag att det skulle väl inte göra något om barnet kom nu (jag är i v 30+2). Visst, det skulle säkert gå bra (har en systerdotter född i v30) men JO, det skulle visst göra något. Så konstig sak att säga. 

Är det någon mer än mig som har en helt oförstående sambo?? Min sambo klagar på att jag är trött och grinig hela tiden och förstår inte att jag inte orkar lika mycket längre. För att ge en inblick i min vardag ger jag gårdagen som exempel... Jag jobbar heltid, hämtar sonen (då min sambo har bilen med 5 dörrar får jag så fint använda vår 3-dörrars...) baxa in 3-åriga sonen genom framdörren till baksätet eftersom det är krockkuddar fram och han sitter bakvänd i baksätet. Hem, baxa ur sonen, äta mellis, baxa in sonen i baksätet igen, skjutsa dottern till stallet. Därefter till mataffären, ur med sonen, handla, in med sonen, till servicestället för att hämta paket, ur med sonen, in med sonen, tillbaka till stallet, dotterns telefon urladdad, ur med sonen, hämta dottern, in med sonen, hem. Gråtfärdig av trötthet ber jag sambon laga mat (jag hade ju handlat). Han lackar ur och tycker att jag bara är trött o grinig! Kan tillägga att jag egentligen inte får plats att klämma mig in i baksätet på bilen med min mage (och höfter) samt att sonen oftast är som en planka. Jag är 31 fulla veckor och vågar inte ens tänka på hur det här ska fortsätta. Helt förtvivlad just nu!