Vad hade ni gjort med styvbarnet om föräldern dog?

När jag först träffade min man och barn så tog jag inte en "mammarollen" det har vuxit fram med tiden. Jag ska väl inte säga att hon vanvårdar barnen, men hon gör och beter sig inte riktigt rätt. Hon har flertalet gånger sagt att vi borde ha barnen på heltid men sen ändrat sig när det börjar närma sig. Vilket är förkrossande för alla inblandade. Men visst det är hennes barn och jag är fullt medveten om att jag inte har några rättigheter utan min man när det kommer till barnen. Men skulle det fasansfulla hända att min man gick bort så hade jag vilja ha barnen hos mig. I mina ögon är dom mina barn!

jag skulle vilja att mina bonusar fortsatte bo hos mig om de ville. De har en mamma som till och från är sjuk och hon skulle inte orka ha dem på heltid. Däremot skulle hon troligen säga att hon ville ha dem på heltid, jag är inte deras mamma osv osv. Hon verkar inte direkt ha nåt emot mig, men om pappan skulle dö, tja. Jag vet inte vad hon skulle göra faktiskt. Det är ju hennes fulla rätt att ha sina egna barn på heltid men jag tror barnen skulle vilja bo även hos mig och de andra barnen.

Förhoppningsvis behöver man aldrig ta ställning till såna saker.

Är inte så enkelt när det är känslor inblandat. Barnen är bihang och kärleksbarn från en tidigare relation. Vissa gillar barn och stress, andra inte. Det ligger lika mycket i förälderns ansvar att avgöra om dennes partner är välkommen eller inte.

Att vara sambo om man hatar barn är inte det bästa däremot. Ser inga problem med att vara särbos och inte ett dugg involverad i barnen om båda är med på det.
Det är föräldern man förälskat sig i, inte barnen. De är som medföljande äckligt svidande hemmorojder.

Bonusföräldrar har inget juridiskt ansvar, utan det var väl snarare så att Soc försökte få bonusmamman att ta ansvar för att slippa göra det själva. Trots att TS i det fallet redan hade flyttat till en egen lägenhet (om än på deltid) för att slippa flickan. För att situationen var så extrem som sagt.

Bonusföräldrar har ju varken juridiska skyldigheter eller juridiska rättigheter, vilket ställer till det ibland. Särskilt det sistnämnda. Skyldigheterna kan man trots allt avsäga sig om någon försöker "pracka på" en och man inte kan eller vill ta det ansvaret. Dvs man kan påverka själv. Däremot kan man inte göra ett skit om ett kärt bonusbarn plötsligt rycks ifrån en

Tänker att de har ju farmor och farfar gemensamt och kan ses där. Sedan är min sambos barn så pass mycket äldre än vårt att de kan välja själva vilken relation de vill ha till sitt syskon. Försvann de ur hans liv nu skulle han inte minnas dem.

De skulle vara välkomna hem att träffa syskonet och om de ville ta med honom på något roligt ibland, men känner inte att jag behöver ha en relation med bonusarna om min sambo dör.

Är ni som skriver att era bonusbarn är äckliga hemmorojder osv... på riktigt?
Jag kan säga såhär... Får jag någonsin höra detta av min fru om sina bonusbarn åker hon ut med huvudet före!!!
Vilka vidriga människor ni är!

Eller,ska jag vara ärlig skulle jag kunna tänka mig ha en relation och hålla kontakt med sambons yngre barn, men inte med det äldre

En skickligt komponerad tråd.........och jag tror detta kan bli en riktig långkörare.  Vi får se.

Tänk om fler kunde förstå det. Tänk om fler kunde inse att "vatten" till och med kan vara "tjockare" än "blod".