Junibebisar 2016

Inheaven, jag hoppas på en tjej denna gång, men tror att det är en kille, vad ser du? Om du vill svara förstås!?

Jag lovar, jag ska ju göra moderkaksprov om någon vecka så då vet jag säkert så då lovar jag att berätta! Tack!!!

Med tanke på diskussionen gällande fosterdiagnostik, jag har valt att göra det pga min ålder och för att vara förberedd på om något skulle vara galet! Jag är väl medveten om missfallsrisken, men som en läkare förklarade för mig att risken 0,5-1% är lite missvisande då man inte vet om det hade blivit missfall även utan provet. Jag har gjort moderkaksprov de 3 tidigare graviditeterna och det har inte varit några problem. Sedan kan man inte bara för att man gör provet vara säker på att barnet blir friskt, det kan hända saker som är bortom ens kontroll

Ok uppenbarligen går ju åsikterna isär, och jag vet att det finns värre saker ett barn kan drabbas av än DS, har en systerdotter som pga slarv vid förlossningen fick syrebrist och med den en grav CP skada samt svårbehandlad epilepsi. Om mina prover skulle visa sig vara dåliga och barnet inte anses livsfarligt då först skulle jag överväga abort, men för enbart DS? Nej! Det finns så många saker man inte kan upptäcka med fosterdiagnostik och det är något man ska vara väldigt medveten om! Jag hade aldrig utsatt mig för risken om inte det var för åldern! Har dessutom en dotter som föddes med Läpp,käk o gomspalt och det kom som en chock så för att undvika de överraskningar man kan undvika så gör jag mkp och ber de kolla extra noga efter Läpp,käk o gomspalt vid RUL.

Alla ska göra det som de känner sig trygga och bekväma i ingen har rätt att döma någon och visst får man ha en åsikt men ibland kanske man ska välja att hålla käften, vi vet inget om varandra och hur våra liv ser ut eller vad vi bär i vår ryggsäck så tänk er för både en och 2 gånger!!!!!

Tråkigt att du lämnar, men jag förstår dig!

Alltså seriöst!!!! Jag är 42 och har sedan jag jag var 35 gjort mkp de senaste 3 graviditeterna, men när jag ville göra det som 35 åring ifrågasattes jag av läkaren med argument om missfallsrisken vs risken för att få ett barn med DS, detta samt att alla landsting inte erbjuder yngre blivande mödrar kub eller annat är ju faktiskt för risken är så mycket mindre när man är yngre! Att då hävda att man är ansvarslös för att man väljer att inte bekosta det själv när man inte är i nån riskgrupp är för mig att fördöma! Å visst kan man diskutera, men då bör det ske på en mer civiliserad nivå! Men du En del av oss, du tycks ju ha svårt för att acceptera att alla inte tänker som du och dessutom mer eller mindre idiotförklarar du de som inte köper ditt resonemang.

Om du nu väljer abort om barnet skulle visa sig ha DS så får du ju också acceptera att alla inte skulle göra som du?!

Hur skulle du göra om ditt barn får en allvarlig hjärnskada, vid tex förlossningen som du inte kan förutse? En skada som innebär att ditt barn måste ha assistans dygnet runt? Självklart finns det komplikationer som är svåra med ett barn med DS men glöm inte att det faktiskt finns saker som är långt värre och svårare att hantera och framförallt döm ingen annan för de val de gör, du har säkert erfarenheter som gör att du tänker som du gör vilket är helt och hållet upp till dig men för allas vår skull du vet inte vilka referensramar andra har här i gruppen så tycker du att de är helt förtappade så gör det inget om du väljer att vara tyst!!!

Du säger att du inte är rädd för förlossningen, men hur resonerar du om du tex pga dåliga hjärtljud måste akutsnittas alternativt få värkstimulerande pga värksvaghet? Hur skulle du resonera om tex ditt barn drabbas av allvarlig syrebrist och pga detta åldrar sig en CP skada som kräver assistans 24/7? Jag respekterar ditt resonemang, och jag kan förstå att du utifrån dina erfarenheter väljer ett sådant beslut, det är tufft gjort av dig, men jag undrar ändå om du ser alla andra saker som kan gå snett?

Jag har haft tur att mina 6 vaginala förlossningar har varit i stort sett identiska, enda skillnaden har varit antal timmar det har tagit.

Min syster som fick sitt första barn för 4 år sedan hade inte samma tur, hon hade behövt både värkstimulerande samt sugklocka eller kejsarsnitt pga att dottern föddes och hade haft lång syrebrist, detta till följd av slarv hos barnmorskan i dagsläget är systerdottern gravt CP skadad samt har svår epilepsi och kräver dygnet runt assistans, så det finns alltid sådant bortom ens kontroll. En annan god vän fick en son 2 veckor efter mig 06 och hennes son verkade helt normal och tillsynes frisk fram till 1 års ålder, idag har han en utvecklingshämmning, autism o adhd samt svår epilepsi så det finns så mycket som man aldrig kan kontrollera eller förbereda sig på!

Jag förstår att du vill kolla det du kan kontrollera, jag vill bara göra dig uppmärksam på att det finns saker bortom din kontroll, ingen hade lkg i min eller makens släkt ändå fick vi en dotter med dubbelsidig Läpp käk o gomspalt!

Ja det kan de se på UL, men vid mitt RUL så missade de detta, men en eventuell utvecklingsstörning kan de inte se...