När fick ni träffa barnen?
Ni som träffat någon med barn, hur lång tid tog det innan ni fick träffa barnen, och hur gamla var barnen.
Ni som träffat någon med barn, hur lång tid tog det innan ni fick träffa barnen, och hur gamla var barnen.
Känns som jag aldrig får träffa henne. Hon är 5 månader och min sambo är hos biomamman som ammar bara så han inte ska kunna ta med henne så jag får träffa henne. Trots det har jag köpt allt ett litet barn kan tänkas behöva hit och redan fått göra mig av med massor som hon nog växt ur. Jag ville verkligen välkomna barnet som mitt eget, tyvärr förstörde biomamman det.
Om barnet är 5 månader och ammas förstår jag verkligen att det inte varit läge än. Och att en 5-månaders ammas är hyfsat standard, så varför tror du att biomamman gör det för att stänga dig ute?
Hur länge har du varit ihop med din sambo? Hur hade du tänkt om att träffa barnet? Du säger att du köpt saker till det, hade du tänkt växelvis boende från födseln?
Ni som träffat någon med barn, hur lång tid tog det innan ni fick träffa barnen, och hur gamla var barnen.
Hur gammalt var barnet? Och vilka frågor (om du vill berätta)
Barnet är lika mycket pappans. Pappan är där varannan dag ungefär och känner barnet lika väl som mamman gör. Hade hon accepterat att ge barnet flaska hade vi kunnat mata henne och låta henne vara här ibland men mamman vägrar trots at hon klagat på sömnbrist. Vi har varit ett par 1 år och ja, jag trodde vi också skulle få ha henne ibland. Jag ville göra nåt fint för det barnet och skapa en relation till det och bilda en liten familj här också. Jag är ingen som skulle vilja hata mitt bonusbarn. Därför köpte jag saker hit. Försökt förklara detta för mamman men hon vägrar låta mig träffa barnet eller att han får ta med henne hit.
Ni som träffat någon med barn, hur lång tid tog det innan ni fick träffa barnen, och hur gamla var barnen.
Jag träffade henne efter två månader ungefär. Hon var ett år.
Idag ärjag och pappan gifta och min bonus är tonåring :)
Barnet är lika mycket pappans. Pappan är där varannan dag ungefär och känner barnet lika väl som mamman gör. Hade hon accepterat att ge barnet flaska hade vi kunnat mata henne och låta henne vara här ibland men mamman vägrar trots at hon klagat på sömnbrist. Vi har varit ett par 1 år och ja, jag trodde vi också skulle få ha henne ibland. Jag ville göra nåt fint för det barnet och skapa en relation till det och bilda en liten familj här också. Jag är ingen som skulle vilja hata mitt bonusbarn. Därför köpte jag saker hit. Försökt förklara detta för mamman men hon vägrar låta mig träffa barnet eller att han får ta med henne hit.
Ca 1,5 år.
Vi ville inte blanda in barn förrän det var absolut seriöst mellan oss. Finns ingen anledning.
Barn ska inte behöva uppleva separationer mer än absolut nödvändigt.
Hur ser din situation ut?
Är det ditt eller dina barn det handlar om eller är det din partners?
3 år var barnet.
Jag berättade ingående hur mitt liv ser ut. Jag sa att det är jag och min unge genom livet. Vill du hoppa på vårt tåg är du hjärtligt välkommen och vi har gott om plats, men att hålla på och stampa och spela spel, då går tåget utan dig.
Jag frågade om han verkligen var tillräckligt intresserad av mig för att se en framtid. Annars vore det helt meningslöst att presentera mitt barn. Jag berättade för honom vilket oerhört stort steg det är för mig att han får träffa mitt barn, och vad det betyder angående mina känslor, och om det blir för mycket så kan vi vänta och se ett tag till och prata om detta igen om någon månad eller så och ta en eventuell presentation då.
Första gången han träffade barnet var att vi "sprang på varandra på stan och tog en fika ihop". Det var väldigt avslappnat. Sen frågade han om han fick följa med oss till lekplatsen, och sen lekte han och min unge länge, länge. De lärde känna varandra så. Det blev fler möten på stan innan han officiellt fick komma hem till oss.
Idag är vi gifta!