BF juli 2016

Ok, ja tandläkaren sa att jag skulle använda tandtråd tills det slutade blöda och att det antagligen skulle gå över då, men det har slutat blöda och smärtan har blivit värre. Det började faktiskt i samband med att jag använde tandtråd, så lurar på om jag kom åt några nerver då (fast tandläkaren gav mig ett surt och korthugget nej när jag frågade ifall det kunde vara orsaken, nästan som att det var en löjlig fråga). Jobbigt när inget hjälper! Börjar få lite panik :/

Ja alltså det gjorde jätteont :( Tandtråd fungerade inte på mig utan plackers (lättare att komma åt då) och jag fick liksom upp mot tandköttet runt hela tanden. Det tog ungefär 3 dagar innan det blev bra, och då gjorde jag det tre gånger per dag (ganska länge). Det blödde och blödde och jag hade jätteont.

Här skriver jag om det:
egosidan.blogg.se/2016/march/graviditet-och-tandkott.html

Jag läste ditt inlägg, men har använt plackers med i säkert två veckor, och trots att det inte blöder längre så gör det ännu ondare :( känns som nervskada, exploderar av smärta varje gång jag utsätter just det området för något kallt. Det här med att vara gravid är verkligen inte glamoröst alla gånger..

Aha, hmm. Ja undra vad det kan vara då. Det isar i mina framtänder (nu det sista) men jag vet inte om det är det du menar.

Nej det är ingen dans på rosor inte ;)

Kanske, svårt att jämföra smärtor antar jag. Får hoppas det går över någon gång iallafall, så jag inte fått det for life!

Haha, nej :P

Det går säkert över men jag kan förstå att det är jobbigt (även om det inte är samma). Jag har ont lite här och där ;)

Hej!
Jag är helt ny här på familjeliv. Jag är 39 år och väntar ett väldigt efterlängtat barn med min sambo som är beräknat till den 14 juli. Det är mitt första och hans andra barn. Min bonusdotter, som är 10 år, är väldigt glad över att äntligen få ett syskon.

Kom precis hem från mitt samtal om kejsarsnitt på sjukhuset ... Känns så sjukt absurt! Jag har läst på en massa innan och visste innan att dom kan vara jävligt hårda, men det var ju bara löjligt!!! Jag tog upp med min barnmorska tidigt att jag ville diskutera ett eventuellt KS då min första förlossning var jobbig samt att jag då bröt svanskotan och att jag är orolig att det kanske kommer göra ont när bebisen trycker på den igen och eventuellt bryter den igen också. Men mötet på sjukhuset var värsta jävla skämtet! Jag vet knappt hur jag ska smälta det ...

Jag läste på om alla för- och nackdelar innan och tog med mig min sambo som stöd. När vi blir uppropade av barnmorskan så rör hon inte en min i ansiktet. Hon säger att hon vill inte ta i hand för hon vill inte ha svininfluensan. Vi sätter oss ned och hon upprepar det min barnmorska skrivit och ber mig berätta. Hon påpekar också att hon har inte tillgång till min förlossningsjournal då den inte hunnit komma fram ännu. Hon undrar varför jag inte sökt hjälp och jag säger att jag tog upp det men fick svaret att man inte gör något åt en bruten svanskota. Sen säger hon att jag kan få sjukgymnastik och om jag vill så kan hon undersöka mig för att se om svanskotan är böjd vilket skulle innebära en högre risk för att få samma skada igen. MEN jag får inget KS. Alltså det var ingen diskussion ens, hon hade redan bestämt sig innan. Jag blir irriterad över att hon tagit beslutet utan att vi pratat något, jag frågar varför och hon säger att dom beviljar inte KS hur som helst då riskerna är så pass höga. Jag vill diskutera detta. Jag frågar vilka risker är högre än de jag upplevde vid min första förlossning. Hon svarar att infektionsrisken är hela 4% vid KS, man kan tom vara tvungen att opereras om. På Socialstyrelsens informationsblad så står det att infektioner kan uppstå men åtgärdas oftast lätt genom en antibiotikakur. Sen tog det stopp för henne, hon argumenterade inte ens. Antagligen för att hon kände att hon inte behövde för att hon tagit beslutet ändå. Det var så sjukt jävla frustrerande!!!

Det skedde ingen som helst antydan till samtal. Ingen information utbyttes. Jag fattar inte ens varför jag skulle komma dit helt ärligt! Jag påpekade att ja men jag vill göra undersökningen hon erbjudit, och frågar om det visar sig att jag har en förhöjd risk till förlossningsskada så kanske jag kan få något samtal till och åtminstone övervägas få ett KS. Hennes svar var nej. MEN jag kan få hjälp med rehabilitering efteråt jag fått skadan sa hon .... Men varför ska jag ens göra undersökningen om jag inte får någon hjälp frågar jag!? Hennes svar var att jo jag kan få hjälp att förbereda mig på det. Att förbereda mig på att bryta svanskotan. Hör ni hur jävla sjukt det låter????

Sorry för långt inlägg ... Jag är så jävla uppe i varv! Jag var beredd på motstånd och att antagligen få fler samtal inbokade då det är ett stort beslut att ta. Men jag var inte beredd på det här. Så sjukt känslokall människa för övrigt. Usch! Jag mår så fruktansvärt dåligt för dom som lider av svår förlossningsrädsla och får möta den kvinnan!!!

Väntande. Anmäl henne, byt bm o stå på dig. Varför vården i Sverige ser förlossning som det mest ofarliga o naturligaste i världen är för mig en gåta - det kan bara livsfarligt att föda barn!

Det är din kropp det handlar om. Usch vad jag också blir arg!

hej!

Åh jag blev upprörd när jag läste ditt inlägg..

Jag håller med om att det är konstigt varför de inte tillåter ks i sverige. men antagligen är det en fråga om pengar och resurser. Det allra billigaste är säkert att ha en vanlig förlossning eftersom ett ks är en operation. 

så jag tror bm har fått direktiv från sina chefer att dem inte ska tillåta oss väntande mammor få göra ks , utan att det till varje pris ska undvikas..

känns jättetråkigt att du blev så dåligt bemött. bm kunde hanterat det mycket bättre tänker man..
men hennes jobb är väl inte så lätt heller antar jag och hon hade kanske en dålig dag. men tråkigt i varje fall att det gick ut på dej =(

hoppas att det ordnar sig med allt ändå..