Kung alkohol.

Bara för att kolla att jag förstått dej rätt.

Du dricker 3 glas vin 5 dagar i veckan och gjort så dom närmsta 15-20åren? Aldrig mer/mindre?

Högre konsumtion än gemeneman men skulle inte kalla det missbruk.

Alkoholist är för mig just att vara missbrukare.
Är det inte så för dig?
Verkar som du har ett behov att stämpla dig.
Jag tycker personligen beroende är allvarligt nog.
Även om det bara handlar om ynka 37,5cl per dag.

Alkoholberoende, kan vara både fysiskt och psykiskt samtidigt.
Ett psykiskt beroende, brukar ta rätt lång tid att utveckla.
Men psykiska beroendet är svårhanterligt, och tar tid att bli av med.
Om man ska bli av med sådant beroende, så finns det ton med tips.
Ett är att ändra vanor, att man helt enkelt inte gör den där saken man gör typ oftast när man dricker sitt vin.
Så aldrig automatiken slår in, för då sitter man där med ett glas vin ändå.

Ofta brukar droger(alkohol inkluderat), bringa "ordning" i ett trasigt psyke.
Att man känner sig bättre.
Dock har alkoholen kontraproduktiva egenskaper, där du till slut mår sämre och sämre.
Och dricker mer och mer, har faktiskt en rätt så nära vän som just är mitt uppe i sån skit.
Alkohol påverkar nått som heter GABA-systemet, om du vill lära dig mer, så får du vackert ta och googla.
Benzo och barbiturater verkar på samma system.
Och på dessa mediciner, har man samma problem.
Man kommer till en punkt där de inte fungerar och du bara mår sämre(den senare finns ej att tillgå längre, lite för många dog av den tror jag).

Sa inget annat heller.
Utan ville förtydliga den, då många snubblar på just den, och tror att innehav är ett kriterier.
Och inte förstår att det handlar om det beteende man får av substansen.
Allt jag skriver är inte riktat till dig som person.

När man pratar om detta, så brukar det handla om psykiska diagnoser.
Så bara antog det var så.
Det är faktiskt första gången jag någonsin stött på att det inte handlar om en psykisk diagnos.
Och prata om detta vi gör.
Men nu vet jag.

Sen är sjukvården idag uppbyggd på ett sätt, att du måste ha en synlig skada.
Eller så är du tvungen att stå på dig.
Ett knep man har, är att typ ta en alvedon och kom tillbaka senare.
Eller en annan som är vanlig, är att man ger SSRI för massor av grejor idag.
Många blir förbannade och inte går tillbaka, eller kommer tillbaka och mår än värre(fysiskt/psykiskt).
Och med lite tur kan man bli tagen på allvar här.

Har många historier om sjukvården, och hur illa de kan bete sig.
Som tur är, är detta väldigt sällan.
Utan ofta är den bra.
Men en annan som har skov av svår smärta, nån gång per år.
Har fått stöta på detta problem många gånger.
Hade jag inte varit en så kolugn person, så hade man antagligen blivit våldsam när en ssk sa detta.Som då var när jag hade ett av mina skov, och hade sjukt ont.
Berättade att jag tog alvedon och oxy, både långsamverkande och snabbverkande.
Och sa till denna ssk att jag har så jävla ont ändå.
Hon såg mina kryckor och jag hasade mig fram.
Hon såg när jag tog av mig skon, och hur jävla smärtsamt det var.
Sen såg hon hur stödstrumpa och strumpa åkte av, och hur smärt detta var.
Och sen såg hon även i hur jävla röd foten var.
Då säger idioten, du borde ta alvedon, och inte dessa starka smärtstillande.
Jag bara reste mig upp och gick(och det gick ju inte fort som ni förstår).
Och ssk fortsatta snacka sin skit.
Ska tilläggas att jag inte äter smärtstillande utanför skoven, utom möjligtvis alvedon och treo ibland.