• Moorii

    BF Augusti 2016

    anlili skrev 2016-08-17 18:53:21 följande:

    Ja så har det varit här med - att det blir mindre på kvällarna och nätterna. Men ibland även på dagen. Skulle va skönt om det blev lite mer jämn tillgång till mjölken. Köpte ersättning häromdagen för säkerhets skull om vi skulle ha en natt när det inte räcker och jag inte har kunnat pumpa på dagen.


    Ja, vi har också ersättning hemma ifall att. Det har hänt någon gång att oavsett hur mycket han äter så verkar det aldrig räcka och han bara skriker och skriker och skriker. Då har det varit våran räddning. Men nu har vi inte behövt ta till det på snart en vecka, så får hoppas det håller i sig. Hoppas mjölkproduktionen blir mer stabil snart!
  • Moorii
    Snuttispluttis skrev 2016-08-18 18:21:49 följande:

    Skönt med bättre besked på tul Nmg.

    Det kommer gå toppen, och med igångsättningstid så har du ju en definitiv deadline för när det är över och du får träffa bebisen :)

    Vi har kommit hem. Allt såg bra ut på alla undersökningarna och snuttan har bara gått ner 7% av vikten så hoppas att det vänder också de kommande dagarna.

    Ni som har fått era bebisar, när vände viktkurvan för er?


    Två dagar efter födsel hade han gått ner 160 g. 8 dagar senare hade han gått upp 440 :P passerat födelsevikten med 290 g! Idag, 17 dagar gammal väger han 4365 g. Rejäl liten kille detta
  • Moorii
    Mulan91 skrev 2016-08-19 11:30:03 följande:

    Inte :o jag fick knappt ont av att krysta, trodde det var pga EDAn !


    Hmm, samma här? Kände knappt att krystvärkarna kom, de fick nästan berätta för mig att jag hade en! Hade inte ont alls, även fast jag kände att huvudet var på väg ut, sjuk känsla. Innan det var dags att krysta däremot, så kände jag av trycket neråt rätt rejält. Kanske är delvis adrenalin som gör att man inte känner lika mycket?
  • Moorii
    Hazel Grace skrev 2016-08-19 00:38:32 följande:

    Varning Lång text

    Natten till onsdag började jag få ont i bröstkorgen och mådde ganska illa men kunde inte spy. Smärtorna eskalerade så pass att sambon fick ringa en ambulans som kom och hämtade mig. Hade skyhögt blodtryck och jättesvårt att andas när jag kom in och värre blev det hela tiden. De satte in massa dropp och mediciner och konstaterade att det var en allvarlig havandeskapsförgiftning. Dom sa att vi skulle bli kvar ett par dagar för att sätta igång förlossningen, men mina värden fortsatte att kaosa och plötsligt pratar dom om hellps syndrom och akut kejsarsnitt. Jag får förklarat för mig att det är bråttom och vi måste få ut bebisen NU. På operation sprang 10 pers och presenterade sig och jag blir nersövd.

    När jag vaknar så är jag groggy och vet knappt om jag drömmer. Får världens finaste lilla pojke på bröstet, 48cm lång och 2600 gram. Jag minns inte så mycket därifrån men man har tagit ytterligare tester på mig, satt en kateter och på ett ekg har dom sett avvikande hjärtaktivit som ska undersökas. Jag kan inte stå, gå eller göra någonting själv. Spyr upp allt jag äter och dricker. Blir förda allihop till hjärtintensiven där jag fortfarande ligger. Får massa dropp och mediciner så jag får inte amma. Snittad och orolig som fan för vad som händer. Sambon och pojken har fått gå till specialförlossningen för att undersöka lillens syreupptagning som tydligen inte är helt bra.

    Jag är helt jävla förstörd här. Allt är så förvirrat och allt händer på en gång. Jag vill bara ha min bebis! Nu ligger jag ensam i en säng på hjärtintensiven och längtar bort. Jag har kateter, de svullnaste ben jag sett i hela mitt liv, är snittad och helt blå från naveln och ner. Jag önskar bara jag kunde hämta sambon och bebis och åka hem. Men tidigast måndag enligt en av alla läkare. Fy fan va allt suger. Stackars min bebis, vad har jag gjort med dig.....


    Vad ledsen jag blev att läsa detta! Så hemskt, måste ha varit otroligt tufft för er :( hoppas verkligen att du och din bebis mår bättre snart och att ni får vara tillsammans hela familjen <3
  • Moorii

    Åh fy Kela :/ tyckte det gjorde väldigt ont det sticket och jag fick bara ett! När han stack stötte han på någon nerv så det gick ut i hela mitt vänstra lår på nåt vis, det gjorde svinont! :( tur att effekten efteråt ändå gjorde det värt det..!

  • Moorii
    Hazel Grace skrev 2016-08-21 21:29:17 följande:

    Ja det trodde jag med, men tydligen så tror inte dom det. Dom pratade om kranskärlen och att det var något fel med dom. Jag känner inget obehag, det försvann ganska omgående efter kejsarsnittet vad jag minns. Men dom har verkligen hakat upp sig på det så dom tror att det är en egen sjukdom så säga. Ska få göra cykelprov framöver och göra en till röntgen på hjärtat. Hoppas verkligen att det typ självläker och så är det bra sen.

    Moen, vilken fin liten tjej! Tråkigt att bvc är så nonchalanta med dina bekymmer. Det är ju skitjobbigt för dig om du inte får någon som helst vila. Hoppas det vänder.

    Jag har skitont i bröstvårtorna. Verkligen så ömma! Vad gör man?


    Vad läskigt med hjärtat! Hoppas verkligen på att det läker och blir bra snart!

    Angående bröstvårtorna, det finns inget som egentligen hjälper, tycker jag. Purelan lindrar något, men det enda man kan göra är att amma på, så härdas dom till slut. Känns fortfarande, men absolut inte som i början!
  • Moorii
    Nmg skrev 2016-08-22 22:30:40 följande:

    Hur har det gått med besök för er som fått bebisarna? Har släkten typ hängt på dörren ? Eller har det varit lugnt ?


    Första veckan var jobbig! Men gick inte att göra så mycket åt till viss del, mina föräldrar hade bokat sin resa till den veckan sen långt innan, men då hade de tänkt att han skulle komma ut vid bf, inte två veckor efter.. Hade besök av dom och svärföräldrarna på BB dagen efter förlossning, dag två mina föräldrar, min storebror med familj och min mans son, och dagen vi kom hem så kom mina föräldrar och hälsade på. Var så trött och hade så ont av amningen, som dessutom inte riktigt funkade, så var ett under att jag alls orkade vara trevlig. Sen var det inte meningen att mannens son skulle vara här direkt efter vi kommit hem, men blev så ändå, plus mer besök på söndagen då mannen fyllde år. Veckan efter då det bara var min man, jag och bebisen var väldigt efterlängtad!! Nästa gång det blir bebis så blir det besöksförbud första veckan..!
  • Moorii
    Nmg skrev 2016-08-25 22:38:11 följande:

    Jag googlar oxå men bara på Positiva ingångsättningar, vill inte höra om det andra... Haha. Jag hade oxå mycket sammandragningar förra graviditeten men nu har jag det oxå fast inte alls lika mycket. Känns faltiskt som att det inte ska komma

    Igång av sig sjölv..

    De kollade på

    Livmodertappen på TUL tisdag förra veckan då var den helt Opåverkad..suck. Har ingen aning om jur det är nu mer Än att jag ska till

    Fl på Måndag morgon. Hoppas det har

    Hänt nåt,'känns som att det kommer böi

    Värre om den fortfarande Är opåverkad. Har du varit på nån koll?


    Nää jag blev igångsatt så var jag "omogen" som de sa, 41+4 var jag då. Tappen var 2 cm och bakåtlutad. Fick medicin varannan timme 7 ggr, vilket jag inte kände något av direkt. Så är den opåverkad så tar det bara lite mer tid, fast drygt är det förstås. Hoppas det kommer igång nu i helgen!
  • Moorii
    Nmg skrev 2016-08-26 06:10:15 följande:

    Ok var det ditt första barn? Jag hoppas innerligt att det går bra och det är ju barn nr 2 så

    Hopps kroppen minns.. Även fast det va 12 år sen.. Fick du "bara" medicin eller gjorde de annat oxå?


    Ja, det var mitt första. Tyckte det var så konstigt att kroppen inte var redo när det nästan var två veckor efter bf-datumet.

    Ja, kanske är lite annorlunda då, med andra barnet. Nej, först medicin tills tappen var utplånad, sen satte de värkstimulerande dropp och ökade dosen eftersom. Håller tummarna för att det går smidigt om det blir igångsättning!
Svar på tråden BF Augusti 2016