Höstbebisar efter IVF 2016

Jag sitter i samma båt som du, oroar mig pga bristen på symtom. 
Men idag har jag köpt två CB digital i alla fall så imorgon ska jag testa och hoppas på stegring 2-3 eller 3+ (är i 5+6 imorgon så kanske 2-3 är mest sannolikt). Hoppas bara jag inte sätter mig i ännu värre oro med de där jäkla testen som man ju egentligen inte kan tolka ordentligt. 

Detta med graviditet alltså, det är inget för nervsvaga...

Ja, i min naivitet trodde jag att jag skulle njuta när jag väl plussat. Men hittills har det mest varit oro. Tänker mycket att "efter VUL:et ska jag slappna av" eller efter RUL:et eller nåt annat, men jag tror inte det är så enkelt heller. Man får nog bara jobba med oron. 

Jag testade 3+ med ett CB digital imorse (är i 5+6 idag) så det känns faktiskt lite lugnare. 
Nu har jag gjort allt jag "kan" för att skaffa mig nån slags kontroll över situationen och allt ser så bra ut det bara kan göra just nu. Så nu tänker jag bara ta mig igenom de dryga två veckorna (!) som är kvar till VUL:et och hoppas på ett fint litet hjärta där inne då... 

Hoppas det går bra på UL:et idag jewel!

Ja, det känns skönt, är mycket lugnare nu, så det var en risktagning att testa men ändå rätt sak att göra.

Dundrar ju in i v7 imorgon så ;)

Ja, gör det!

Grattis! Så skönt!

Åh vad härligt! Grattis!

Ja, definitivt jag. Vaknar nästan varje natt vilket jag aldrig annars gör. Inatt var jag för första gången tvungen att gå upp och kissa också.

Och nu för 23 minuter sen väckte jag maken för att jag verkligen höll på att svälta ihjäl. Så nu lagar han frukost åt mig och jag fick några nötter att knapra på så jag inte skulle dö hungerdöden.

Är trött på kvällen och vill gärna lägga mig vid 20-21 nånting och så vaknar jag runt 06-07 nånting. Ibland ännu tidigare.

Grattis tjejer, det måste kännas härligt! Jag är så avis! Har två låååånga veckor kvar till mitt VUL.

Stort grattis! :)

Här har jag varit på VUL idag. Hade en blödning imorse, inte särskilt stor men ändå - vilken jäkla ångest jag fick... Jobbar som läkare och sprang på min favoritgynekolog i korridoren och frågade henne om hon inte snäääääälla kunde kolla så allt var ok. Och eftersom hon är underbarast och bäst i världen och jag nästan höll på att börja gråta så gjorde hon det, så idag har jag också sett lilla räkan. Den såg alldeles perfekt ut och hade ett hjärta som tickade finfint! Enda nackdelen var att maken inte kunde vara med... Men vi har ju vårat planerade VUL kvar om ett par veckor. 

Angående att berätta på jobbet så har jag berättat för alla, jobbar på en avdelning med mycket röntgen och mycket läkemedel och grejer och det är ju ett välkänt graviditetstecken när man måste börja gå ut ur rummet när det ska röntgas, så... Alla vet i princip. Det kanske inte är vad jag hade valt om jag hade fått välja, men hellre det än att stråla bebis flera gånger om dagen...