• ungbrunett

    Barnet kommer VARJE natt

    Barnet har nu under några veckors tid kommit in varje natt. VARENDA natt. Jag vägrar flytta mig och vi får inte plats alla tre vilket innebär att sambon flyttar sig till soffan vilket leder till att jag och barnet sover i samma säng. Detta gör mig galen. OKEJ någon gång ibland att barnet drömmer mardröm och måste komma och att sömnen sätts lite åt sidan (jag är inte helt omänsklig), men varje natt i flera veckors tid? Jag hålls vaken när hon kommer och dessutom rör sig och sparkar hon sig mycket vilket stör sömnen ännu mer. Vad tusan ska jag göra? Sambon löser inte problemet utan flyttar sig bara därifrån och låter mig sova med barnet. Jag vill ju sova med min sambo och inte med barnet. Han tycker att hon ska ha rätt att komma när hon vill medan jag tycker att det finns en gräns. Dessutom blir det ju pappans sambo hon sover med och inte med pappan. Jag vägrar själv att tvingas sova på soffan för detta, utan tycker att sambon ska ta tillbaka barnet till sin säng och lägga henne där. Detta har han gjort en gång. Vad tusan ska jag göra?

  • Svar på tråden Barnet kommer VARJE natt
  • ungbrunett
    Aiphos1972 skrev 2016-03-24 10:25:45 följande:

    Min egen son kom varje natt när han var i den åldern. Jag bodde själv men gillade det inte alls ändå eftersom jag blev väckt och hade svårt att somna om. Jag gjorde så att jag pratade med honom på dagtid och förklarade att jag inte ville att han skulle komma till min säng eftersom han väckte mig när han kom och sedan inte låg still så jag kunde sova. Och det funkade! Men eftersom din sambo inte tycker att det är ok att be dottern ligga i sin säng så säger jag som många andra: Han får följa SIN dotter till HENNES säng och natta om henne där. Hans ansvar att lösa detta! 


    Oj, intressant! Jag hade nog också gjort som du om jag var i din situation. Jag tror heller inte det skulle varit så stor skillnad om barnet var vårt gemensamma, visst jag hade tagit ett annat praktiskt ansvar för att lösa den nattliga situationen när den uppkommer men jag hade nog fortfarande propsat på att barnet ska sova i sin säng i första hand och att nattliga besök hos oss vuxna inte är ett bra alternativ för någon. 
  • Anonym (Stackars barn)
    ungbrunett skrev 2016-03-24 10:18:09 följande:
    Vem har sagt att jag är sur på barnet? Jag är störd över situationen.
    Problemställningen borde alltså vara "min kille tar inte hand om sitt barn" och inte "barnet kommer VARJE natt" ?

    Vad du tycker och tror om barn för att barn i din omgivning behandlas på ett visst sätt betyder mycket lite. Barn går igenom faser där deras behov skiftar. Det här barnet är inne i en jobbig period av någon anledning. Ingen verkar bry sig om barnet tillräckligt mycket för att ta reda på varför, det enda barnet får erfara är att alla tycker hon är jobbig.

    Mysig uppväxt.
  • Anonym (Norba)
    ungbrunett skrev 2016-03-24 10:27:11 följande:
    Haha okej. Det hade såklart varit annorlunda om det var ett gemensamt barn. Då hade jag också tyckt det var underligt att prompt vägra. Vet att detta kommer sticka många i ögonen. Typ: "hur kan du göra skillnad på barn och barn, det ska inte spela någon roll" osv. Men det hade ju såklart varit annorlunda om det var mitt barn.. Bistra sanningen.
    Självklart är det en annan sak då, då det är ens ansvar att ta hand om ens barn. Är man bonus bör man självklart behandla barnet bra, försöka få en fin relation osv men man har ju inte det där totala ansvaret man inte kan avsäga sig som förälder.

    Det är ju pappan som smiter undan sitt ansvar och slipper dålig sömn.
  • Fru Anna

    Varför ska barnet behöva sova ensam när du som är vuxen inte vill det?

  • ungbrunett
    Anonym (Stackars barn) skrev 2016-03-24 10:29:54 följande:
    Problemställningen borde alltså vara "min kille tar inte hand om sitt barn" och inte "barnet kommer VARJE natt" ?

    Vad du tycker och tror om barn för att barn i din omgivning behandlas på ett visst sätt betyder mycket lite. Barn går igenom faser där deras behov skiftar. Det här barnet är inne i en jobbig period av någon anledning. Ingen verkar bry sig om barnet tillräckligt mycket för att ta reda på varför, det enda barnet får erfara är att alla tycker hon är jobbig.

    Mysig uppväxt.
    Han tar hand om sitt barn. Men i detta är han lat och lyssnar inte på mig och hur jag känner kring det, vilket stör mig då det finns bra alternativa lösningar som skulle vara bättre. Dvs att de tillsammans lägger sig i hennes säng.
  • Anonym (Norba)
    Fru Anna skrev 2016-03-24 10:32:07 följande:

    Varför ska barnet behöva sova ensam när du som är vuxen inte vill det?


    För att pappan inte tar sitt ansvar och sover med barnet, uppenbarligen.
  • ungbrunett
    Fru Anna skrev 2016-03-24 10:32:07 följande:

    Varför ska barnet behöva sova ensam när du som är vuxen inte vill det?


    Min sambo får gärna lägga sig och sova med henne om han och hon nu båda vill det. Så länge inte jag förväntas flytta från min säng för att de prompt måste sova med varandra i den, så bryr jag mig faktiskt inte. Men barnet är ensambarn och jag och sambon är ett par och det är så vi har lagt upp det: hon har sitt rum och vi har vårt rum. Löser andra det på andra sätt får de gärna göra det, men i detta fall drabbar det mig negativt att hon kommer och lägger sig i vår säng. Det är problemformuleringen.
  • ungbrunett
    Anonym (Norba) skrev 2016-03-24 10:32:05 följande:
    Självklart är det en annan sak då, då det är ens ansvar att ta hand om ens barn. Är man bonus bör man självklart behandla barnet bra, försöka få en fin relation osv men man har ju inte det där totala ansvaret man inte kan avsäga sig som förälder.

    Det är ju pappan som smiter undan sitt ansvar och slipper dålig sömn.
    Fast han får ju också rätt dålig sömn när han sover på soffan. Men han slipper ett barn som sparkar honom i ryggen och slår armarna i ansiktet på en. Men det hade kunnat avhjälpas med att han lägger sig med henne i hennes säng och sen ev kommer tillbaka till vår säng när hon somnat. Det som stör mig är ju att det tydligen är helt ok att min nattsömn blir förstörd. 
  • Anonym (Stackars barn)
    ungbrunett skrev 2016-03-24 10:32:36 följande:
    Han tar hand om sitt barn. Men i detta är han lat och lyssnar inte på mig och hur jag känner kring det, vilket stör mig då det finns bra alternativa lösningar som skulle vara bättre. Dvs att de tillsammans lägger sig i hennes säng.
    Dig, dig, dig. Hör du inte hur du låter?

    Han tar inte hand om sitt barn när hon kommer på natten. Det är barnet han inte lyssnar på. Barnets behov. Jisses så omogen du låter.
  • ungbrunett
    Anonym (Stackars barn) skrev 2016-03-24 10:39:22 följande:
    Dig, dig, dig. Hör du inte hur du låter?

    Han tar inte hand om sitt barn när hon kommer på natten. Det är barnet han inte lyssnar på. Barnets behov. Jisses så omogen du låter.
    På vilket sätt är det konstigt om jag tänker på mig själv? Anser du att det är en kvinnas ansvar att se till alla andras behov främst, och sätta sina egna behov i andra hand? Min sambo sätter ju sin egen bekvämlighet och sig själv i första hand när han bara väljer att lämna och gå till soffan. Han ser väl knappast till varken mitt eller barnets behov i första hand. Och det är ändå hans barn. Hur blev det mitt ansvar att i första hand prioritera alla andra? Klar jag tänker på mig själv först när det blir såhär. Hade du agerat annorlunda?
Svar på tråden Barnet kommer VARJE natt