Alla kan* amma!

Fast poängen är ju att med rätt kunskap, rätt stöd och rätt förutsättningar skulle inte lika många uppleva det som ångestfyllt.

Jag förstår inte, kan ni förklara för mig. Hur vägrar en nyfödd att ta bröstet? Saknar de hela den biologiska instinkten då som gör att bebisen börjar leta efter bröstet om den får ligga i lugn och ro på mammans bröst efter förlossningen? Vänder den bort huvudet?

Mina ungar fick inte till sugtekniken hur mycket jag än försökte att hjälpa.

Nej det känner jag igen, min dotter tog inte heller bröstet med någon bra teknik i början. Jag fick köra amningsnapp osv och det tog ett par veckor innan det gick utan. Men det låter som något annat när de vägrar ta bröstet.

Jag läste en gång för länge sedan här om en bebis som faktiskt fullkomligt vägrade bröstet. Typ blev obehagligt berörd av kroppskontakten. Men det barnet visade sig senare ha svår autism eller något sådant. Så det fanns en speciell förklaring.

Du behöver inte förstå, min son vägrade och han vägrade kopp också. Jag var kvar en vecka för att amningen inte kom igång och han tappade vikt hela tiden. När jag gjorde som jag själv ansåg vara rätt, tog flaskan, så blev han mätt för första gången på en vecka och vikten vände.

Han tog råmjölken, men sedan gick det inte längre
Min teori är att han var för hungrig och efter råmjölken hade jag inget på ett par dygn, så han blev frustrerad och bröstet blev en obehaglig upplevelse.
Han kastade sig bakåt och gallskrek.
Många amingsivrare har svårt att förstå det. Men då jag har varit i kontakt med andra mammor som har haft liknande problem så har jag förstått att det förekommer och alla har mött samma oförståelse.
Däremot hade min bvsssk mött detta förut, så hon hade full förståelse och stöttade mig till 100%

Om alla bara slutar hetsa folk, och låter alla ta sina egna beslut så blir det så mycket bättre. Det är kanske inte värt för alla att kämpa med något som skapar så mycket oro i ens liv. Och för vissa är det just den fighten man behöver för att få det att funka. Alla kan inte amma, oberoende på om anledningen är medicinsk eller psykisk eller inte värt för dem personligen med amning.
Hejja alla föräldrar som ger sina barn någon typ av föda!

Så klokt!

Fick själv så mycket stöd och hjälp. Stod ut i nästan 3 månader. Sen orkade jag inte kämpa och bråka längre.

Men hade du velat amma så kanske det hade gått att lösa med duktig personal, man kanske hade behövt ge lite mer ersättning i väntan på, tillmatnings-set och liknande. Tänk om du hade varit en sån person som väldigt gärna velat amma och sörjde mycket att det inte blev. Då är det ju viktigt att man ger rätt råd och stöd från vården. 

Fast det här handlar inte om hets. Det här handlar om att det finns oerhört många som sörjer, verkligen sörjer och mår dåligt över att deras amning inte fungerade. Och poängen är då att den kanske hade kunnat fungera om de fått rätt hjälp.

Javisst, och de (vi) mår ju säkert så mycket bättre av att få veta detta flera år försent...?
Nej, om denna ständiga hets i artiklar mm lägger bara mer sten på bördan.
All denna hjälp som det skrivs om, finns dessutom inte att tillgå överallt.