Nån som nyligen separerat och hoppas på att få tillbaka sitt ex? Ska vi följas åt?

Jag ångrade det ett tag, men när jag tänker efter så är vi så olika idag och jag tror inte att det någonsin kan bli vad det en gång var om man väl har gått skilda vägar en gång. 

Min förhoppning är ju att det inte ska bli vad det en gång var, utan något nytt och mycket bättre. Tror det beror på lite varför man gjorde slut. I mitt fall är det ju hans depression som gör så att det inte funkar för oss för tillfället. Får han hjälp och kommer ur den, kan det självfallet bli jättebra och bättre. Men jag väntar ju inte hur länge som helst på det. Jag lär självklart gå vidare om det tar för lång tid. :)

Åh vad jag önskar att den andra tjejen är en backup men jag tror dessvärre inte det då jag klart och tydligt har sagt till honom vad jag vill och det sjuka är att han säger att han vill samma MEN behöver tid. Och tid kan jag ge honom men jag vill inte ge honom tid för att han ska prova andra tjejer och se om det finns någon bättre..

Jag känner så mycket igen det gör med dialogerna i huvudet och alla galna tankar. Man vet inte vart man ska ta vägen. Jag har haft en riktigt tuff vecka med alla olika slags utbrott, jag varvar mellan ledsen, arg, besviken och bara helt jävla tom och hur jävla jävligt det än är så får man inte tappa sitt eget värde. Oavsett vad som händer så måste man tänka på vad fan man är värd. Jag vägde mig igår och såg att jag har gått ner 10 kg på mindre än en månad (var normalviktig innan) och jag är lite glad för nu hoppas jag att motivationen kommer tillbaka att hålla kroppen i trim men samtidigt så blirjag så otroligt ledsen. Här sitter jag dag ut och dag in och glor, jag kan inte ha kul, jag kan inte dricka alkohol, jag kan inte äta, det känns som att varje dag är en vecka lång och jag orkar inte det här längre. Jag är glad att jag hittade den här tråden så man kan läsa om andra i samma sits och skriva av sig lite om alla galenskaper som pågår i skallen.

Hoppas ni alla får en fin helg med så lite fokus på exet som möjligt!

Måste vara jättejobbigt att han träffar nån annan. Jag hade aldrig fixat det faktiskt. Hur länge har de träffat varandra? Tyvärr är det ju så, att du inte kan ge honom tid för att träffa andra. Du måste gå vidare, hur vidrigt det än låter. Han behandlar dig illa just nu :(

Exakt så. Du måste tänka på ditt eget värde. man får inte förnedra sig själv i den här soppan och kräla framför deras fötter. Det blir bara motsatt effekt och man får om möjligt, ännu mer ångest. Av egen erfarenhet vet jag att ända sättet att få tillbaka någon är att inte ha nån kontakt alls. Försöka gå vidare med livet, hur jobbigt det än faktiskt är. Man måste acceptera det faktum att det verkligen är slut. Sen är det fullständigt vidrigt på alla sätt och vis. Man blir helt kocko i huvudet och man mår piss. Men det går över! Ditt ex kanske ångrar sig en vacker dag, men då kanske du har insett ditt eget värde och ber honom fara och flyga. Det viktigaste är att man förstår att det inte finns någon quick fix, utan man måste låta det ta tid. Och ju längre tiden går, desto bättre kommer vi att må. Skulle mitt ex ångra sig imorgon, kan jag inte ta tillbaka honom, för det är kört då. Vi skulle hamna på exakt samma ställe igen om några veckor.

Bit ihop. Försök göra saker med kompisar. Älta och prata med dem. Jag vet att varje dag känns som en vecka, men sätt upp olika mål för dig själv. Tex när det gått 10 dagar till, unna dig att köpa nåt fint till dig själv, som en klapp på axeln för att du varit så duktig!

Jag hejar på dig!!

Trevlig Valborg till dig med och jag ska försöka att inte tänka så mycket. Det samma gäller dig :)

Det här sket sig ju direkt. Har legat i sängen hela dagen och gråtit. Jag saknar honom så. Det är ju honom jag vill leva med men jag kommer inte höra av mig.

Jag vet inte riktigt.. det är rätt färskt, i slutet på mars/början av april började dom träffas och han träffade mig samtidigt. Jag går allvarligt under av det här. Vill bara försvinna från jordens yta. Varför bryr han sig inte om mig efter 6 år???? Jag vet att bästa sättet är ingen kontakt och det håller jag men samtidigt så känner jag att jag bara vill höra honom säga "det kommer aldrig bli du och jag igen" så jag verkligen vet för nu hoppas jag så så såååå mycket.

Hoppas du får en bättre dag!!

Förstår hur du känner. Men du får arbeta utifrån att det aldrig kommer att bli ni igen. Hur hårt det än kanske låter.

Mitt ex hörde just av sig och jag mår piss över det. Kanske låter som ett lyxproblem, men det fick mig att rasa längst ner igen. Vet inte ens vad han ville. Ett långt jävla sms, som en rapport över var han gör just nu och att han saknar mig. Jävla karl alltså. Jag ville inte att han skulle höra av sig, inte än!!! Har inte svarat....

Min dag blev tydligen också skit. :(

En liten uppdatering, så här på kvällskvisten:

Mitt ex hörde av sig igår. Skickade ett aplångt sms, där han berättade vad han gjort, planerar att göra, samt hur mycket han saknar mig och att jag finns i hans tankar och hjärta.

Jag blev typ spyfärdig och kände tryck över bröstet. Han skulle inte höra av sig. Inte nu. Inte än!!!

Jag svarade flera timmar senare. Att jag var stolt över att han tagit tag i en del bitar. Sen skrev jag att så länge han inte är villig att arbeta på vår relation, önskar jag att han inte hör av sig. Jag måste läka och gå vidare och kontakten får därför ske på mina villkor, men att han är välkommen att höra av sig om han ändrar sig.

Kändes väldigt skönt att skriva så. Jag kan inte ha kontakt med honom nu. Jag måste skicka mina sår och förlåta. Innan dess är en relation omöjlig.

Så fick jag svar på det också. Att han älskar mig, att han måste gå i terapi, att han är livrädd över att jag träffar nån annan, men att han måste bli hel först, för får han chansen med mig i framtiden vill han kunna ge mig allt det jag är värd. Han respekterar att jag vill vara ifred, men kommer att ha svårt som fan att inte kontakta mig.

Mycket vackert sms. Vackert och obeskrivligt sorgligt på en och samma gång.

Men vet ni? Idag känns det jättebra. Jag har fått tillbaka lite energi och jag har bokat in lite roligheter nästa vecka. Nu behöver jag inte gå och vänta på att han hör av sig igen, för den bollen ligger hos moi! Skulle han i alla fall skicka nåt random sms om nån vecka eller två, kommer jag att bli irriterad. För då respekterar han inte mina känslor.

Så nu ska jag ta hand om mig själv i maj. Piffa mig lite, dricka bubbel med kompisarna och njuta av värmen. Sen kanske jag kan slänga i väg ett sms om en månad. Men bara om det INTE gör ont i hjärtat längre. Jag måste komma till ett mentalt läge, där det är ok om vi inte hittar tillbaka till varandra, men lika ok om han vill börja jobba på vår relation. Hur kommer man dit?? Assvårt ju!

Hoppas att er helg har varit bra! Heja oss!

Jobbigt att allt rasade när han skrev.. Blev du inte lite lättad ändå? Nu vet du i alla fall att han tänker på dig och det kanske känns lite lättare.. Starkt av dig att svara som du gjorde, jag tror att det är viktigt att man inte kommer springandes tillbaka så fort som hör av sig för då blir det bara fel. Man ska vara rak, ödmjuk och visa styrka och såklart att man värderar sitt egetvärde, vilket du gjorde!

Hur känns det nu? Är det lika jobbigt?

Mitt ex hörde av sig till mig igår från ingenstans men var tyvärr inte så tydlig med vad han ville..

Tack för fina ord och pepp. Så sant det du säger, att man ska se sitt egenvärde och vara rak och ärlig. Enbart för att jah gjorde det så känns det bättre nu, men visst, inatt låg jag och ältade igen i alla fall. :)

Oj, vad skrev ditt ex då? Svarade du? Mitt ex var ju inte heller tydlig i sitt första sms, bara massa blaj egentligen. Han blev ju betydligt mer tydligare när JAG var rak och skrev vad jag önskar.

Nu är jag tillbaka efter en välbehövlig vila hos släkten. Det har gått ganska bra att fokusera på annat även fast tankarna på exet funnits där i bakhuvudet förstås. Jag hörde av vår gemensamma kompis igår som berättade att de hade setts men inte pratat om något personligt. Jag frågade då hur han hade verkat, om han verkade må bra och så och kompisen svarade att det var svårt att veta för han är ganska tystlåten och lugn av sig och det fick mig att sakna honom mycket mer av någon anledning så det var lite jobbigt :/ men ändå snällt av kompisen att "uppdatera".

Vad skönt för dig Lever på hoppet att det känns bättre nu när bollen ligger hos dig även om jag förstår att det kom upp mycket känslor när han hörde av sig! Jag tycker att du svarade helt perfekt! :) Nu behöver du inte heller vara orolig för att han hör av sig mer och du vet också att han tänker på dig och värdesätter dig, det är väldigt mycket värt :) Önskar att jag hade kunnat få ett sånt sms av min ;)

Hur gick det att berätta för barnen? Mitt tog det nog rätt bra men jag vet inte om det har sjunkit in helt. Jag har haft väninnor som mitt barn haft bra kontakt med som flyttat iväg och varit borta ett par månader och sedan kommit tillbaka så det är möjligt att mitt barn tänker att det är liknande nu och inte tar det så allvarligt. Kul att vi är i så lika situation med åldern och barnen och killarnas ålder och allting :D

Hur känns det nu Det finns en gud när det kanske sjunkit in lite det han skrev? Jobbigt att han var så otydlig men det betyder iaf att han tänker på dig :) Jag förstår att det blir jobbigt när han ska hålla på med den andra tjejen samtidigt som du ska vänta? Låter inte direkt rättvist :/

Jag har mått jättekonstigt sedan jag började kunna äta lite mer igen och fått helt uppblåst mage så börjar fundera på om jag kan ha blivit laktosintolerant av all stress kring det här, om något sånt är möjligt. Jag har beställt en läkartid men det lär ta ett par veckor att få den eftersom det inte är akut men det gör att jag mår lite sämre igen när magen gör ont och man inte känner sig så fin rent allmänt. De frågade mig på jobbet idag om jag var gravid och det kändes kan jag säga, eftersom mitt ex var väldigt inne på att vi skulle skaffa barn tillsammans.