• Anonym (Lever på hoppet)

    Nån som nyligen separerat och hoppas på att få tillbaka sitt ex? Ska vi följas åt?

    Hej fina ni.

    Jag och min kille gjorde slut för två dagar sedan. Vi älskar varandra, men kan inte ha en relation just nu. Träffades vid fel tidpunkt i livet, helt enkelt. Han måste hitta sig själv och få ordning på sitt liv. Det enda jag vill är att det ska bli vi i framtiden. Jag vill så gärna att han ska höra av sig och vilja försöka igen. Inte idag eller imorgon, men om ett tag, när allt lugnat ned sig. Just nu är allt bara ett mörker.

    Jag har bestämt mig för att inte ha nån kontakt med honom på minst en månad, med start idag. Det kommer att bli svårt, men jag har raderat honom från alla sociala medier och även hans nummer. Min förhoppning är ju att han kommer att sakna mig och komma till insikt att vi inte kan leva utan varandra.

    Någon där ute som vill följas åt? Så kan vi peppa varandra och dela lite tankar och komma med tips. Känns som om den här resan kommer att bli en smula enklare då...

  • Svar på tråden Nån som nyligen separerat och hoppas på att få tillbaka sitt ex? Ska vi följas åt?
  • Anonym (Lever på hoppet)
    Anonym (Saknar) skrev 2016-05-02 11:56:40 följande:

    Nu är jag tillbaka efter en välbehövlig vila hos släkten. Det har gått ganska bra att fokusera på annat även fast tankarna på exet funnits där i bakhuvudet förstås. Jag hörde av vår gemensamma kompis igår som berättade att de hade setts men inte pratat om något personligt. Jag frågade då hur han hade verkat, om han verkade må bra och så och kompisen svarade att det var svårt att veta för han är ganska tystlåten och lugn av sig och det fick mig att sakna honom mycket mer av någon anledning så det var lite jobbigt :/ men ändå snällt av kompisen att "uppdatera".

    Vad skönt för dig Lever på hoppet att det känns bättre nu när bollen ligger hos dig även om jag förstår att det kom upp mycket känslor när han hörde av sig! Jag tycker att du svarade helt perfekt! :) Nu behöver du inte heller vara orolig för att han hör av sig mer och du vet också att han tänker på dig och värdesätter dig, det är väldigt mycket värt :) Önskar att jag hade kunnat få ett sånt sms av min ;)

    Hur gick det att berätta för barnen? Mitt tog det nog rätt bra men jag vet inte om det har sjunkit in helt. Jag har haft väninnor som mitt barn haft bra kontakt med som flyttat iväg och varit borta ett par månader och sedan kommit tillbaka så det är möjligt att mitt barn tänker att det är liknande nu och inte tar det så allvarligt. Kul att vi är i så lika situation med åldern och barnen och killarnas ålder och allting :D

    Hur känns det nu Det finns en gud när det kanske sjunkit in lite det han skrev? Jobbigt att han var så otydlig men det betyder iaf att han tänker på dig :) Jag förstår att det blir jobbigt när han ska hålla på med den andra tjejen samtidigt som du ska vänta? Låter inte direkt rättvist :/

    Jag har mått jättekonstigt sedan jag började kunna äta lite mer igen och fått helt uppblåst mage så börjar fundera på om jag kan ha blivit laktosintolerant av all stress kring det här, om något sånt är möjligt. Jag har beställt en läkartid men det lär ta ett par veckor att få den eftersom det inte är akut men det gör att jag mår lite sämre igen när magen gör ont och man inte känner sig så fin rent allmänt. De frågade mig på jobbet idag om jag var gravid och det kändes kan jag säga, eftersom mitt ex var väldigt inne på att vi skulle skaffa barn tillsammans.


    Hej och välkommen tillbaka! Vad skönt att du fått chansen att vila upp dig lite hos släkten. Själv har jag haft full rulle hela helgen.

    Vad vill du höra från er gemensamma vän? Att han saknar dig? Glöm inte bort att de är män och kanske har svårare för att sitta och snacka känslor med polarna. Ditt ex kanske även väljer att inte säga något till honom pga att ni har kontakt.. Förstår dock att du tycker att det är jobbigt och att du saknar, när du hör talas om honom. Vet exakt känslan.

    Det var väldigt märkligt att jag blev så deppig av just det faktum att han hörde av sig. Men berodde säkert på att jag inte var beredd alls. Han skev absolut inget dumt, men jag blev ändå helt knäckt. Så det känns bra att jag har bollen. Sen så känns det naturligtvis bra att veta att han älskar mig och ska söka hjälp. Men lik förbannat kan jag inte sluta älta ändå!!

    Mina barn blev ledsna. Försökte förklara så gott jag kunde och var ärlig. Sen kommer de naturligtvis att hoppas ett tag, men sen släppa det. Mitt ex skulle komma förbi och lämna nån cykel till dem, nu nån dag i veckan när jag jobbar. Varför vill han ge dem en cykel nu? För att lätta sitt samvete? De kommer ju att bli superglada :-/

    Ah. Magproblem är ju relativt vanligt vid stress. Bra att du kollar upp det. Jag har börjat äta lite mer, men det tar fortfarande emot lite. Förstår att det måste ha varit jättejobbigt med den frågan på jobbet. Stackare!! Kram till dig!
  • Anonym (Saknar)

    Jo du har rätt, jag tror inte att han skulle öppna sig så mycket för honom. Han är ganska öppen till sina tjejkompisar med känslor och så, men kanske inte till killar på samma sätt... och du har helt rätt i att det också kan bero på att han vet att vi har kontakt också.

    Jag såg att han uppdaterat facebook nyligen med något extra projekt på jobbet som han tänkte hoppa på. Det lät väldigt kul (vi jobbar inom samma område så har liknande intressen så) men av någon anledning gjorde det mig ändå irriterad. Jag tänker liksom att han borde jobba med sig själv och inte ta på sig ännu mer jobb än han redan har (det är ett stort projekt). Det var en ny känsla att vara irriterad, hittills har jag bara varit ledsen liksom. Jag tror att den kanske också kom av att jag sitter här helt förstörd och kan knappt utföra mitt vanliga jobb och han kan göra sånt. Det kändes på något sätt inte rättvist, som att jag lider mycket mer och det gör mig nog lite irriterad på mig själv egentligen och så vänds känslorna mot honom istället.

    Hittills har jag "gillat" det han har lagt upp på sociala medier även om det bara varit någon enstaka naturbild men tänkte inte göra det nu, så kan han få undra över det :/

    Åh stackars dina barn men jag förstår hur han tänker angående cykeln. Han vill säkert fortsätta ha fin kontakt med dem så att det inte kan komma ivägen för att det ska bli ni igen om de skulle börja tycka något dåligt om honom. Jag tror att det är ett bra tecken även om jag förstår att det blir jobbigt för dig.

    Skönt att du har kunnat börja äta lite mer även om jag förstår att det tar emot lite fortfarande. Jo det var jättejobbigt med den frågan. Jag fick säga att vi gått isär och hon som frågade blev lite bestört och sa att det var synd, men jag försöker se det som en vinst att jag lyckades säga det utan att börja gråta Drömmer

    Jag tror att det tog så hårt på dig att han hörde av sig för att du just börjat gå vidare till nästa stadium av uppbrottet eller vad man ska säga pga att ni inte haft någon kontakt och nu kastades du (iaf tillfälligt) tillbaka in i första stadiet igen där man just haft kontakt. Sånt är tungt men du kommer att komma på fötter fortare efter varje gång det händer även om det skulle hända igen Solig

    Kram!!

  • Anonym (Lever på hoppet)

    Precis! Vet han att ni har kontakt tror jag att han inte säger så mycket. Har väldigt svårt att se att mitt ex skulle sitta och prata med nån av mina kompisar ang sina känslor osv..

    Bra av dig att inte gilla hans FB-inlägg. Han kan få fundera lite på vart du har tagit vägen :)

    Men guuuu vad jag förstår din irriterande känsla ang den där jobbgrejen. Att han orkar med sånt! Han borde ju vara helt förkrossad och sitta hos en terapeut vid det här laget! Blev också irriterad över att mitt ex lät så himlans glad i sitt sms och hoppades på att jag mådde bra! Say what? Jag mår ju skit, det måste han ju förstå. Men visst är den irriterade känslan skönare än den ledsna?

    Mina barn överlever, men det känns ordentligt i hjärtat. Det kanske är som du säger, att han gör det för att han ska ha nån chans hos dem i framtiden. Eller så tänker han inte alls, han är ju trots allt en man.. :D

    Jag har haft lite av en skitdag idag. Ältat fram och åter. Tänkt på att han avslutade sitt sista sms med: "Hoppas verkligen inte att det här är sista gången vi hörs" och en gråtande gubbe samt ett hjärta. Reflekterade inte så mycket över det, tills jag vaknade inatt. Då slog det mig, vafan skrev han så för? Jag har ju bett honom kontakta mig om han vill arbeta på vårt förhållande. Kommer det ALDRIG att ske då, i hans värld? Eller så tänkte han inte så långt och menade inte ett smack med det. Gahhhh. När ska man sluta älta och analysera minsta lilla?!? Blir tokig på mig själv snart! :(

    Heja dig, som inte grät. Det är jättebra! Jag är kanske kall, men har inte grinat en tår på en vecka nu. Men det kommer väl igen snart...

    Kram!

  • Anonym (det finns en gud)
    Han skrev att han önskar mig lycka i livet.. Varpå jag undrade hur jag skulle ta det, då sa han att han vill att jag ska veta att han önskar mig lycka, att han tänker på mig, att han är ledsen för allt som har hänt samt att jag verkar glad och det gör honom glad. 
    Jag svarade att jag har mått bättre men jag kämpar på och frågade om det fanns någon tanke bakom detta sms eller om det var som ett ?lycka till hej då?.
    Då svarade han ?inget hej då. Vill bara att du ska veta.? Då kände jag lite att vad fan är det som är så jävla svårt? Hör inte av dig för att lätta på hjärtat lite. Antingen så vill du vara med mig eller inte men självklart skrev jag inte så utan jag skrev bara ?fint att du bryr dig? och då skrev han 
    ?jag har alltid brytt mig, kommer alltid göra det, jag har alltid älskat dig och kommer alltid älska dig! Du låter sarkastisk? 
    Jag blev såklart JÄTTEGLAD men samtidigt så kände jag liksom, jaha men vad hjälper det här mig om du inte säger att du vill vara med mig? Så jag svarade bara ?jag var inte sarkastisk?. Hur mycket jag än ville så hade jag ingen lust att skicka en kärleksförklaring till. Det har han redan fått och han borde veta vad jag vill. 

    Jag orkar inte med det här oklara mellantinget. Det gör mig glad och ger mig hopp när han hör av sig och jag vill bara vara med honom men varför säger han allt det där men han ger mig ändå inget. Jag blir så trött. 

    Jag kan inte ens föreställa mig att gå igenom det här och ha barn att ta hand om som ni. Ni är starka och klarar det här!! 
  • Anonym (Lever på hoppet)
    Anonym (det finns en gud) skrev 2016-05-03 10:00:30 följande:
    Han skrev att han önskar mig lycka i livet.. Varpå jag undrade hur jag skulle ta det, då sa han att han vill att jag ska veta att han önskar mig lycka, att han tänker på mig, att han är ledsen för allt som har hänt samt att jag verkar glad och det gör honom glad. 
    Jag svarade att jag har mått bättre men jag kämpar på och frågade om det fanns någon tanke bakom detta sms eller om det var som ett ?lycka till hej då?.
    Då svarade han ?inget hej då. Vill bara att du ska veta.? Då kände jag lite att vad fan är det som är så jävla svårt? Hör inte av dig för att lätta på hjärtat lite. Antingen så vill du vara med mig eller inte men självklart skrev jag inte så utan jag skrev bara ?fint att du bryr dig? och då skrev han 
    ?jag har alltid brytt mig, kommer alltid göra det, jag har alltid älskat dig och kommer alltid älska dig! Du låter sarkastisk? 
    Jag blev såklart JÄTTEGLAD men samtidigt så kände jag liksom, jaha men vad hjälper det här mig om du inte säger att du vill vara med mig? Så jag svarade bara ?jag var inte sarkastisk?. Hur mycket jag än ville så hade jag ingen lust att skicka en kärleksförklaring till. Det har han redan fått och han borde veta vad jag vill. 

    Jag orkar inte med det här oklara mellantinget. Det gör mig glad och ger mig hopp när han hör av sig och jag vill bara vara med honom men varför säger han allt det där men han ger mig ändå inget. Jag blir så trött. 

    Jag kan inte ens föreställa mig att gå igenom det här och ha barn att ta hand om som ni. Ni är starka och klarar det här!! 
    Alltså, förstår att du blir känslomässigt påverkad och irriterad, precis som jag blev. Tycker att du ska svara honom, precis som jag gjorde mitt ex, att du önskar att han inte hör av sig så länge han inte är villig att arbeta på er relation. Det är jättejobbigt att vara i det där mellanlandet. Visst, de säger att de älskar oss, men vad hjälper det när de inte vill vara med oss? Det är enbart egoistiskt av dem att ha kontakt med någon de vet vill mycket mer. Om du svarar så nästa gång han hör av sig, kommer du må bättre. Känna dig stolt. Känna att du satt en gräns, för du måste komma på fötter igen. Vi behöver inga blaj-sms från dem, för att de ska få lätta på sina skuldkänslor. Det river bara upp sår och man börjar från noll igen.. :(

    Ursäkta om jag låter hård. Men vad ska man göra då? Sätta gränser så att man inte förlorar sin egen stolthet och sig själv på kuppen... Samt det viktigaste: göra dem lite osäkra. För sätter man inte gräner, så tror de att de kan göra som de vill. Inte ok! :)

    Tack! Jag kämpar på. Men ibland är det en fördel att ha barn vid såna här situationer, då jag lägger tid på dem och fukuserar på annat!

    Kram!
  • Anonym (det finns en gud)

    Ja du har rätt men samtidigt så undrar jag om detta var ett försiktigt sätt att säga att han vill då jag tidigare sagt att jag inte vill höras om det inte är för att han vill vara med mig MEN han säger ju inte heller att han vill. Jag kom på i efterhand att jag kanske borde lagt till det "jag var inte sarkastisk men jag förstår inte innebörden av den här konversationen om det inte är för att du vill vara med mig. Du behöver inte höra av dig om det inte är därför" 

    Jag har även funderat på att skicka det nu när det har gått några dagar men jag vet inte riktigt om det är rätt. Jag får se vad jag gör. 

    Ja man ska VERKLIGEN göra dom osäkra. Dom ska inte veta om man vill ha tillbaka dom eller ej. 

    Ja det har du i och för sig rätt i, barnen måste man ju såklart tänka på oavsett vad som händer runt om kring. 

    Jag tycker att vi ska vara stolta över oss själva som inte bönar och ber om att dom ska komma tillbaka. 

  • usernameAD

    Jaha.. Ja jag tänker kanske annorlunda. 

    Han ska hitta sig själv, depression.. Låter ju bra men om man älskar någon, är tillsammans och vill spendera sitt liv med denna.. Då separerar man inte utan hjälper varandra i nöd och lust. 

    Tror inte han kommer tillbaks efter att blivit spärrad från ditt liv i en månad. Jag skulle definitivt inte gjort det, om det inte är något ni båda bollat fram och kommit överens om. 

    Tror du ska tänka istället: Är vi säkra på att vi ska vara vi? I så fall gör man allt för varandra. Gäller båda!  

    /Kram

  • Anonym (Lever på hoppet)
    Anonym (det finns en gud) skrev 2016-05-03 11:35:21 följande:

    Ja du har rätt men samtidigt så undrar jag om detta var ett försiktigt sätt att säga att han vill då jag tidigare sagt att jag inte vill höras om det inte är för att han vill vara med mig MEN han säger ju inte heller att han vill. Jag kom på i efterhand att jag kanske borde lagt till det "jag var inte sarkastisk men jag förstår inte innebörden av den här konversationen om det inte är för att du vill vara med mig. Du behöver inte höra av dig om det inte är därför" 

    Jag har även funderat på att skicka det nu när det har gått några dagar men jag vet inte riktigt om det är rätt. Jag får se vad jag gör. 

    Ja man ska VERKLIGEN göra dom osäkra. Dom ska inte veta om man vill ha tillbaka dom eller ej. 

    Ja det har du i och för sig rätt i, barnen måste man ju såklart tänka på oavsett vad som händer runt om kring. 

    Jag tycker att vi ska vara stolta över oss själva som inte bönar och ber om att dom ska komma tillbaka. 


    Precis så. Säger de inte att de vill försöka igen, kan man ju bara utgå från att det är så. Vi är ju inte tankeläsare. Tycker dock inte att du ska skriva det där till honom nu, men ifall han hör av sig igen tycker jag verkligen att du kan kontra med nåt sånt.

    Ja visst är vi starka! Tycker vi är grymma som arbetar framåt och försöker kämpa med våra liv mitt i sorgen, utan att förnedra oss själva! Heja oss!
  • Anonym (Lever på hoppet)
    usernameAD skrev 2016-05-03 11:39:51 följande:

    Jaha.. Ja jag tänker kanske annorlunda. 

    Han ska hitta sig själv, depression.. Låter ju bra men om man älskar någon, är tillsammans och vill spendera sitt liv med denna.. Då separerar man inte utan hjälper varandra i nöd och lust. 

    Tror inte han kommer tillbaks efter att blivit spärrad från ditt liv i en månad. Jag skulle definitivt inte gjort det, om det inte är något ni båda bollat fram och kommit överens om. 

    Tror du ska tänka istället: Är vi säkra på att vi ska vara vi? I så fall gör man allt för varandra. Gäller båda!  

    /Kram


    Hej och tack för input.

    Håller med fullständigt, men då måste ju båda vilja samma sak. Jag ville och han kände att han inte kunde göra det här, med mig vid sin sida. Vad gör man då? Tjatar? Nä då måste ju jag gå. Jag vill ju inte vara med nån som inte fixar att vara med mig just nu.

    Han är inte spärrad från mitt liv, fastän det kanske låter så. Hade kontakt med hans dotter idag och han hade kontakt med mina barn. Men jag behöver ingen kontakt just nu, för jag måste läka och är inställd på att det nog inte blir vi igen. Jag kan inte ha kontakt med honom när det gör ont i mig. Det är ju självplågeri. :(

    Vi är ju inte säkra och därför blir det så här. Hade vi varit det så hade det varit en annan sak. Eller JAG är säker på att jag vill vara med honom när han blir "frisk". Han är nog rätt säker på samma sak. Men inte nu. Han drar ner mig och jag mår dåligt. Måste vara stark, då jag måste kunna ta hand om mina barn. Samt att han vill ju inte ha min hjälp och då kan jag inte göra så mycket tyvärr...

    Kramen till dig med!
  • Anonym (Saknar)
    Anonym (Lever på hoppet) skrev 2016-05-02 20:18:45 följande:

    Precis! Vet han att ni har kontakt tror jag att han inte säger så mycket. Har väldigt svårt att se att mitt ex skulle sitta och prata med nån av mina kompisar ang sina känslor osv..

    Bra av dig att inte gilla hans FB-inlägg. Han kan få fundera lite på vart du har tagit vägen :)

    Men guuuu vad jag förstår din irriterande känsla ang den där jobbgrejen. Att han orkar med sånt! Han borde ju vara helt förkrossad och sitta hos en terapeut vid det här laget! Blev också irriterad över att mitt ex lät så himlans glad i sitt sms och hoppades på att jag mådde bra! Say what? Jag mår ju skit, det måste han ju förstå. Men visst är den irriterade känslan skönare än den ledsna?

    Mina barn överlever, men det känns ordentligt i hjärtat. Det kanske är som du säger, att han gör det för att han ska ha nån chans hos dem i framtiden. Eller så tänker han inte alls, han är ju trots allt en man.. :D

    Jag har haft lite av en skitdag idag. Ältat fram och åter. Tänkt på att han avslutade sitt sista sms med: "Hoppas verkligen inte att det här är sista gången vi hörs" och en gråtande gubbe samt ett hjärta. Reflekterade inte så mycket över det, tills jag vaknade inatt. Då slog det mig, vafan skrev han så för? Jag har ju bett honom kontakta mig om han vill arbeta på vårt förhållande. Kommer det ALDRIG att ske då, i hans värld? Eller så tänkte han inte så långt och menade inte ett smack med det. Gahhhh. När ska man sluta älta och analysera minsta lilla?!? Blir tokig på mig själv snart! :(

    Heja dig, som inte grät. Det är jättebra! Jag är kanske kall, men har inte grinat en tår på en vecka nu. Men det kommer väl igen snart...

    Kram!


    Mitt ex är en ganska känslosam person men samtidigt ganska privat så det är lite svårt att avgöra men det är möjligt att han kanske inte vill att jag ska få veta så mycket om hur han har det nu eftersom han valt att inte få veta om mig...

    Det är skönare att vara irriterad absolut :) men jag blir lite skrämd av det samtidigt och tänker hur det skulle bli ifall han faktiskt fixar allting och vill komma tillbaka och så håller irritationen ändå i sig ;) Det tror jag inte kommer att hända men... :P

    Haha skönt ändå med en man som inte tänker för mycket :D Min är mer kvinnlig än jag på det sättet och överanalyserar allt vilket är en orsak till hans svartsjuka. Jag hoppas han går till terapeut som han sa att han skulle och lär sig vara lite mer avslappnad :P

    Åh jag förstår verkligen att du blev orolig över ett sånt meddelande! :O Det hade jag också blivit! Men det är nog snarare så att han ville få dig att tänka på hur det vore att aldrig ses mer och sakna honom ännu mer än vad han tror att du gör...

    Nu har jag bokat läkartid för magen men fick höra från en till på jobbet att jag ser gravid ut! Jag lade mig ner på rygg när jag kom hem och kände efter och ja... det känns som en bula just där som det blir när man är gravid. Gick tillbaka i kalendern och kollade och jag har ju haft mens varje månad men den har varit kortare än vanligt (hade mens även när jag var gravid tidigare dock) så jag tog ett till test som var negativt. Inte kan man väl vara gravid om testet är negativt? Det är väl omöjligt? Jag har försökt vara extra uppmärksam och tycker att jag kanske känt lite små rörelser därinne. Är säkert bara skengravid men lite läskigt ändå. Ifall det skulle vara något. Ju mer jag tittar och känner på magen desto mer gravid känns den, liksom en hård utbuktning upp till naveln. Tycker även den känns större nu än förra veckan.
Svar på tråden Nån som nyligen separerat och hoppas på att få tillbaka sitt ex? Ska vi följas åt?